Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 2
  • 3
2014-07-06, 17:44
  #25
Medlem
Raventears avatar
Så länge du inte hamnar mellan en älgko och hennes kalv, eller stöter på en brunsting älgtjur, så är det bara att tjoa/vråla så springer den iväg.

Det funkar med de flesta djur i svensk natur.
Fast prova det aldrig med vildsvin eller grävlingar!
De är blodtörstiga bestar som gör vad som helst för att sätta tänderna/betarna i människokött, så stöter du på någon av dessa så försök att dra till dig så lite uppmärksamhet som möjligt!
Citera
2014-07-08, 20:38
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Raventear
Så länge du inte hamnar mellan en älgko och hennes kalv, eller stöter på en brunsting älgtjur, så är det bara att tjoa/vråla så springer den iväg.

Det funkar med de flesta djur i svensk natur.
Fast prova det aldrig med vildsvin eller grävlingar!
De är blodtörstiga bestar som gör vad som helst för att sätta tänderna/betarna i människokött, så stöter du på någon av dessa så försök att dra till dig så lite uppmärksamhet som möjligt!

Man behöver inte vara MELLAN kon och kalvarna för att kon ska gå till attack. Det räcker gott och väl att man kommer för nära.
Citera
2017-02-07, 00:53
  #27
Medlem
Libussas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av D_V_S
Är det förresten vanligt med älgar i Göteborg? Är ju inte direkt en mustig urskog, utan mera ett joggingspår mitt i, där många folk promenerar varje dag, och det finns också en öppen yta med grillplats, så finns ju inte så mycket dold yta för älgarna att häcka på.

I naturreservatet Änggårdsbergen, några kilometer från Göteborgs centrum, har jag stött på älg vid fyra olika tillfällen, senast nu igår.

Det verkar vara några älgar som håller till i nordöstra delen av reservatet, strax söder om Vitsippsdalen. Vid ett av tillfällena - en höstdag - så började en älghona springa några steg mot mig eftersom hennes unge stod en bit bort. Men det var tydligen inte för att anfalla, utan för att skrämma, för hon upphörde att springa när jag - med hjärtat i halsgropen - vände om.

Annars verkar de vara vana vid människor och bryr sig inte när man promenerar eller joggar förbi dem på 20 meters avstånd. Om de bor där permanent lär de se människor så gott som dagligen. De är varken rädda för eller intresserade av oss. Och jag har hittills aldrig hört talas om någon som har blivit attackerad fysiskt av dem.
Citera
  • 2
  • 3

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback