IT-chefens bryderier

En målmedveten porrskådis från Hjo
svarade bestämt "den får plats, joho"
När hon sin fiffi klargjorde
den med smör insmorde
För att ta emot en nyvaxad Daewoo

svallande blonda lockar över sammetsklätt kuddhav
röda trånande läppar min eviga last
vi två i symbios, sex förkroppligat, ett kärleksnav
med hungrig blick slukas min sats

Tjänsten trogen
ett liv med värkande kropp.
Tiden mogen
politikers väg når sitt stopp.

Hotad med kniv
bestulen på tid
bestulen på mitt liv
generationer berövas sin frid.

En färglöshet, torr och torftig som damm utbrett över ett landskap av bränt gräs. Apatin och olusten är så påträngande att jag får en fadd smak i munnen. Jag lägger mig ned på sängen igen och tänker att jag ligger här tills hjärnan ställer upp på mina planer, men vet samtidigt i samma stund som jag lägger mig ned att jag inte kommer gå upp förrän hungern tvingar mig. Varken skola eller arbete har någonsin intresserat mig, och sedan far dog och arvet trillade in på kontot så har jag inte gjort någonting som i något hänseende kunde betraktas som samhällsnytta.
Så vibrerar plötsligt telefonen på nattduksbordet – jag får inte så många samtal nu för tiden, så det får mig alltid att haja till en aning hur gärna jag än skulle vilja vara van vid att bli kontaktad.

Det är hon.

Vad hon vill är som alltid smärtsamt tydligt. Hon är så rak att ett militärt befäl skulle uppfattas som grumlig och otydlig i sina befallningar. Vi ska träffas, och vi ska knulla. Jag vet att jag aldrig kommer bli den ende i hennes liv, och det gör så ont i hjärtat att om jag bara hade haft ett uns av självrespekt så skulle jag ha avslutat vår relation innan den gått såhär långt. Jag är en hund för henne, som följer hennes minsta vink och ställer upp på allt hon ber mig om. Den enda gången hon lyckats hitta någon som helst gräns för vad jag och min djupa kärlek kunde acceptera så tvingade hon mig att sitta på en stol och se på medan hon blev knullad av en av sina äckliga arbetskamrater. Jag rev av henne från fettot och slog honom tills jag hade mjölksyra i armarna; inte för att det säger så hemskt mycket om skadan jag orsakade – år utav stillasittande och alkohol som enda träningsform har gjort mig lika svag som en tjej i mellanstadiet, och det enda jag lyckades med var att få honom skratta hånfullt innan han återbetalade min behandling med att knocka mig med en enda käftsmäll och fortsätta knulla det enda jag bryr mig om i livet.

Men ikväll var det min tur att få vara med henne. Ikväll kunde jag låtsas att hon bara är min. Ikväll ska jag bedyra min kärlek och låta den berusa mig till den grad att det inte spelar någon roll att hon bara besvarar min kärlek med ett uppskattande leende.

Ikväll får världen färg.

NEEEEEJ! Tony skrek rakt ut. Han hade fått nog. Han hade flytt så länge nu att han såg fiender överallt. Den unga tjejen i kassan tittade på honom som om han vore en utomjording. Tony slängde en hundralapp på henne och sprang ut med cigarettpaketet han just skulle betala när världen rasade framför honom. Utanför butiken trodde han sig ha sett honom – huvudjägaren.

Tony hade vid ett svagt tillfälle bestämt sig för att bli kvitt sin spelskuld som förvisso inte växt på ett litet tag, men som vägrade krympa trots Tonys försök att bättra på sin pokertalang. Ibro på pizzerian som han åt på ett par gånger i veckan hade flera gånger erbjudit honom de 80.000 kronorna som Tony hade i SMS-lån i utbyte mot lite hederligt kroppsarbete, som han själv uttryckte det. Vad det skulle innebära blev Tony varse redan dagen efter han med mössan i hand fick pengarna av Ibro. Hur han skulle betala SMS-lån med kontanter hade han inte ens hunnit fundera över när Ibro, hans bror Enad och deras kompis, som Tony kände vid smeknamnet "Pundar-Jeppe", knackade på dörren.

"Tjenare. Vad... Vad händer?" sa Tony eftertänksamt.
"Nu ska vi jobba, kompis!" svarade Ibro kort medan han klappade Tony på axeln och log. Sällskapet trängde sig förbi Tony och satte sig vid hans köksbord. Det var en obehaglig situation tyckte han men detta var inte killar som gav intrycket av att gilla när man ställer sig på tvären, och han hade trots allt fått en fribiljett ur den onda spiralen som hållit honom vaken i nätter i sträck medan de digitala korten delades ut om och om igen framför honom på skärmen.

Sedan den dagen för drygt ett år sedan har Tonys liv aldrig varit sig likt. Han hade efter ett halvår försökt dra sig ur den lilla kriminella gruppen, men hotats att stanna kvar. Idag frågar han sig själv om livet inte hade varit lättare om hoten uppfylldes än att han valde att vika sig och hamnade i den situationen han var i idag. Han är idag en man med väldigt många "affärsbekanta" som inte längre lever och ett pris på sitt huvud som bara kan betalas med livet eller en gastronomisk summa pengar – satt efter eget huvud av den undre världens okrönte konung själv, Garo.

Drastiska tider kräver drastiska åtgärder, rabblade Tony medan han sprang för allt benen höll mot sin slitna Volvo 240 utanför affären. Han tänkte klara sig ur detta, på ett eller annat sätt. Det finns bara tre vägar ut, tänkte han. Det är döden, att betala eller att ta Garos plats på tronen.

Vardagens grå töcken skingras
då röken från pipan skingras
Villebrådets sista andetag rosslar
dess tjocka päls runt min hals ringlas.

Vad är meningen med allt slit?
Är det meningen att vi ska behöva ta all skit?
Bröder, nu får det vara nog
nu erövrar vi vår egendom, bit för bit!

Sporadiskt utspridda helger värmer själen i ett kallt arbetsliv.
Lönebeskedet bjuder sällan på positiva överraskningar.
Du kompetente arbetshäst, vid din läst bliv!
Döden väntar oss alla, hur nöjd är du?

En symfoni av ljus och alla vårens ljud rasar in genom mitt sovrumsfönster för att erbjuda mig en ny dag,
dofter, färger och ljud i en fantastisk symbios kittlar mina sinnen och fyller mig med liv.
Livet återvänder till vårt kalla mörka land med full kraft,
Dra åt helvete fuck you vintern, hoppas du får HIV!

Tomma hot hängandes över mig,
inget kan på mig på fall.
Ni är som en gas utan vikt
jag kämpar tills motstånd ligger död och kall.

EU, EU
Överförmyndare skapad att krossa oss.
EU, EU
Som cancer borde vi EU skära loss.