Erfarenhet om jobb- och utvecklingsgaranti

Tja!

Någon som kan berätta om sin upplevelse och erfarenhet om Arbetsformedlingens jobb- och utvecklingsgaranti? Då syftar jag på fas 1 och fas 2.

// Fullmetalboy

Fas 1 skickad till en totalt värdelös coachverksamhet där företaget hade anställt en pensionär som coach bara för att de är billigare att anställa när det gäller arbetsgivaravgifterna. Inga vettiga tips ingen som helst hjälp med att få hjälp med att knyta kontakter. Det enda han gjorde var att läsa igenom mitt CV och mina personliga brev och konstaterade att de såg proffsiga och bra ut. Fas 2 hörde inte av AF förrän det bara var ett par månader kvar tills jag skulle hamna i 3an. Fick gå en kurs i administration, men när den var slut var det raka spåret in i fas3. Min första anordnare var bra han försökte verkligen hjälpa till med att hitta dolda jobb åt mig, men tyvärr så hjälper det inte mycket när de arbetsgivare han fixade så jag fick komma på intervju hos, meddelade att de skulle höra av sig om de fick nått ledigt, men det inte blev nått ledigt.

De så kallade dolda jobben är till stor del en myt det är betydligt vanligare med falska utannonserade jobb. http://fasan2.bloggo.nu/Dags-att-tal...falska-jobben/

Är nu sedan några veckor tillbaka hos en ny anordnare där de har massor med folk inskrivna som bara sitter och surfar på nätet 30 timmar i veckan. Vid samtal med andra deltagare så framkommer det att den här anordnaren har lyckats få ut ett fåtal i arbete men endast sådana personer som är handikapp kodade och därmed berättigad till lönebidrag. De som lyckats ta sig därifrån är sådana som hela tiden haft extrajobb på deltid och fått så många timmar att de till sist har lyckats kvalificera sig till en ny a kasseperiod. Dvs de har inte lyckats få ut folk som inte har handikapp på vanliga jobb.

För någon vecka sedan var det en a givare där och raggade folk. De var ute efter en person som var berättigad till FSAS anställningsstöd. Det blir man berättigad till när man är i fas3. A givaren får bidrag på ca 18 000 i månaden + ytterligare 150kr om dagen för att täcka upplärningskostnaden för den nyanställde. Den här a givaren krävde dock att den de skulle anställa med FSAS stöd skulle ha förkunskaper så att de var självgående från första dagen. Det ser ut som att de lyckas eftersom att en av mina vuxendagis kompisar faktiskt tidigare jobbat med exakt de arbetsuppgifter som de efterfrågade samt även det aktuella datasystem som denna a givare hade. Denna bidragsanställning som är till för att ex nyutbildade ska få ett förstajobb och bli varma i kläderna kommer alltså att gå till en person som är självgående från första dagen. En form av bidragsfusk anser jag.

Ja vad ska man säga om detta? Ett stort jävla skämt skulle jag väl påstå att det är, och då är jag snäll.
Man skickas på något jävla vuxendagis med en grupp andra vuxna, och där ska man gå 5 dagar i veckan (så va det för mig iaf) på heltid. Där får man sitta och lyssna på nån idiot som babblar nån smörja om hur man ska få ett jobb
Totalt värdelöst att sitta där och lyssna på nån tattare som inte vet mer än den arbetssökande.

Förutom detta så finns det möjlighet till praktik & utbildning.
Men tyvärr så utnyttjas praktikplatserna av arbetsgivarna, och utbildningarna som AF håller leder väldigt sällan till några jobb.
Ut över vuxendagis, slavarbete och halvdan utbildning så går man hemma och söker jobb.

That´s about it!
Mitt tips är att du så fort som möjligt hittar ett jobb, eller utbildning så du slipper jippot.
Hamnar du sen i Fas3 så väntar ännu tuffare tider, så ligg inte på latsidan med jobbsökandet.

Det där med vuxendagis känner jag igen. Jag fick ju gå på ett sådant ställe redan i jobbgarantin för ungdomar. Det pågick ett halvår (varav sista tiden inkl. jobbcoaching en halvtimma i veckan). Så när jag hamnade i Jobb- och utvecklingsgarantin så försökte jag undvika ett nytt vuxendagis, men misslyckades. Jag hamnade hos en annan extern aktör, och det gick åt skogen.

Nästan alla kom från andra länder, och de fick SFI-undervisning. Det var till och med så illa att lärarna fick tala både svenska och engelska, och emellanåt fick de ta in en tolk som talade något annat språk. Jag vet inte vilket språk dock. Jag som är svensk med svenska som modersmål, jag led av det. Slutade med att jag klagade så jag fick sitta för mig själv. För jag hade ingen användning av sfi-undervisningen. Jag skulle alltså sitta ensam hela dagarna (från kl. 8-16:30, med en halvtimmes lunchrast). Jag fick låna en bärbar dator, men internetanslutningen sög. Vissa dagar fungerade inte internet alls, och ofta var det störningar så att man förlorade internetanslutningen stup i kvarten. Det var tänkt att jag skulle söka jobb dagarna i ända, och när internetanslutningen inte fungerade så fick jag uppmaningen att finslipa mina personliga brev. Men oftast var det ingen som brydde sig om vad jag gjorde. Vuxendagiset hade också alldeles för många deltagare, så man fick ingen hjälp. Ingen hade tid. Inte ens när jag ville ha svar på frågor eller bara prata i 5 minuter. Personalen hade helt enkelt inte tid för mig alls.

Slutade med att jag klagade hos verksamhetschefen och drog upp en massa saker. Fick sedan höra att vissa felaktigheter hade begåtts så att verksamhetschefen skulle utreda saken. Jag har dock slutat där, så jag vet inte hur det gick med utredningen. Ingen har hört av sig till mig heller.

Nu är jag i Fas 2, och väntar på praktik. Jag ska bli skickad vidare till en avdelning som sysslar just med praktikplatser och arbetsträning, men de har fullt upp så det tar tid innan jag får komma dit. Under tiden så får jag gå hemma och göra ingenting. Har dock tidigare haft praktik via Arbetsförmedlingen, och då hamnade jag på ett kommunalt ställe som ständigt har sisådär 100 praktikanter, och ingen får jobb där. En del är praktikanter, andra är Fas 3:are. Min handläggare på den praktikplatsen sa att hon bara kände till 3 personer som genom årens lopp hade fått anställning på någon avdelning på detta företag. Men de sysslar huvudsakligen med arbetsträning/praktik, och eftersom de ständigt har 100 praktikanter (eller mer), så behöver de inte anställa folk eftersom de får gratis arbetskraft. Så praktiken suger också.

Samma här. När jag kom in i jobb garantin för ungdomar så fick jag oxå gå på en sådan där dagisplats. Trodde jag skulle få slippa det när jag kom in i jobb & utvecklingsgarantin. Men nej, fick gå på samma skit igen.
Den enda skillnaden va väl att i Jobb & Utvecklingsgarantin så fick man gå på studiebesök på olika arbetsplatser.
Det va inget som gav några jobb, men bättre än att sitta och lyssna på struntprat hela dagarna.

Jobbcoach hade jag inte någon, men vad jag hört så ska det vara en fullkomligt värdelös insats av AF.
Det skapar inga jobb, förutom dom jobbcoacher som lyckas pressa sig in och få ta del av AFs saftiga pengapåse.

Hoppas du lyckas få tag på jobb innan du hamnar i Fas 3 (den sista färden).

I jobbgarantin för ungdomar så var det först 6 veckors föreläsningar. Fast de var fullkomligt värdelösa. Man fick se filmer som inte var relevanta för 5 öre, man fick föreläsningar och inlämningsuppgifter om bland annat hälsa (inkl. kost, träning och sömn) och lite annat. En del andra uppgifter som man fick var också värdelösa, det var personlighetstest och annan skit. Efter dessa 6 veckor så var det 4 ½ månad där man fick sitta vid en dator och söka jobb. En halvtimma i veckan skulle man få träffa jobbcoachen, fast i verkligheten blev det ofta bara 5-10 minuter. Men enligt schemat och därmed på pappret så skulle man få 30 min jobbcoachning. Under hela tiden (alltså 6 månader) så var det då och då företagsträffar. Det var då olika bemanningsföretag som kom dit, så fick man om man ville gå på informationsmöte, sedan fick man möjlighet att ställa frågor och lämna cv. Vid några få enstaka tillfällen var det studiebesök hos olika företag, men det ledde inte alltid till jobb. En gång var man mycket tydlig med att ett studiebesök hos ett specifikt transportföretag inte skulle leda till något, eftersom de inte behövde folk för tillfället. Men man fick gå på studiebesök ändå om man ville.

