Den STORA tråden om "de", "dem" och ”dom”.

dom enda gångerna de inträffar är när folk högläser ur texter. låter lika idiotisk pretto som man kan tänka sig. "di" är ju rent dialektalt, och har inget med saken att göra.
lika idiotiskt låter det när folk läser ur gamla texter och försöker uttala "h" och "f" i meningar som "man tager hvad man hafver"

Många och många. Vad som är "många" är relativt. Om jag skulle gissa så skulle jag säga att kanske runt 5 procent av samtliga svensktalande säger "di" för "de" och att ännu färre säger "dem" för "dem". Den allra största delen av dessa bor i Finland. Jag undrar om det ens finns 100 000 sverigesvenskar kvar som säger "di", även om man räknar in sverigefinlandssvenskarna. Om femton-tjugo år kommer det garanterat inte att göra det.

Har inte svenska dialekter något att göra med svenska?

jo, det hör naturligtvis till det svenska språket. frågan vi diskuterar här är hur man ska använda det rikssvenska skriftspråket. det har alltså inte med den aktuella frågeställningen att göra.

Hör inte interpunktion och versaler också till skriftspråket? Vilken skillnad är det förresten mellan en fråga och en frågeställning?

är du dum, eller spelar du bara?

Jag har löst det på ett annat sätt...
Jag insåg att det inte behövde stå vare sig de eller dem.
Men jag kan inte låta bli att tycka att dem ser bäst ut i sammanhanget.

Okej - då tolkar jag det som att du har åsikter, men inga kunskaper. Bra!

Bra påpekande. I många dialekter, t.ex. värmländska, används uttalet "di" för de, vilket är ett starkt skäl att inte införa dom som standard i skriftspråket. Bättre att använda formerna de/dem och låta folk få uttala dem hur de vill! Uttalet "dem" är inte lika vanligt, men kan höras i en del norrländska dialekter såvitt jag vet - och i finlandssvenskan skiljer man tydligt på de och dem! Mycket riktigt är inte dem ett "gammeldags" ord, eftersom det fortfarande används, och är nödvändigt, i vårt språk.

Med samma argument skulle vi kunna säga att säga borde stavas "säja" för att alla svenskar uttalar det så. Och hur många uttalar orden mig, dig och sig som de stavas?

Dessutom har vi redan ordet dom, med annat uttal och annan betydelse. Det vore bra att kunna skilja meningen "Dom får kritik" från "De får kritik", eller hur!

* liksom i närkingska, gotländska, skånska, finlandssvenska, osv.

Många debattörer har så liten kännedom om den svenska språkvariationen (ännu en skandal för svenskt utbildningsväsende samt för svenska media, som har en extremt okunnig och samtidigt nedlåtande inställning till svenska dialekter) så det blir svårt att föra en diskussion.

Tillägg: skriver alltså detta för att förstärka Oilkinks argument.

skånska? verkligen? enligt mina (inte heltäckande, det medges) skånskakunskaper uttalas de enbart som di när det är en bestämd artikel (plural), som i exemplet "di blåe" (alt. benämning på fotbollslaget mff), inte när det används som pronomen.

Jag tror att dina skånskkunskaper är bättre än mina.

Hursomhelst: användningsområdet för talspråkligt di/de som bestämd artikel försämrar ju inte direkt argumenten mot att införa "dom" i skriftspråket.