Utkast till frågor ur halvfärdig tanke kring Symbol

Finns det nagon annan losning an att havda att symbolen 2 kunde betytt nagot annat i den intelligibla varlden, namligen, inte talet 2, utan exempelvis talet 3?

Men detta innebar ju att det finns en idevarld, en intelligibel varld var "det ratta", triangeln, rakneenheter och allt sant finns?? Kan vi acceptera den slutsatsen?

Om inte. Skall vi havda att "det ratta" och rakneenheter ingenting ar? Symbolerna betyder ingenting, dom ar meningslosa?

Definitionen blir i sa fall

En symbol ar nagot som inte betyder nagot eller betyder nagot men kunde betytt nagot annat, forutom sig sjalv.

alt.

En symbol ar nagot som refererar till ingenting eller refererar till nagot men kunde refererat till nagot annat, forutom sig sjalv.

Har finns det utrymme for variationer.

Vilket vag bor man ga? Eller tanker jag fel? Har det smygit sig in nagot fel har?

Som du marker finns ett litet tankefel har. Talet 1 ett kunde om det finns en intelligibel varld var dessa tal finns ( existerar, ar ) inte varit talet 2, men symbolen 1 kunde betytt talet 2.

Som Wittgenstein insåg på äldre dagar så har "symboler" ingen immanent betydelse, de har en betydelse för dig som subjekt som du tillskriver dem.

Att en symbol endast har en mening kan man göra som definition men det är väl en verklighetsfrånvänd definition då det existerar homonymer i varje språk och om man ignorerar detta så blir det massa logiska problem med ekvivokation.

Nu lamnar vi Wittgenstein utanfor det har. Vi granskar en definition har och inte vad wittgenstein eller nagon annan tycker om symboler.

Allting är precis vad det vill vara, allt är perfekt, universum är perfekt.
Måste vi inte då hitta själva grunden till varför det är det / slutet på allt.
Innan vi löser svaret på frågan ?

Wittgenstein är relevant i sammanhanget. Han skrev om det TS behandlar.

Frågorna som TS ställer kan besvaras av Wittgensteins filosofi post-tractatus.

Dumheter. Om du vill forsvara din hjalte far du oppna en annan trad sa skall jag mosa skiten ur bade dig och Wittgenstein men inte i den har traden. Har granskar vi tradskaparens definition som lyder: En symbol ar nagot som betyder nagot men kunde betytt nagot annat.

Du far ta den dar bogskiten i annan trad, ok, wittgenstein och alla andra tankare ar off topic. Ta stallning till definitionen och invandningarna som en man eller hall kaft.

Men det håller inte Wittgenstein på yngre dagar med om?
Jag tror att W d.ä. i så fall tänker på det som jag tidigare kallat den vetenskapliga synen på begreppet symbol.
Du och jag kan komma överens om att låta symbolen beteckna "Jag är glad", men en sådan betydelse måste onekligen övervinna ett visst motstånd varje gång man vill anlända till den ?

Det motstånd jag nämner ovan (anländer till ovan) kan nog komma att ha en stor betydelse i resonemang som framgent kan komma att extraheras ur den brygd osv.
Det låter viktigt att konstatera.
Och något vars undvikande man är mer mån om i programmeringsspråk (logiska språk). (Kontextoberoende språk?)

Jag föreslår att inlägg #31 tolkas som:
I den här tråden får man skriva precis vad som helst, inklusive "I den här tråden får man inte skriva precis vad som helst".

Dvs skrivandet av "Man får inte skriva ..." övertrumfas av...Nej, vänta lite.
Det här är kanske ett bättre sätt att uttrycka det / förhålla sig till det:

Uttryckandet av en regel ska uppfattas som föreslåendet av införandet av en regel,
och kan inte träda i kraft förrän samtliga inblandade parter kommit överens om dess införande.

Det viktiga ar att vi granskar och diskuterar definitionen du presenterat. Ser du nagon utvag ur dilemmat?

Anta att du godtar foljande def som en utvag: Def 3 En symbol ar nagot som saknar betydelse ( refererar till ingenting ) eller betyder nagot, men kunde betytt nagot annat, forutom sig sjalv.

Det tog nagra dagar for mig att inse det, men jag tror faktiskt det inte gar. Jag tror att en sadan definition upphaver sig sjalv. For hur skulle en symbol fortfarande kunna vara en symbol om den saknar betydelse eller refererar till ingenting? Eller kan den det?

Alltsa aterstar den egendomliga utvagen: Def 4 En symbol ar nagot som refererar ( eller betyder ) allt eller nagot men kunde betytt nagot annat, forutom sig sjalv

Gallande denna sista utvag ser jag inte riktigt klart, men konstaterar att om symbolen 3 och 4 refererar till allt har vi ingen mojlighet att skilja mellan 3 och 4, eller vad blir konsekvensen?

Sammanfattningsvis: ( Det ar alltid bra med en sammanfattning )

Skriver har presenterat foljande def: Def 1: En symbol ar nagot som betyder nagot, men kunde betytt nagot annat

Den definitionen visade sig leda till problem varfor vi enades om att omformulera den till>

Def 2: En symbol ar nagot som betyder nagot, men kunde betytt nagot annat, forutom sig sjalv.

Def 2 leder oss, sa som jag ser det, om jag inte har fel, med nodvandighet till att vi maste acceptera att det finns en intelligibel idevarld var rakneord och annat sant finns ( universaler ).

