Transexuell och känner att jag vill ta livet av mig.

Urk vilka hemska svar du får!
jag är tyvärr inte särskilt insatt i ämnet men kontakta RFSL på din ort! De har säkerligen tips på var du kan vända dig. Att transpersoner ofta mår sämre är ju fakta tyvärr, jag hoppas du får det stöd du behöver, ge inte upp! Kram!

Jag är 18 år och gått under utredning i 2 år nu för könsbyte, det enda som jag väntar på nu är operationerna och personnummer ändrings osv osv. Jag passerar bra antar jag, har haft tillfälliga strul på fester och sånt där ingen har märkt under hög musik och sånt att jag "varit kille". På internet passerar jag ännu bättre där min röst inte kan bli något som "avslöjar" mig.

Det går väll rätt bra antar jag fast ändå inte... jag känner hur längre jag kommer i processen desto mer börjar jag fundera på om jag verkligen kommer klara av att leva såhär... Jag har känt mig som en tjej sen jag var 4 år och sådant men att behöva leva som något som vissa kommer hata mig för, hota mig för och äcklas för vet jag inte om jag klarar av, jag har suttit mycket och funderat på sådana saker dom senaste veckorna. Jag kan inte ändra på samhället, folk kommer hata mig, folk kommer inte acceptera mig, folk kommer inte se mig som en kvinna osv. Jag försöker acceptera det men det går inte. Allt det här har lett till att jag isolerat mig socialt. Jag går inte i skolan längre även om det är något jag verkligen vill, jobbar inte, träffar inte människor längre, går knappt ut, rädd för att svara i telefon, rädd för att träffa nya människor osv. För varje månad som går blir det bara värre känns det som.

Jag är bara så rädd för att folk ska döma mig, jag vill ju trots allt leva som en kvinna, det jag har känt mig som i nästan hela mitt liv +nu ser jag knappast manlig ut längre vilket gör mig mer orolig eftersom det inte finns en enda chans att jag kan gå tillbaka till att "vara kille". Det är något jag funderat lite på men då har det varit inte för att jag ångrar mitt val, utan för att jag funderar om jag verkligen kommer att klara av att leva under en massa problem i resten av mitt liv, transfobi och sådant som jag tog upp nyss. Jag bara förstår inte varför folk måste hata, varför folk inte kan acceptera, varför det till och med är en politisk fråga i vissa fall. Varför kan man inte bara få leva ifred? normalt? utan all skit. Jag har gjort misstag i mitt liv som när jag sålde mig själv för att jag trodde jag skulle få bättre självförtroende av det eller när jag tagit ur all min ilska, sorg osv på min familj eller när jag skärt mig själv osv och det är självklart inget jag är stolt för.

Dom senaste veckorna har jag också tänkt på självmord, jag känner liksom att ifall jag stannar som tjej så kommer jag få stå ut med allt jag nyss skrev om, ifall jag försöker som kille kommer jag bara misslyckas, jag kommer må dåligt då över det beslutet plus att det har blivit oerhört svårt för mig att se ut som en kille. Men egentligen vill jag inte ta livet av mig, men känner att jag har inget val ifall jag måste leva med att isolera mig själv och må dåligt och gråta på nätterna och vara rädd.

Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra hur ska jag ens göra för att våga vara social och allt det där som jag var innan jag bestämde mig att ändra på mitt liv totalt? Jag behöver verkligen hjälp, jag kan inte och kommer inte acceptera att leva som jag gör... jag dör hellre

Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra.

Instämmer på sätt och vis. Alla foster är dock flickfoster från början så snarare är det väl så att alla människor egentligen ser ut som kvinnor? Könen skulle se nästan likadana ut om det inte vore för alla utseendeförändringar som vi i modern tid gör för att passa bättre in i samhällets påhittade kön, inbillat och stereotypt "kvinnligt" och "manligt" med kläder, smink osv. Nej, ingen människa är född med glitter på ögonlocken och väldigt få människor är födda utan hårväxt på kroppen.

Människosläktet (alla utom möjligen män som är de som skulle förlora mest och därför också är de som protesterar i högan sky) skulle vinna på att sluta upp med att inbilla oss alla vi främst är ett kön. Vi är människor och skulle kunna klä oss hur som helst och se ut hur vi vill om inte (manliga) normer satte stopp och människor började tänka lite själva.

Jag är 18 år och gått under utredning i 2 år nu för könsbyte, det enda som jag väntar på nu är operationerna och personnummer ändrings osv osv. Jag passerar bra antar jag, har haft tillfälliga strul på fester och sånt där ingen har märkt under hög musik och sånt att jag "varit kille". På internet passerar jag ännu bättre där min röst inte kan bli något som "avslöjar" mig.

Det går väll rätt bra antar jag fast ändå inte... jag känner hur längre jag kommer i processen desto mer börjar jag fundera på om jag verkligen kommer klara av att leva såhär... Jag har känt mig som en tjej sen jag var 4 år och sådant men att behöva leva som något som vissa kommer hata mig för, hota mig för och äcklas för vet jag inte om jag klarar av, jag har suttit mycket och funderat på sådana saker dom senaste veckorna. Jag kan inte ändra på samhället, folk kommer hata mig, folk kommer inte acceptera mig, folk kommer inte se mig som en kvinna osv. Jag försöker acceptera det men det går inte. Allt det här har lett till att jag isolerat mig socialt. Jag går inte i skolan längre även om det är något jag verkligen vill, jobbar inte, träffar inte människor längre, går knappt ut, rädd för att svara i telefon, rädd för att träffa nya människor osv. För varje månad som går blir det bara värre känns det som.

Jag är bara så rädd för att folk ska döma mig, jag vill ju trots allt leva som en kvinna, det jag har känt mig som i nästan hela mitt liv +nu ser jag knappast manlig ut längre vilket gör mig mer orolig eftersom det inte finns en enda chans att jag kan gå tillbaka till att "vara kille". Det är något jag funderat lite på men då har det varit inte för att jag ångrar mitt val, utan för att jag funderar om jag verkligen kommer att klara av att leva under en massa problem i resten av mitt liv, transfobi och sådant som jag tog upp nyss. Jag bara förstår inte varför folk måste hata, varför folk inte kan acceptera, varför det till och med är en politisk fråga i vissa fall. Varför kan man inte bara få leva ifred? normalt? utan all skit. Jag har gjort misstag i mitt liv som när jag sålde mig själv för att jag trodde jag skulle få bättre självförtroende av det eller när jag tagit ur all min ilska, sorg osv på min familj eller när jag skärt mig själv osv och det är självklart inget jag är stolt för.

Dom senaste veckorna har jag också tänkt på självmord, jag känner liksom att ifall jag stannar som tjej så kommer jag få stå ut med allt jag nyss skrev om, ifall jag försöker som kille kommer jag bara misslyckas, jag kommer må dåligt då över det beslutet plus att det har blivit oerhört svårt för mig att se ut som en kille. Men egentligen vill jag inte ta livet av mig, men känner att jag har inget val ifall jag måste leva med att isolera mig själv och må dåligt och gråta på nätterna och vara rädd.

Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra hur ska jag ens göra för att våga vara social och allt det där som jag var innan jag bestämde mig att ändra på mitt liv totalt? Jag behöver verkligen hjälp, jag kan inte och kommer inte acceptera att leva som jag gör... jag dör hellre

Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra.