vill skära mig men kan inte

hej, har såna grova impulser just nu att skära mig, men jag vill inte göra min partner besviken på mig igen. för sist jag gjorde det (typ, en vecka sedan) hade jag haft uppbehåll på nästan ett år, och hen blev sjukt besviken på att jag hade skurit mig på armen. inte djupt, och det syntes inte om jag inte drog upp tröjan väldigt långt upp.
men nu är det såhär att jag har ingen alls att prata med detta om och jag känner mest... hopplöshet, meningslöshet, tomhet och ångest på samma gång.
har lite diagnoser men vet inte om det är relevant här eller ej, men iaf; borderline, asperger, ADD, social fobi och OCD.
vad kan man göra..?

Röka en joppe och laga någon god mat exempelvis, skit i rakbladet, du får bara fula ärr på kroppen.

har redan massa fula ärr på armarna så jag bryr mig faktiskt inte.

Prata med din partner?

Men du bryr dig ju vad din partner ska säga, då bryr du ju din på nått sätt i alla fall..
Tycker du borde göra som föregående person.. Rök en fet, gör nånting kreativt såsom att måla dina känslor eller varför inte skriva av dig

min partner är okontaktbar just nu. tyvärr, annars hade jag pratat av mig.

alltså. att röka en fet är inte min grej, jag har redan målat, ritat och skrivit av mig, men jag behöver något sorts stöd. behöver liksom.. prata. men det känns inte som att någon bryr sig ändå

Ta en tändare och bränn dig, syns inte alls lika bra, gör ont, men lämnar inte lika fula märken. Jag har prövat den och tycker nästan den funkar bättre än rakblad. Det eller sup dig full. Har jag också prövat, men inte alls lika bra, för det tar längre tid och kostar mer.

Det kan du inte göra med din partner? H*n om någon borde väl bry sig, eller?

(FB) Behöver någon att prata med (Gäller alla /Mod)

Du har en egen tråd på FB, det är bara prata . Tyvärr med risk för en del troll men tycker du kan försöka prata av dig här i alla fall!

Emo.. Kom igen, vakna till och styr upp dig istället för att sitta kvar i samma skit.
Hårda sanningen.
Ger du upp?

jag vet inte varför jag startade denna tråd, tänkte väl att kanske NÅGON vettig person skulle svara, vilket hände, men att få höra "emo" och "kom igen, ta tag i dig själv" är inte så lätt när man mår psykiskt dåligt och faktiskt har självmordstankar. det är liksom inte bara att "ta tag i sig själv", det är MYCKET svårare än så, speciellt när man har borderline, det vet de som har diagnosen om. och skulle helst vilja prata med någon likasinnad. vet inte varför jag startade denna tråd, kanske var sjukt onödigt egentligen...?