Hur hittar jag motivation att jobba?

Jag lever för tillfälligt väldigt gott där jag åtnjuter cirkus 12 000kr efter skatt rätt ned i min ficka av A-kassans guldgruva.

Nu vill ams skicka ut mig på jobb osv men jag sitter och funderar på om jag verkligen vill bli ett kugghjul igen.

Jag vill inte gå upp klockan 0500 och åka iväg till något mörkt lager med en matlåda i handen och sedan komma hem helt uttömd för att få några kronor extra.

Här i trakterna så är medelinkomst 14-20K efter skatt. Eftersom jag bor hos föräldrarna så har jag låga utgifter. Av dessa 12K så kan jag spara undan 7-8K varje månad. I dagens läge sover jag hur länge jag vill, spelar dator så länge jag vill, går till gymmet när det passar mig och är alltid glad och energisk.

Just nu vill jag inte plugga.

Kan ni motivera mig att gå till ett jobb i dagens läge?

Nej skit i det. Tycker det låter härligt som du lever. Fuck jobba. Kör hårt och utnyttja systemet så länge du kan! Sen kan du börja jobba 12.000 för att inte göra ett skit är inte helt fel!

Upprätta en plan över hur du ska nå ett arbete du älskar att ägna dig åt. Annars kommer du inte stå ut.

Hur funkar A-kassa egentligen? Är inte de pengarna du får från A-kassan redan pengar som du tjänat ihop när du jobbat tidigare?

Tyvärr tänker många arbetslösa parasiter som du. Varför skall jag och alla andra hårt arbetande försörja dig? Har du ingen moral i kroppen? Kavla upp ärmarna och gå till jobbet precis som de flesta gör!

Svar: Nej

Håller med. Ta det lugnt och fortsätt utnyttja så länge det går.
Om du är riktigt jobbsugen () så försök hitta ett svartjobb!
Systemet pissar på oss redan den första dagen av vårat liv.
Systemet är korrupt och vidrigt. Ditt argument räcker inte enda fram. Bara för att du väljer att slava så ska inte vi andra också behöva göra det.

Arbete i sig är en förutsättning för överlevnad.

Utan produktion och förädling finns där inget levebröd.

Vår socialiserade ekonomi bygger på att vi gemensamt skall arbeta och att vi gemensamt ska få det bättre. Om alla har din parasiterande inställning mister välfärdssystemet både i trovärdighet och funktion. Dagen då alla bara vill parasitera och ingen vill bidra kommer det inte finnas pengar till de mest behövande/sjuka, men inte heller till parasiterna.

Systemet behöver kollapsa så vi kan bygga om det från grunden. Det är inte meningen att det ska vara såhär. Jag jobbar gärna gratis, bara jag får ett slitet rum och mat på bordet varje dag, allt annat kan gå till samhället. Men jag gillar inte tanken på att jobba för det här ruttna systemet som får så många människor att lida. Det räcker nu tycker jag.

Heja TS!!

Jag är dock inte villig att arbeta enbart för mat och husrum och ge allt övrigt mervärde till staten. Någon sådan form av slaveri är för mig inte eftersträvansvärt. Håller dock med om att systemet är korrupt och har utnyttjats mot oss medborgare för globalistiska intressen.

Edit*
Ena stunden säger du att du är beredd att arbeta för mat och husrum, andra stunden påhejar du TS parasiterande. Hur ska du ha det?

Inte för mig heller, men om samhället hade formats om så som jag hade velat ha det så skulle jag inte ha några problem med det. Men då hade det handlat om jobb som gör något gott, inte sitta och skruva och pilla i någon fabrik eller liknande.
Jag är beredd när jobb handlar om att bygga upp samhället på riktigt, inte som det ser ut nu. Nu handlar det om något HELT annat.

Jag förstår vad du menar, och är även jag beredd på större solidariska uppoffringar om samhällssystemet inte utnyttjatsså, både från toppen(banker, politiker) till botten(som TS)

. Exempelvis ett fabriksjobb är också det ett gott jobb då det skapar förädling och mervärde. Mervärdet finansierar sedan(via skattsedeln) möjligheten till "goda jobb" inom som sjukvård, äldrevård, skolgång(om det är den typ av jobb du menar med goda jobb?).

Först måste helt enkelt något produceras, för att kunna finansiera en eventuell gemensam rikedom. Ett vanligt fabriksjobb blir således jätteviktigt för den gemensamma välfärden