Logiskt deducera chansen för multiverse

Mina funderingar har lett mig till att världen förmodligen är beskaffad på tre sätt, vilket vet vi inte, finns för lite information för att avgöra men 2 av dessa 3 ger oss garanterat ett multiverse scenario

1 Ett tidigare existerande medium skapar big bang. Då kan detta medium även skapa big bang 1,2...in i oändligheten. Dessa big bangs som skapas kan ha oändlig rumsträckning eller inte(nån som kan utveckla vilket som är mest troligt?)

2 Rummet har oändlig utsträckning och har alltid funnits och nånstans i detta rum sker big bangs lokalt: detta ger oändligt med big bangs

3 Man skulle kunna tänka sig en variant där rummet har begränsad utsträckning och något tidigare existerande medium finns inte och att det alltid var så. Detta skulle inte ge upphov till oändligt många universum som exempel 1 och 2.


Personligen tror jag inte på nummer två och tre, då naturlagarna är så anpassade för struktur och liv, vilket pekar på att det finns en uppsjö av universum(alla med sina egna lagar, men 2 och 3 innebär att det fins endast en gemensam uppsättning lagar för allt) där någon av dessa har rätt lagar för struktur och liv.

Sen vet jag inte om man kan deducera bort 3an helt och hållet genom att avfärda att rummet inte kan ha begränsad utsträckning. Jag har försökt, men kommit fram till att det ändå är möjligt. Nån annan som kan försöka deducera bort 3an, så att vi bara har 1 och 2 kvar, vilket ger oss 100% chans till multiverse?


Kom gärna med vetenskaplig fakta som stödjer/avfärdar 1,2,3 som jag kanske missat. Har ni nått ytterligare scenario som är troligt, och resulterar detta scenario i multiverse, eller kan man inte förvissa sig om det?

Hej, jag hänger nog inte med men vet att den briljante svenske forskaren Max Tegmark säger som du: vi har flera multiversa, inte ett universum.

jag skulle inte kalla det multiverse, eftersom universum betyder redan allt som finns, så man behöver inte hitta på ett större ord. universum är redan det största som finns, som omfattar allt som finns.

rummet kan inte ha begränsad utsträckning eftersom det finns inget som kan begränsa den. materia kan inte begränsa rummet, eftersom då måste det finnas något utanför materian, och rummet kan inte heller begränsa sig själv, eftersom om rum kan skapas, så kan det skapas överallt i oändligheten.

Och atom betyder odelbar, ändå kör vi fortfarande med den termen för vår inte alls minsta beståndsdel.

Ja, men det beror på att vetenskapsmän trodde felaktigt att den där partikeln (dvs. "atomen") var odelbar, så de gav ett felaktigt namn till den.

Och samma princip borde kunna gälla om det som vi idag ser som "allt som finns" (Universum) visar sig bara vara en i mängden exempelvis i paralella dimensioner, eller på annat vis likadant förekommande fenomen, kunna benämnas mulitversum. Jag menar, det används ju som så redan, så om du tycker det fel är inte direkt relevant.

Jag har märkt att vetenskapsmän använder multiverse i sammanhang där allt som finns delar samma rum tid som i exempel 2. Men det är en språk/subjektiv fråga.



Jag måste säga att du har en poäng här, men det finns en brist. Nytt rum kan kanske endast skapas i form av expandering av befientligt rum, tex för att fenomenet av rumsexpandering bygger på att det växer från ett redan existerande rum, dvs förökningen av rummet kan endast ske från modern/det befientliga rummet och då kan inte rummet skapas överallt...

okej, så om det fanns ett evigt/befintligt ändligt rum, vad skulle hindra den från att vara oändlig? om det kan finnas ett evigt ändligt rum, varför inte två eviga ändliga rum, eller oändligt många?

Okej, så du hävdar att exempel 3 är ett orimligt scenario, för om en rumtid existerar, så kan oändligt många sånna rumtider existera, alla med en separat dimension av rum och tid avskilt andra rumtider.Jo det låter logiskt. begrundar man detta ett tag, så måste det nog va så till 100%, för det kan inte endast bara finnas en rumtid, det måste finnas en ytterligare ifall ett stycke rumtid kan existera, det är fullkomligt logiskt. Bra tänkt där. Jag har ju själv tänkt i dessa banor, men då tänkte jag att endast ett stycke rumtid kan existera, jag såg det som ett möjligt scenario

I och med detta så kan vi alltså avfärda nummer 2 och 3.

Det behövs bara en bigbang för att vi ska ha multiversa i ett oändligt rum. Rummets expansion gör att över tillräckligt stora avstånd så expanderar det snabbare än ljuset. Det finns inte längre någon möjlighet till kontakt mellan olika sådana regioner i universum, de är lika mycket multiversa som parallella världar vore, om än med ett gemensamt ursprung. Och detta är mainstream inom kosmologin idag.

Att universum är fintonat för liv är kanske inte självklart. En mycket liten del av den normala (baryonska) materien är atomer tyngre än He och så gott som all den materien är dödligt het och oåtkomligt djupt nedgrävd i planeter. Mörk materia och plasma dominerar ofantligt jättestort jämfört med de dammkorn på planeters jordskorpor där liv kan finnas.

Man kanske kan säga att det finns flera multiversa i universum? "-versa" är f.ö. släkt med tyskans "werden", bli.

Men med 'allt som finns' menar vi i regel allt som är fallet; alla sakförhållanden. Detta är begränsat till lokala omständigheter med lokala koordinater i vår rumstid.

Om vi talar om en alternativ verklighet där t ex Hitler dog i mässlingen när han var liten, så blir det besvärligt om det räknas som en sanning i vårt universum.

Därför används termen multiverse.

Någon annan här som håller med om hans resonemang? Det är väldigt abstrakt, och två personer kan fortfarande ha fel. Detta är ändå en hjärtefråga för mig.