Sjösjuka

Jag tänkte att vi kunde ha en tråd om våra erfarenheter av sjösjuka.

Det som fick mig att fundera på detta är alla dessa trådar om att segla över Atlanten.
De brukar börja med "jag har ingen erfarenhet av segling" och sen fylls tråden på med folk som har och avråder ts att göra så.
Det jag funderar över är att ingen brukar ta upp sjösjuka som ett argument.

Själv har jag drabbats en gång som 12-åring.
Jag gjorde tabben att befinna mig i ruffen ca en timme på en segelbåt då vi seglade för fullt och allt fick ett 45 graders perspektiv.

Illamåendet slog till med full kraft och hårt.
Det släppte dock fort när jag tog mig ut i friska luften på däck.
(jag behövde inte spy)

En annan erfarenhet som jag fick i våras är lite tvärtom.
Jag kopplade el på båten då den låg i sjön.
Det guppade på ganska bra och jag tillbringade hela helgen på båten.
Det är finlir och hjärnan får jobba.

Någon sjösjuka upplevde jag inte men konstigt nog snurrade det lite i skallen på fast mark bakom skrivbordet på måndag.
Sjösjuk på land ?
Det är väl balanssinnet som knasar ?

Jag sökte på forumet om sjösjuka och fick träffar.
Drogforumet är ett som inte riktigt passade in för min frågeställning.

Vad är er erfarenhet av sjösjuka?

Jag har aldrig själv drabbats, men varit på båtar under upprörd sjö (hav) där människor blivit "gröna" i bildlig bemärkelse. Några av dem var så illa däran att det blev ilfart till sjukhus i närmast hamn.

Jag har dock blivit rörelsesjuk (som det ju egentligen heter) i samband med en åktur i en virvelvind på ett nöjesfält. Det gick som satan och efter turen var det bara att åka hem för sänggående. Spydde inte, men mådde uselt.

Ja, det är balanssinnet i örat som är orsaken. Det kan bli samma effekt om man får ett virus på balansnerven. För vissa kan det ta månader innan de är återställda. Det finns även något som heter kristallsjuka, vilket är en mekanisk störning i balansorganet.

Har blivit drabbad en gång i mitt liv, och det var inte roligt alls. Befann mig ute på havet i hård vind på en ganska liten färja. Folk omkring mig spydde som fontäner, och barn och vuxna föll som käglor pga att båten rullade så. Det var tråkigt.

Har varit ute i de flesta typer av förhållanden i olika typer av båtar/fartyg, men har inte drabbats på många år. Ett hett tips är att äta lakrits om man inte har sjösjukepiller tillgängliga. Det hjälper mycket sägs det, och på färjor bjuder ofta besättningen på lakrits om det gungar mycket.

Har du varit ombord på en båt eller ett fartyg tillräckligt länge kan det rulla när du är på land sedan, inget ovanligt. Kroppen har anpassat sig till rullande.

Vissa är mer benägna för sjösjuka än andra, men det kan drabba alla. Jag personligen tycker det är värst ombord på mindre båtar när det börjar rulla, speciellt när man är trött och det är varmt.

Enda gången jag råkat ut för det var för över 25 år sedan, det var på en liten färja och jag befann mig i en hytt utan fönster. Mådde inte jättedåligt utan det var mest obehagskänslor. Det gick dock över direkt när jag gick ut och kunde se ut igen.

Brukar vara en av de som ömsom hejjar på och ömsom sågar atlantseglar trådar och har inga större problem med sjösjuka. Ibland om sjön byter rörelsemönster eller liknande så kan det ta en liten stund för kroppen att anpassa sig men det är väldigt sällan jag blivit dålig (värst var att ligga på rygg i förpiken och tvätta taket med t-röd i atlantkuling, prioriteringar är ibland skumma) utan kan fortsätta med allt som krävs.

Gillar din frågeställning faktiskt, har man aldrig seglat eller har någon sjövana så vet man inte hur man kommer att reagera när det gungar ordentligt. Det är skillnad hur vågor uppför sig mellan Göteborg och Læsø jämfört hur de uppför sig tex i Irländska sjön eller utanför Portugal. På väg mot Madeira från Porto för någon månad sen så hade vi tre olika vågsystem som gungade skutan ganska bra under de två första dygnen.
Är man ovan kanske man klarar första dygnet men när sömnbristen börjar sätta in (om man inte är van blir det tungt att få sömnen att hänga med) och även den fysiska tröttheten (man håller i sig hela tiden medans båten rullar hit och dit och gungar hit och dit och gärna lutar en del ovanpå detta) av att hålla balansen gör sitt så kan man nog finna sig själv i en situation som är svår att simulera under en vanlig semester segling.
Givetvis så tränar man upp sin resistens mot sjösjukan under en långsegling (egen erfarenhet från besättning som legat och kräkts första dygnet för att någon vecka senare klara värre väder) men det kan vara en helt annan sak om man inte har mentalt tänkt igenom allt.
Långsegling för mig handlar om att välja mina fajter, jag går inte ut i dåligt väder, jag går inte ut i motvind eftersom kryss under en långsegling bara är slöseri med energi, att åka på det ett par dygn ut är en annan sak men jag brukar kunna planera bort det med.
Hur som helst...