Lat mig forklara. Symbolen 4 kan inte referera till sig sjalv. Det tillater inte Def 2. Den kan inte referera till ingenting eftersom vi inte har enats om att acceptera def3 och den kan inte ref till allt eftersom vi inte har enats om def4. Alltsa maste den referera till nagot, men kunde betytt nagot annat forutom sig sjalv. Vad refererar den till? Det kan ju inte vara nagot empiriskt!


P.S Jag anser fortfarande att alla som har nagot vasentligt att tillfora diskussionen, och det borde finnas saker har att diskutera, ar varmt valkomna att ge sina synpunkter om de olika alternativen och andra mojliga alternativ for att ta oss ur detta "dilemma". Eller skall vi alla har pa forumet enas om att platonska former och ideer finns? Om inga sakliga roster hojs maste vi inte da utga fran att alla har pa flashback ar "platoniker"? ( Det ar som Italienarna efter Mussolinis fall, brunskjortorna forsvann pa en natt )

Tanker jag fel pa nagot satt? Kunde man tanka sig att omformulera den ursprungliga definitionen pa nagot satt, ( den vi kallar Def 1 )?

Jag har ännu inte sett dilemmat. Jag betvivlar inte att det finns.

Låt mig börja med att framhålla att jag upplever användandet av aao istf åäö
som betungande. Det gör texten tyngre. Det alstrar ett motstånd.
Vilket haft det goda med sig att det lett mig till en reflektion över vad det kan vara som gör att en text är "tung" - att det har att göra med hur mycket processorkraft den kräver - hur många och omständliga översättningar/tolkningar som måste göras innan klartexten kommer fram.
Och det verkar som att min hjärna backar inför uppgiften att placera ut dom här prickarna, och den här ringen.

- Hurra, vad jag blir!
är mer lättläst än
- Hurra, vad jag blir!
Jag tror att jag (Möjligen för ovanlighetens skull) har en mer laidback inställning till detta.
Att jag använde ordet "definition" tog jag inte så allvarligt. Det var avsett att kunna flyta hur som helst.
Jag tror också att jag här förhåller mig till begreppet Symbol på ett mer vardagligt plan, bryr mig inte om dess abstrakta ytterområden.
En symbol som betecknar ingenting, eller allting, blir därför inte aktuell för mig.

En symbol ska rimligen beteckna någonting, ja. Inte inget eller allt.
Ja, när det gäller dom där siffrorna, talen, matematiken
kan jag inte säga att jag tycker mig förstå någonting.

Men jag har gjort en reflektion : Det abstrakta talet referar möjligen till ett konkret antal av någonting (till exempel äpplen).
Dvs om jag ser ett antal äpplen framför mig, kan dessa för mig utgöra en konkret representation av vad 4 är.

(Vilket leder till den intressanta reflektionen att en egenskap som finns hos ett ting, och som såvitt jag förstår oftast, eller alltid, utelämnas när man räknar upp dess egenskaper (färg, hårdhet, form...), är att dess antal är 1.
Eller snarare - när en filosof sätter igång och babblar om "det här skrivbordet jag har framför mig" och dess egenskaper, så utgör Antal en av dessa egenskaper, en egenskap som tenderar att utelämnas ur listan.)

("annat sant" är ett bra exempel där självkorrigerandet blir tungt, processorkrävande.)
Vad sägs om mitt förslag ovan? 4 refererar till antalet empiriskt upplevda äpplen?
Det kan vi nog lugnt utgå ifrån.
Allt efter behag. Gärna med någon intresseväckande förklaring till varför.

Jag har också kommit att tänka på att någonting, till exempel x, kan utgöra både beteckning och betecknat - dock inte i samma sats (Vilket vi enats om tidigare).

Så, om
x betyder x
inte accepteras (som ett exempel på en symbol)
kan däremot
x betyder y
z betyder x
accepteras, och leder till att x förekommer både som beteckning, och som betecknat.

Vilket troligen ger x en schizofren karaktär:
Är x det som betyder y eller det som z betyder?

Tänker jag fel på något sätt?
Det utgår jag lugnt från.

(...wenn jemand zu einem eins hinzufugt, dann entweder das eine, dem es hinzugefugt wurde, zwei geworden ist oder das hinzugefugte und das, dem es hinzugefugt wurde, durch die hinzufugung des einem zum anderen zwei geworden sind. ) Med forbehall for sma stavfel, faidon 96 e. 97.

Alltsa: vilken sten orsakar tvaheten? Den vi lagger till eller den som fanns dar sedan tidigare? Den tillfogade eller den till vilken en sten tillfogas?

Om det ar tillfogandet som orsakar tvaheten da maste det vara viljan till tvaheten som ar orsaken och da maste vi ha kunskap om tva eller tvaheten sedan tidigare innan vi tillfogar stenen. Och om detta ar empirisk kunskap ( kunskap om tvaheten ) kan vi aldrig vara riktigt sakra att det vi orsakar ar 2.

Om det daremot ar den sten som vi tillfogar en sten till som orsakar tvaheten, da vet vi inte att det blir tva forran vi ser tvaheten aktualiseras. Vi vet inget, vi bara handlar, men vet inte vad vi gor.

P.S Att talen skulle finnas som egenskaper hos eller i tingen ar en stenhard filosofisk hallning och nar jag skrev eller tankte ovanstaende, jag svar, kandes det som att nu Tinman, nu far du pa nosen, och kanske blir mitt resonmang vederlagt. Hoppas det. Och om jag inte blir det nu blir jag det en annan dag. Och den som har den dar uppfattningen ar en, sa som jag ser det nu, kandidat att rakna med. Stenhard invandning! Men hur bemoter du det jag har skrivit?