Riktigt sjuka saker inträffar - lagen om attraktion sann? - fan är det frågan om?

Jag har på senare tid:

1. Stött ihop med flera människor som jag har haft extremt intensiva tankar på. Lägg märke till att sannolikheten för att träffa de var väldigt låg! Jag tänkte på de av olika anledningar, hat/beundran/kärlek osv..

2 Saker jag tänker på börjar manifesteras i verkligheten.
Saker jag tänkt på om någon viss person har manifesterats i verkligheten, inte precis så men ganska likt ändå. Även i detta fall så var sannolikheten låg. Dvs händelseförlopp osv.. Tankar blir fan till verklighetn!

Jag är inget fan av the secret och sånt egentligen. Har alltid varit skeptisk, men nu kan jag se att det ligger något i det. Utan att jag medvetet har brukat "lagen om attraktion" så har saker jag tänkt mycket på skett i verkligheten, för många gånger för att det skulle vara slump. Det är inte jag som övertolkar, för som sagt, det är inte så att jag har trott på skiten och försökt eller så.

VAD ÄR DET FRÅGAN OM? Det blir inte precis som jag tänkt, men ungefär så..

Ren slump bara.

Alla tonårspojkar på 80talet fick knulla Samantha Fox, för de tänkte så intensivt på det?

Sannolikt rätas dina frågetecken inte ut av mitt svar.

1. På vilket sätt var sannolikheten låg? Har du aldrig tänkt på dessa personer förut? Bor dessa personer, som du sannolikt inte kommer att stöta på, i din närhet? Eller tänkte du på dem när du var i en del av landet där någon av dessa sannolikt inte borde befunnit sig?

2. På vilket sätt var sannolikheten låg här kan man undra, var det sannolikheten att du skulle tänka på den personen som var låg? I så fall varför var den låg? Hade du precis tänkt på personen i fråga?

Var det sannolikheten att det inte precist blev som du tänkt som var låg? Eller var det kanske lågt av sannolikheten att välja den personen? sannolikheten att tankarna blir till verklighet är väldigt låg.

Jag tänkte att en meteorit slog ner på mitt hus. Dagen efter står en lite kille i snickarbyxa och lugg och kastar småsten på mitt hus! Vad är sannolikheten för att min tanke skulle slå in. Inte precis så som jag tänkte, men bra jävla nära.

Vet inte hur pass mycket det fungerar, men visst kan man styra saker med sina tankar.
Jag har själv testat det. Vissa dagar tänker jag att ingen vill prata med mig på stan, då pratar folk sällan (näst intill aldrig) med mig. Andra gånger har jag testat att tänka helt tvärtom, då kan det komma fram många och prata med mig, en gång började totalt 4 stycken prata med mig under en timme. Men det är ju "in action", så det styrs väl av signaler från mitt kroppsspråk antar jag.

Kan tillägga att det inte funkar om jag inte tror på det och inte tänker tillräckligt djupt.
Jag kan med andra ord inte bara tänka att folk vill prata med mig, jag måste VETA att de vill.

Min hypotes om hur det fungerar är att hjärnan försöker återskapa tankarna/önskningarna man har i sitt huvud. Så man styr sig själv undermedvetet mot att återskapa dom i verkliga livet.
Vi är ju styrda omedvetet av vårat inre, så bygger man upp massa bilder i sitt inre så försöker hjärnan sen återskapa dom genom att flytta kroppen till olika positioner.

Mina andra tankar om dina upplevesler (om vi nu utgår från att de är sanna) är att hjärnan känner av omgivningen mer än vad man tror, och att man på ett omedvetet plan känner av vart folk rör sig i samhället.
Så du styr dig själv mot mötet, om det finns en bra möjlighet till att göra det.
Lite svårt att träffa på Obama runt hörnet, lite enklare att träffa på sin granne i mataffären.

Jag har också haft liknande upplevelser som du har haft.
Ne, för svårt, för svag attraktion. Sen måste man tänka på rätt sätt också verkar det som.
Desperata tankar fungerar inte har jag märkt.

Se det lite som två magneter. Det får inte vara för mycket saker i vägen, och de får inte vara för långt ifrån varandra.

Hjärnan arbetar väldigt snabbt. På oerhört kort tid kan du (undermedvetet) kan tänkta på alla du känner. Tanken på just den du råkar träffa på stan, blir den tanke som du minns, av alla dessa tankar.

Ja så är det, men i TS fall (och i mitt) så har det handlat om väldigt intensiva tankar. För mig så skapar tankarna väldigt starka känslor. Stämmer det för dig också, TS?

Påståenden... om du & TS har annat än efterhands hittepå så är ni välkomna att presentera dom........

Kan inte bevisa vad jag tänker på, tyvärr.

Ok.. så det är bara hittepå/påståenden?

Ja precis. Alla tankar är bara rent hittepå. Kan man inte bevisa något så är det inte sant, det vet väl alla.

Menar du att det inte kan vara så i detta fall, att du tänker på alla, för att tankarna är intensiva?