Definiera det perfekta livet

Frånvaro av rädsla för ett perfekt liv? Bisarr tanke, man skulle dö tämligen fort.

OnT: är det naivt att tro man lever det perfekta livet? Enda jag kan se motverkar mina realisationer till det bättre är harm.

Att allt flyter på och man slipper möta en massa motstånd och hinder i livet.

Att med jämna mellanrum känna sig upprymd över saker. Kan vara en främsta egenskap som jag saknar från barn och ungdomsåren. När mycket kändes nytt och outforskat.

Nån sorts sexualdrift hade varit bra att känna av varje dag. Har också en positiv inverkan på humöret. Gör en lite mer milt inställd till livet i övrigt.

Nu blir det saker som hade gjort MITT LIV perfekt.

Friheten att skapa och vara kreativ utan massa censur och PKism.

Kunna ha öppna diskussioner om allt mellan himmel och jord. Dvs. diskussionerna tystas inte av politiska påtryckningar på olika sätt via lagstadgande osv. Samma gäller dock för kritik mot samhälle osv.

Att känna sig behövd för andra och vara en del av ett samhälle vars mål man står bakom.

Känna någon sorts gemenskap med människorna man har runt sig.

Att ha framtidstro och hopp om framtiden istället för hundratals bistra sanningar att kunna peka på.

Att kunna ha en dräglig tillvaro utan att behöva stiga upp med en klump i magen.

Att slippa vara rädd för mobbning såfort det är lite större grupper.

Det blir dock svårt att svara på då hela verkligheten hade behövts göras om.

T.ex. bort med svenskarna som pushat massinvasion, censur och förbud mot skapande/kreativitet.
Manshatet i samhället, anti-straight, anti-vit propaganda och hat, hot och våld. Särskilt på utbildningar.

Fast då hade ju inte jag kunnat finnas. Så det blir lite svårt att svara på.

Men en stor del av Sveriges befolkning hade behövt slutat existera för att det ska börja gå mot något som ens kan närma sig perfekt.
T.ex. min far.

Älskar honom, men hans pkism och dess konsekvenser har spillt över på mitt liv så länge jag kan minnas.

Som jag skrev; ett perfekt liv är frånvaro av både rädsla och inre tomhet.
Sedan hur detta uppnås är individuellt.

Har du någon källa eller är det en gissning ur ändan?

Med brist på rädsla men fullproppat inre så möts vi av en obalans enligt de flesta filosofiska läror. Med andra ord låter det otroligt att obalans är grunden till det perfekta livet.

Att odla morötter ger frid.
Men efter skörd måste du sortera dem efter vikt och längd, annars blir de kosmiska vindarna störda.
Lycka till.

Vad snackar du om. Livet är inte att odla morötter...

1. Ett liv när man känner yttre och inre trygghet från hot.

2. När man får ägna sig åt det man finner stimulerande, intressant och utvecklande. När man alltså befinner sig i ett tillstånd av s. k. flow. När "flow" inträder, är man helt uppslukad av sin aktivitet.

3. När man är "tillräckligt" frisk, både psykiskt och fysiskt.

4. När man känner ovillkorlig kärlek från omgivningen.

5. Man känner harmoni och tillförsikt. Tro på sig själv. Hopp inför framtiden.

En individ som är nöjd med hur den lever, vad den har och är utan begär efter förändring eller att erhålla någonting lever enligt mig det perfekta livet.

Islam.