Citat:
Ursprungligen postat av
CC75
Med risk att ni nu kommer tro att jag är en kvinnohatande incel (vilket är så långt ifrån sanningen det kan bli men vill ni tro det, varsågoda) vill jag ändå skriva ett par saker som jag tror ni tre bör reflektera över. Säger inte att det är sanningen men fundera lite kring det.
1) Kvinnor kommer aldrig att ha problem med att få uppmärksamhet eller att få killar som vill ha dem. Spelar ingen roll om du är 110 år, tandlös och genomskrynklig. Du kommer att ha killar efter dig.
2) Att ha ett stort gäng killar efter sig är inte samma sak som att de är den typ av kille du själv vill ha. Om du har 1 000 killar efter dig och ingen är intressant, då spelar det ingen roll. Bättre att i så fall bara ha 1 kille efter sig och han är intressant.
3) Desto äldre en kvinna blir, desto större bagage hon har, desto mindre kommer urvalet av bra killar att bli för henne. Hon kommer dock alltid att ha ett urval (se punkt 1) men urvalets kvalité kommer att bli sämre. Dels för att bra män kommer bli upptagna och försvinna från marknaden och dels för att bra män kommer vara tuffare i sitt egna urval.
4) En kvinna kommer alltid att ha ett gäng killar som vill ligga med henne. Vill hon ha sex kommer det aldrig att vara ett problem, oavsett hur gammal hon är eller hur hon ser ut. Vill hon däremot ha en seriös relation med en bra man, kommer den möjligheten att minska (inte samma sak som omöjlig, eller bli jättesvårt - bäst att tillägga) men antalet intresserade bra män kommer inte vara detsamma som när kvinnan var mellan 20 och 30.
5) Det finns ingen skarp åldersgräns men svårigheten börjar oftast (betonar "oftast") när kvinnan är 30+. Den blir svårare desto äldre hon blir och talar vi 40+ har det blivit svårt för många. Gränsen varierar från kvinna till kvinna. Tolka inte detta som om att svårigheten bara en dag dyker upp. Den kan bäst jämföras med att långsamt få sämre syn. Man märker först inte av det. Sedan får man lite indikationer, sedan allt fler och tydligare signaler för att till sist komma till insikt. Min syn är dålig.
// CC
Det är okej. Däremot håller jag inte med. Killar blir seriösare med åldern. Stor skillnad på en kille på 20 mot en som är 30 och en som är 40.
Upplever inte att mitt seriösa utbud minskat utan det oseriösa. Sedan är jag inte jättehypad på tanken på att ha en seriös relation som inte inkluderar barn. Fan, jag kan ha en oseriös om det innebär barn.
Med mig ska man minnas att jag inte orkar leta efter någon. Det är självklart som så att vi kvinnor som inte jagar efter män, inte heller kommer hitta någon. Om man inte har tur och snubblar över någon på väg till biblioteket.
Däremot är ju givetvis evighetssinglar bland män, ibland likadana och ibland tillhör de ett skikt som inte är bra. Vi bör även minnas alla män med flickvänner och sambos som stöter på singlar. För de är jäkligt många och har alltid funnits. Inte som att man vill se dem som världens kap heller.
Går jag ut nu på Tinder är det förhoppningsvis en och samma snubbe, annars är det otroligt vanligt med män som inte bara har en partner utan är gifta, som jagar efter kvinnor. Du och andra pratar mycket om kvinnors åldrar, aldrig om kvaliteten på män. För vissa män gör det värt att vara singel och är en pinsam börda för ovetandes flickvänner/sambos/fruar. Ränderna går sällan ur...
Sluta hitta på att män har ett större värde än kvinnor. Det har de inte. Vi kvinnor sorterar bort killar och män hela våra liv och det är skitlätt att fånga en kille. Men ingen karl kommer få blommor och choklad av mig för att han har vanföreställningar om att jag är så mycket mindre värd. Jag har säkerligen en bättre marknad än vad de flesta killar på 25 har, om jag anstränger mig. Skulle jag anstränga mig såsom män jagar, tvivlar jag på att det finns män i någon ålder som får fler brudar än vad jag får snubbar
Och gissa, även jag som kvinna kan dumpa. Män tror däremot att de aldrig kommer dumpas och blir lika chockade varje gång när man konstaterar att de inte håller måttet och säger hejdå. För en sak ska du inte tro, nämligen att jag vill ha tillbaka forna misstag. Livet går vidare och världen är full av män. Att slå mig ner med någon baserat på hans kön

det kommer aldrig hända.
Det finns alltid orsaker till att kvinnor fortsätter vara singlar. Det enda jag är intresserad av är barnfrågan. Även trots att män vill ha barn sorterar jag bort dem eftersom de stör mig av olika orsaker som gör att jag ser dem som väldigt dåliga. Och då upplever jag mig som desperat.
Jag kommer aldrig att leva med någon eller tvinga mig själv under en relation om jag är barnlös. Jag anser att majoriteten av män absolut inte förtjänar en relation eller är värda. Jag tänker inte kompromissa med någon som inte gör mig lycklig genom att ge mig det enda jag vill ha. Karln kan dra åt helvete då vad jag anser. Inga barn=hejdå. Kom inte med egna ungar heller för att jag ska leka plastmamma.