Citat:
Ursprungligen postat av
Ominus
Ja. En iranier kan bli svensk men en svensk kan inte bli iranier. En svensk kan däremot bli amerikan, som ett exempel bara. Det beror på att olika grupper har olika typer av medlemskap. Grupper som svensk eller amerikan har en relativ öppen medlemskap, medan grupper som iranier eller kineser har en sluten medlemskap.
Låt mig först citera Tage Erlander:
Citat:
"Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden."
Det var så här man tänkte i Sverige, ända tills nyligen då mångkulturisterna (olyckligtvis) fick makten i landet. De är inte många, dessa mångkulturisterna, men de är desto mer fanatiska och försöker genomföra något av det som du skriver. Bland annat genom historieförfalskningar och massiv politiskt propaganda.
Detta är dock inte särskilt djupt förankrat bland svenskar. Visserligen är många rädda att säga vad de tycker när de tillfrågas (det politiska trycket att tycka rätt är massivt) men de visar sitt avståndstagande genom handling istället. Exempelvis så umgås de främst med andra etniska svenskar och undviker invandrare i en ganska hög uträckning. Innerst inne så vet de alla vad en svensk är och de vet att de trivs bäst med svenskar. Det innebär inte att de behöver tycka illa om invandrare, det är något annat, men de umgås inte med dem.
För dessa människor kommer svensk alltid att ha en viss innebörd. En svensk är en etnisk svensk vars släkt bott i Sverige i åtminstone några generationer. Och utseendemässigt så bör han/hon inte avvika alltför mycket. En adopterad korean som växt upp i Sverige och kan svenska perfekt och beter sig som en svensk är... en adopterad korean. Av hövlighet kan de kalla han/henne för en svensk, men i princip alla tänker samma sak... Det är en adopterad korean. Detta är blir särskilt påtagligt om de etniska svenskarna och den adopterade koreanen av någon anledning går ut någonstans, och träffar på personer som inte känner dem sedan innan. Svenskarna frågar de från vilken ort de kommer ifrån. Den adopterade koreanen frågar de vilket land han/hon kommer ifrån.