Citat:
Ursprungligen postat av
lakritc
Äntligen något intressant i tråden!
Hur är det för andra? Många sådana matchningar?
Min erfarenhet är inte att många skulle vara högutbildade, men jag kanske inte använde mig av tillräckligt seriösa bilder eller så hade jag otur med kortleken.
Om det är många högutbildade kanske det beror på att man inte hunnit satsa på förhållanden medan man pluggat. Om man är högutbildad och söker något seriöst kan man dock fråga sig varför man använder en så ytlig och i grunden oseriös app som Tinder. Måste ju för en högutbildad person finnas bättre sätt att hitta folk på, exempelvis genom olika kontaktnät och vänners vänner. Går man inte ut och rör sig i offentliga miljöer? Använder man appen på grund av den barnsliga nyfikenheten att mannen i livet kan finnas bakom nästa svep; ungefär som pensionärer i tobaksbutiker som fortsätter köpa lotter eftersom chansen att bli miljonär alltid finns. Eller är det helt enkelt ett roligt tidsslöseri utan ambitioner att hitta någon särskild?
Som sagt, kul med något substantiellt att diskutera!
Kan ge min bild av det. Faller in i kategorin högutbildad och för många likt mig, så efter universitetet när man börjar jobba så störtdyker det stora potentiella umgänget som man hade tidigare. Ofta behåller man bara en handfull vänner som man lärt känna väl och fortsätter att träffa. Men en del av dessa flyttar bort, några har inga singelvänner av intresse eller så har man träffat dem förut och det är inte aktuellt. Samma brukar gälla för tidigare vänner från innan studierna. Ändå är de nog ännu ett av de vanligaste sätten att träffa en partner.
Kontaktnät utöver detta är i så fall främst jobbet (vi lever fan våra liv där), men där vill man ofta vara professionell, du har fokus på din karriär, och du jobbar dessutom med både kvinnor och män 18 - 65 som ofta är i relationer. Stor risk också att man påverkar sin karriär negativt om det går illa.
Sociala "hobbies" för kvinnor/män 20 - 35 där man kan träffa en partner börjar jag tro är en väldigt stor myt. Jag kan nämna flertalet förhållanden i min umgängeskrets som träffats via Tinder, men absolut inga som träffats via någon hobby. För de flesta är den mest organiserade hobbyn ett gruppass i veckan på Friskis.
Samma sak där, hobbies attraherar kvinnor och män över alla åldrar och med blandade relationsstatusar.
Så "även för högutbildade" är det intressant, högre utbildning ger inte alltid bättre förutsättningar offline. Och det här är empiriskt från både män/kvinnor i min omgivning. Däremot blir många tillsammans med någon under studierna vilket kan ev. göra att de blir aningen underrepresenterade 25 - 30.
Jag kan förstå att just Tinder har skapat sig ett dåligt rykte och har en stor förbättringspotential, men i grund och botten är idén om nätdejtning fantastisk och passar dagens samhälle perfekt. Inte minst för idag där av 16h vaken tid, 8h går till jobb, 2h pendling, 2h mat, 1,5h träning och resten att leva sitt liv på.
Alla dejtingsidor/appar är dock i grund och botten väldigt lika. Du får en homogen grupp av singlar när din ålder där alla har en rättvis chans att presentera sig själv och sina egenskaper med en räckvidd som enbart begränsas geografiskt. Men sen har jag förstått att framförallt för 18 - 24(?), så matchar inte könens förväntningar på partners och det uppstår en obalans.