Det var fortfarande vuxendagis och slappt, och aktören hade för många deltagare. Men det var något mer givande än att gå till vuxendagiset i jobb- och utvecklingsgarantin. Fast egentligen var det inte särskilt givande första gången heller, men något bättre.

Min jobbcoach kunde visserligen ordna praktikplats genom sina kontakter, men det var främst på ställen där de inte behövde anställa personal. Det var bland annat på en secondhandbutik som endast har en fast anställd, resten är volontärer, praktikanter etc. Min jobbcoach försökte använda sina kontakter för att ordna praktik eller anställning åt mig, men inget av det skulle leda till jobb (det skulle visa sig bli så). Någon verklig nytta hade jag inte egentligen.

Förhoppningsvis kan jag få ett sommarjobb. Jag inväntar bara besked som jag troligen får någon gång nästa vecka. Sedan kanske det blir högskoleutbildning till hösten. Jag har i alla fall sökt några utbildningar, och det är sådant som "garanterat" leder till jobb (det är yrkesutbildningar, och det råder brist på utbildad personal inom dessa yrken). Men det beror på. Dels om jag kommer in, dels om jag får sommarjobbet. Jag är inte berättigad till CSN, då jag sabbade tidigare studier. Så måste jag plugga ett tag utan studiemedel, och det underlättar då om jag kan få sommarjobb och spara en del pengar från lönen. Annars hamnar jag i fas 3 just till hösten, och det vill jag undvika till varje pris.

Hoppas det har gått bättre för dig.

Nästan identiskt med min erfarenhet av dessa vuxendagis. Man fick sitta och kolla på filmer och dyl, och jag tror samtliga av oss ville slå huvudet mot väggen efteråt.
Det va inga korta filmer heller, utan flera timmar långa. Men de va uppdelade i olika avsnitt vill jag minnas.
Sen fick jag precis som du göra sådana där personlighetstester som man fick som hemläxa.
Det va väldigt viktigt att man svarade på samtliga frågor så att handläggaren kunde kolla igenom detta för att kunna hjälpa en vidare på vägen till ett arbete.
Fast som man redan visste så va det ju bara bortkastad tid. Min handläggare kollade igenom häftet med frågor, men efteråt så hörde jag inget om vad hon tyckte jag skulle satsa på.
Döfött!

Hamnade nästan hos en sådan där privat aktör vid ett tillfälle (minns inte vilken) men det blev aldrig av. Kan ej avgöra om det va något att ha eller inte, men känns inte som om jag missade något.

Hoppas verkligen du får sommarjobba. Bra att kunna lägga undan lite pengar, speciellt om du nu ska utbilda dig. Ser ju bra ut på cv´t oxå.
Önskar dig lycka till

Jodå det har gått bättre. Va på väg att hamna i fas3 för några år sedan, men jag sa till min handledare att jag beslutat mig för att skriva ut mig och söka jobb på egen hand. Hade innan det fått veta att jag skulle jobba lite under en period, så jag sa att fas3 inte intresserade mig överhuvudtaget.
Jag hade heller ingen möjlighet att få någon ersättning då jag ej hade rätt till a-kassa, så det gjorde bara beslutet ännu enklare.
Nu jobbar jag hemifrån, men från och till tar jag lite extra jobb med sådant som jag finner intressant.

Har fått hjälp med cv-modifieringar några gånger. Gjort personlighetstester och liknande. Får se vad som händer den närmaste tiden, verkar inte som att praktikplatser och jobb finns i överflöd. Men jag är en sån som skulle stå ut med att bli placerad i nån fas3-syssla, pga att jag tidigare haft tendenser till utbrändhet i vissa socialt mer krävande jobb eller stressiga jobb, hä löser sej sa kärringa när ho sket i badkaret.