Citat:
	
		
			
			
				 Ursprungligen postat av 
ovemols
			 
			Matematiken för livet liksom rumtiden måste vara fyrdimensionell för att åtminstone teoretiskt kunna ge oändligt många möjligheter eller lösningar under den eviga tid vi hoppas och tror på för vår art.
 Ingen enskild människa kan erfara, lära, förstå och bli medveten på samma gång. Därför måste vi hjälpas åt genom ordet eller med matematiskt definierade begrepp som på sin höjd kan bli tredimensionella och på så vis beräkningsbara.
 Den instinktiva kommunikation vi likt andra flockdjur behärskar hinner vi aldrig bli medvetna om och kan därför omöjligt förstå men mycket väl uppleva och få bekräftad tillsammans med likasinnade.
 Självmedvetande förutsätter en lika autonom artfrände att kunna spegla sig mot och brukar sällan kunna fulländas under någons livstid. Rent matematiskt går det således inte ihop att skapa en AI med självmedvetande - en med fri vilja att kunna ersätta Människan dessutom blir på samma gång fullkomligt omöjligt.
		
	 
 
Vi är så fasligt förtjusta i vår egen arts intelligens - och vår egen individs dessutom - att vi lätt glömmer vad vi alla har fått med födseln.
Men när vi ser på djur, icke-mänskliga djur, då ser vi dem som ett kollektiv, med en intelligens.
Skillnaderna mellan individer, den är vi däremot mindre intresserade av ...
Varför inte se oss som de djur vi faktiskt är istället?
Dvs vi föds alla "förprogrammerade", och vi föds med de erfarenheter som Kollektivet har gjort (evolution).
Det kanske tål att tänkas på när man vill prata om när en AI blir smaratare genom att dess olika enheter lärs sig något.
Ty så gör vi med, så gör alla levande varelser.
Vi tycks inte ha kapacitet att förstå de icke-mänskliga djurens självmedvetande. Men vi själv utgår från den för vår egen art.
Men sett från ett perspektiv, så kan vi även se "människan som ett 'Det".
Vi kan se det kollektiva beteendet som är människan, vi kan känna igen det och beskriva det - t.o.m. förutsäga.
Precis som med de icke-mänskliga djuren och deras motsvarighet.
Och av det kan vi lära oss att det Krävs väldigt mycket, bara för att kunna leva i en värld.
Allt det som de levande organismerna ständigt använder sig av i mötet med den levande världen, det är i huvudsak sådant som de fått som Medfödda förmågor och funktioner.
Dvs det innebär att det är möjligt att Kopiera, att göra liknande funktioner och verktyg.
Som en robot, en AI ska använda sig av för att möta den levande världen.
Och vi vet hur Många olika sådana saker som krävs.
T.o.m. för den mest blygsamma av varelser.
Vår Mobilitet tex, är ju något som vi högre stående organismer utmärks av (resten är växter).
Som jag skrivit är det svårt bara det, att skapa mobila robotar.
De levande organismer som är mobila, de har en (och flera) olika instrument att uppfatta/registrera välrden med.
Att se är en vanlig sådan.
Och för det krävs en Behandling av den information som den möts av. Dvs hjärnan i vårt fall.
Hjärnan gör det vi ser begripligt.
Det är svårt att få datorer att nå den förståelsen.
Det finns andra sätt också, som hörsel, känsel, och breda våglängder ljus och ljud.
Människan har blygsam kapacitet där.
Men tex delfiner har både ögon och öron med ultraljudskapacitet.
En robot hade kunnat ha flera sådana också - men för varje nytt instrument krävs det ett fungerande behandlingsprogram
---
Språk är en fråga som hör samman med AI.
Och där har ingen lyckats "tala fritt".
Om vi jämför med djuren i det, så kan vi se att det inte finns så många arter som har ett språk bortsett från oss.
Kanske har valar något språk, men det är inte löst på något sätt.
Det finns iaf några fåglar, och några apor, som har en grundläggande form av "språk".
Iaf kan vi se ett litet "ordförråd".
Det finns en art apa som har specifika läten för olika saker, tex ett läte för "leopard", ett annat läte för "orm" och ett tredje läte för "rovfågel".
De kan alla betydelsen av de "orden", och de reagerar lika förutsägbart på dem också.
Så det är ju ett ordförråd, om än primitivt.
Varningsläten och sk mobbingsläten är andra läten som fler arter använder sig av, som både talare och mottagare.
Dvs det innebär ju att deras intelligens ger dem en Förståelse av vad ett visst läte innebär, för dem och för de andra.
En AI hade behövt samma sorts förståelse för att kunna vara intelligent.
Dvs det räcker inte med att bara svara det förbestämda, som reaktion på någon input.
Den måste kunna Använda sig av det också, på ett konstruktivt sätt.
Det finns tex fåglar som ger "falska varningsläten". Trots att inga rovdjur finns i närheten.
Men de gör det för att lura bort de andra fåglarna så att de kan kalasa på maten ensam, utan konkurrens.
Hur hade en AI kunnat klara en sån sak?
Det hade ju krävt självmedvetande, autonomi.