Den STORA tråden om "de", "dem" och ”dom”.

Min tyska suger. Så jag skulle vilja be dig analysera exemplet när man konverterar det till fråga och svar.

- Till vilka ska jag ge äpplen?
- De/dem som svälter.

(Sen är jag visserligen lite skeptisk till förhållningssättet att tyskan skulle vara något facit för vad som är korrekt svenska, men diskussionen är ändå intressant)

Du får slänga på lite franska och säga diet och diom istället för det och dom.

Nej, det ska förstås vara objektsformen mig.

Hon ger mig, [jag] som svälter bröd.

Du skall så klart ge dina äpplen åt dem som svälter, men de svältande kan ju inte gärna begära att du skall ge äpplena just åt dem, eftersom de inte kan bestämma över vad du skall göra med dina äpplen.

Ett problem med just de exempel du nämner är att de rör enbart stavningen (stafvningen).

Om jag (som inte är någon guru på svenska språket) har förstått saken rätt så ändras innebörden rent grammatiskt om man rotar för mycket i det här. Iaf om man ska tro Ranelid och andra förståsigpåare.

Jag personligen är mycket tveksam till just den här ändringen. Som många nämner är bruket av "dom" en följd av att många invandrare inte behärskar svenska språket tillräckligt.

Jag har inte upplevt att användningen de/dem vållat några större rabalder tidigare utan det är först på senare år som det på allvar uppmärksammats i denna grad.

Jag tror vi gör oss själva en björntjänst om vi ruckar för mycket på språket av ovan nämnda skäl. Språket måste ha en viss grammatisk grund att stå på.

Någon frågade i förra tråden att språkrådet ska väl vara ett råd inte några som dikterar men ni vet väl att krig är fred idag? Det är så det fungerar, man kallar saker något annat än vad det är. Det är samma sak som att ord och handling inte är samma sak hur mycket man än försöker ge sken av det.

Det har ju dikterats länge vad vi får säga och inte säga. Jag kommer bestrida det här och använda det språkbruk jag alltid gjort och fortsätta att offentligt håna de som säger hen och anpassar sig efter vad de ser som auktoritetsfigurer!

De bryr sig inte om ditt personliga uppror, de arbetar på lång sikt. Även om Språkrådets råd bara är just råd så kommer det här innebära att våra myndigheter så småningom helt går över till att skriva "dom", och det kommer också att vara det som lärs ut i skolorna. Om några generationer kommer "dom" att vara allenarådande, och ingen som är i livet då kommer att ha minnen av några kontroverser kring frågan.

Ett argument som man ibland hör är att subjekt och objekt är alldeles för knepigt för skolbarn. Då är det lättare att skriva ”dom” i alla situationer. ”De” och ”dem” kan man möjligen fördjupa sig i när man studerar svenska språket på högskolor och universitet.

Men i debatten hör man ofta att bl.a.politiker kräver att det i skolorna behövs mer och avancerad kunskap i matematik. Men matematik är för många elever lika knepigt som grammatik och det underlättar för eleverna om de bara behöver lära sig de fyra räknesätten och procenträkning. Algebra och ekvationer är inget man kan begära att vanliga skolbarn skall klara av.

Varför matematik är viktigare än språk har jag svårt att förstå.

Hade de/dem varit så användbara att hålla isär som vissa vill få det till hade det nog inte dött naturligt i talspråket.

Nu är ju inte de/dem annorlunda än du/dig och liknande distinktioner så det stämmer inte till fullo. Däremot är det ju mycket riktigt så att i vissa språk, exempelvis danska, så använda mig och dig på ett mer [över]glidande sätt än i svenska.

Visst att du/dig kanske är dumt också, men nu gäller det de/dem.

Dumt eller inte så är det samma grammatiska förklaring.