Att använda sjösjuka, trötthet och mental hälsa som avskräckningsfaktor för folk i vegor utan vana (nej inte de med vatten i sitt projekt, det finns många fler) skulle kanske vara ett bättre sätt att få folk som faktiskt kan genomföra seglingen att komma ut.
Tyvärr så är det gräsligt dålig återkoppling på dessa trådar vilket gör att man inte vet om de kom iväg eller om de inte ens lämnade planeringsstadiet. Atlanten är jävligt mycket större än man tror, sitter i Puerto Mogan just nu och ska korsa den strax (bara ett jävla lågtryck bestämmer sig för vad det vill göra så jag slipper kryssa söderut) och har lika långt till mitt mål Martinique som jag har seglat för att ta mig hit från Boshulän... Visst seglingen kommer bli mycket lättare dessa 2700 NM än turen hit (inte lättare men ändå enklare, jämn vind från samma riktning, inga grund, inga kuster att oroa sig för, inga jävla små fiskebåtar utan AIS som inte kan bestämma sig för kurs m.m., inga vattenskotrar som körs av charterturister med 1L sangria under flytvästen m.m.) som innefattat nordsjön, biscaya, irländska sjön, dimma, orkanrester, åtskilliga kulingar och massa jävla motvind..
Det som jag oroar mig för nu är att det ska ro några galningar i småbåtar samtidigt (eventuellt startar de några dagar tidigare än mig) som jag kanske kommer segla över mitt i natten beroende på deras lantärnföring..(ok lite OT men men)

Som jobbandes på nordsjön lider jag inte som tur är av någon värre sjösjuka.
Men, man blir fruktansvärt trött efter några dagar med skitväder. Du spänner dig konstant, kan aldrig slappna av i kroppen. Värst är om det är så pass dåligt väder att det inte går att sova. Sömnbrist är jobbigt.

Anlagen för sjösjuka varierar en del. Min fru kan knappt åka båt mellan Helsingborg och Helsingör utan bli lite illamående (vilket betyder att hon kör och jag kan dricka starköl på båten... ).

Själv har jag två morbröder med fiskebåtar både i Malmö/Barsebäck och Simrishamn och jag växte nästan upp på en fiskebåt. Inga problem med sjösjuka med andra ord.

Vissa har det bra

Förstår inte hur det kan vara så olika dock. Min bror blir illamående på bussar, tåg, bilar och inte minst båtar. Jag klarar mig bra. Men har varit riktigt risig ett par gånger.

Hörde om en kille som vart sjösjuk så fort de lämnade hamn, trots att det var plattvatten. Så killen hade något psykiskt som inte stämde överens med verkligheten.

Sjösjuka kan vara livsfarligt! Minns en riktig sjögång på 90-talet ombord på HMS Älvsborg, då en matros blev riktigt dålig. vi satte honom på helikopterdäck och hade honom under övervakning, då han ville hoppa i havet. Han var bokstavligen blek/grön i ansiktet och led av vätskebrist.
Blev inlagd en vecka på sjukan innan han fick komma tillbaka.

Har enbart vart sjösjuk en gång. Detta var när jag var tio år gammal och var med min far på en torrlastare (ca 85m långt) som farsan min var kapten på då. Ute på Kattegatt blev det storm och vi hade vind och vågor i sidan och båten rullade rejält. Blev lite dålig nån timme där. Spydde en gång och la mig ner lite och när vågorna lugnade sig så blev jag bra igen.

Efter det har jag aldrig vart sjösjuk men har inte vart i så hårt väder heller efter det. På hemresan med det bunkerfartyget hade vi kanonväder.

Var ute yttligare en resa med farsan men inget direkt dåligt väder.
Vet att även min far har berättat för mig att han enbart har vart sjösjuk en gång och det var när han var väldigt ung, ungefär samma ålder jag var när jag åkte påt. Och han har gjort många år till sjös. Antar att det beror mycket på person till person.

Vet att många kaptener i Deadliest Catch serien säger att dom är ofta sjösjuka första dagarna dom åker ut.