Vem räddar ni? Eran hund eller ett barn

En hund kan springa fortare än ett barn, och jag prioriterar ett människoliv före en hund.

Har undvikit att svara i tråden tidigare då scenariot är en omöjlighet pga fler faktorer.
Men för att vara kortfattad.
Hamnar jag i en situation där mitt djur o en människa med livet framför sig måste räddas o bara en kan räddas så väljer jag människan.
Sedan lär jag ha en period med dåligt samvete o ångest.

även om jag gillar hundar så hade jag räddat barnet. för föräldrarnas och mitt samvetes skull.

Det är intressant att se hur folk resonerar här. Vissa blir upprörda för att man hellre räddar sin hund framför en helt okänd person.

Varför? För att hunden inte kan tala det svenska språket?

Som någon nämnde tidigare blir ens kära hund i många fall precis som en familjemedlem. Hundägare lär sig tyda hunden precis som man gör med människor. Man märker när hunden är ledsen, glad etc och den gör detsamma och agerar därefter.

Hunden kan lära sig saker. Jag kan lära hunden vad som är mitt och hundens. Jag kan lära hunden att inte vara elak. Jag kan fostra hunden.

Det är ju mer än vissa människor klarar av.. Mördare, tjuvar och näthatare.

Vad fan har man för belägg för att människor är värda mer än hundar? Det är ta mig fan det löjligaste jag hört. Kan någon presentera en förklaring?

Är det likadant med människor då? Hade ni "hundhatare" hellre räddat ett friskt okänt barn, än ert egna efterblivna? Det efterblivna barnet kan ju trots allt inte prata. Så det andra barnet måste vara värt mer! Jo tjena att ni hade låtit ert barn drunkna.

Hade inte tvekat på att rädda min hund, även om det så är 1 miljon ungar i den andra sjön.

Den här tråden är ett klockrent exempel på hur skeva värderingar många här på flashback har. Det är ingen lätt fråga men om det väl kommer till kritan så är det väl självklart att man räddar barnet eller?
Med utgångspunkt att människor och hundar är lika mycket "värda" och målsättning att minimera lidandet så blir det tyvärr ändå hunden eftersom att:

1. Någon av dom måste ryka rent hypotetiskt (det är ofrånkomligt)
2. Barnet har förmodligen en mamma, en pappa, kanske syskon och släktingar som kommer lida av det och jag tror att lidandets omfattning blir större.
3. Ett barn är ett barn och en hund kan vara vilken ålder som helst i den hypotetiska frågeställningen.

Det är iallafall mitt resonemang, men jag skulle bli helt förstörd av att ens behöva göra ett sånt ställningstagande irl då jag är en riktig djurvän och är uppvuxen med djur

Vet inte om man kan kalla det för skeva värderingar direkt.

Jag skulle rädda min hund för att han är min bästa vän, min enda vän och det enda jag har här i livet, är det verkligen så konstigt då?

Det är inte konstigt. Det jag reagerar på är attityden som många har här på forumet. Typ "bättre än en skrikande ungjävel" eller "bättre än att ungen ska växa upp och ändå bli en dålig människa"-ish.

En vanlig svensson gör ingen skillnad i världen. Och Hunden kan väl också få barn och föröka sig? Man avlivar inte en hund bara för att den är gammal ._.

Jag har också läst många såna kommentarer i den här tråden, vi som skulle välja att rädda en medmänniska före ett husdjur blir kallade för hundhatare, men vilka är det egentligen som hatar?

Frågeställningen var ju vad man själv hade valt att göra, inte vad som är rätt att göra, men de som skulle ha räddat sin hund före ett hjälplöst människobarn hade i samma ögonblick genom mina ögon förbrukat sitt eget människovärde.

En människa kan göra mer skillnad än du tror, och om din hund ska tillåtas få valpar (inte barn) är ju helt upp till dig eller eventuellt ägaren till den andra hunden som din hund tjuvparat. Om hunden är gammal eller sjuk och lider av åkommor från det är det djurvänligaste att låta den få somna in för att slippa sina plågor.

On topic så skulle både människor och hundar tjäna mest på att barnet räddats.

Jag skulle inte räddat dig iallafall..