Permanent ego-död?

2013-12-31, 16:59 #25

Medlem

Reg: Okt 2008

Inlägg: 284

"Du" verkar uppleva tillståndet som positivt, vilket väcker vissa undringar. Varför vill du åtgärda det? Varför pratar du med psykologer osv?

Psykologins uppfattning om vad som är ett önskvärt "normal"-tillstånd är mycket annorlunda än t ex buddhismens. En buddhist skulle kanske säga att du uppnått ett icke-dualistiskt medvetande, vilket gör "dig" till en "fully realized being", vilket i sin tur är bara ett steg kvar innan faktisk nirvana. Grattis, det är kanske 1 på 100.000 som lyckas med detta.

Eller vill du komma "tillbaka"? Kan ta upp till 1 år för en tung tripp att släppa helt.

2013-12-31, 17:38 #26

Avslutad

Citat:

Ursprungligen postat av KennethBergwall

"Du" verkar uppleva tillståndet som positivt, vilket väcker vissa undringar. Varför vill du åtgärda det? Varför pratar du med psykologer osv?

Psykologins uppfattning om vad som är ett önskvärt "normal"-tillstånd är mycket annorlunda än t ex buddhismens. En buddhist skulle kanske säga att du uppnått ett icke-dualistiskt medvetande, vilket gör "dig" till en "fully realized being", vilket i sin tur är bara ett steg kvar innan faktisk nirvana. Grattis, det är kanske 1 på 100.000 som lyckas med detta.

Eller vill du komma "tillbaka"? Kan ta upp till 1 år för en tung tripp att släppa helt.

Men, vad då "tripp"? Jag har ju inte tagit några droger. Tja, kanske för detta med sig något gott då jag kan berätta för andra vad jag såg och upplevde. Håller på och skriver om det (på ett mer utförligt sätt än här) För mig verkar livet vara över. Oavsett hur bedrövligt livet kan vara så saknar jag. Här är bara ett vacuum av ingenting. Tråkigt, och säkert hemskt för nära och kära.

__________________
Senast redigerad av Kalasgott 2013-12-31 kl. 18:03.

2014-01-01, 01:43 #27

Bannlyst

Vad jag har fått lära mig är att egot kan aldrig dö helt och hållet. Man kan uppleva ego död via droger/mediciner eller som du gjorde, nykter. Men det kommer byggas upp med tiden, helst så ska du försöka se när det händer och försöka motverka det.

2014-01-01, 02:48 #28

Medlem

Reg: Jan 2011

Inlägg: 700

Citat:

Ursprungligen postat av ParanoidRocker

Vad jag har fått lära mig är att egot kan aldrig dö helt och hållet. Man kan uppleva ego död via droger/mediciner eller som du gjorde, nykter. Men det kommer byggas upp med tiden, helst så ska du försöka se när det händer och försöka motverka det.

Kanske upplevde du såpass mycket ångest & oro att din hjärna/ Centrala nervsystem utförde en nödåtgärd "typ". Som en extrem sorts skyddsåtgärd.?
Ja, jag talar helt och hållet i "nattmössan". Godnatt & Gott nytt år

2014-01-01, 11:34 #29

Medlem

Reg: Jul 2006

Inlägg: 4 223

Eftersom hallucinogener inte är inblandade så testar vi här istället.

Hallucinogener --> Psykisk hälsa
/Moderator

2014-01-01, 12:50 #30

Medlem

Reg: Jul 2013

Inlägg: 1 834

Citat:

Ursprungligen postat av Kalasgott

Hej på er! Jag vet inte om detta är rätt "avdelning" eller ej, men here we go.

För ett par månader sedan fick jag ett mentalt sammanbrott. Jag upplöstes (tror jag?). Helt utan droger. Jag är nu "fast" i ett tomrum (jag lider inte), har ingen tidsuppfattning, inget ego, svarar inte på stimuli o.s.v. Jag kan, som ni förstår, omöjligt fungera i samhället och är därför sjukskriven och bor hos en vän. Går just nu hos en läkare som jag försökt förklara för vad jag upplevde, och efter efter många besök känns det kaanske (om än motvilligt) som hen börjar tro mig. Jag kände ett pulserande.."något" av villkorslös kärlek ,insikt, förståelse, frid och värme. Jag blev en del av ALLTING, och det var det vackraste jag varit med om.

Jag undrar bara kort och gott: Är detta en permanent ego-död jag fått uppleva-/råkat ut för tror ni?

MvH

Någon nämnde Eckhart Tolle, kanske känner du igen något i hans upplevelse?

One night not long after my twenty-ninth birthday, I woke up in the early hours with a feeling of absolute dread. I had woken up with such a feeling many times before, but this time it was more intense than it had ever been. The silence of the night, the vague outlines of the furniture in the dark room, the distant noise of a passing train - everything felt so alien, so hostile, and so utterly meaningless that it created in me a deep loathing of the world. The most loathsome thing of all, however, was my own existence. What was the point in continuing to live with this burden of misery? Why carry on with this continuous struggle? I could feel that a deep longing for annihilation, for nonexistence, was now becoming much stronger than the instinctive desire to continue to live.
"I cannot live with myself any longer." This was the thought that kept repeating itself in my mind. Then suddenly I became aware of what a peculiar thought it was. `Am I one or two? If I cannot live with myself, there must be two of me: the `I' and the `self' that `I' cannot live with." "Maybe," I thought, "only one of them is real."
I was so stunned by this strange realization that my mind stopped. I was fully conscious, but there were no more thoughts. Then I felt drawn into what seemed like a vortex of energy. It was a slow movement at first and then accelerated. I was gripped by an intense fear, and my body started to shake. I heard the words "resist nothing," as if spoken inside my chest. I could feel myself being sucked into a void. It felt as if the void was inside myself rather than outside. Suddenly, there was no more fear, and I let myself fall into that void. I have no recollection of what happened after that.
I was awakened by the chirping of a bird outside the window. I had never heard such a sound before. My eyes were still closed, and I saw the image of a precious diamond. Yes, if a diamond could make a sound, this is what it would be like. I
8
opened my eyes. The first light of dawn was filtering through the curtains. Without any thought, I felt, I knew, that there is infinitely more to light than we realize. That soft luminosity filtering through the curtains was love itself. Tears came into my eyes. I got up and walked around the room. I recognized the room, and yet I knew that I had never truly seen it before. Everything was fresh and pristine, as if it had just come into existence. I picked up things, a pencil, an empty bottle, marveling at the beauty and aliveness of it all.
That day I walked around the city in utter amazement at the miracle of life on earth, as if I had just been born into this world.

2014-01-01, 16:18 #31

Avslutad

Nja, något mer explosivt. Kanske blir man kändis (wei..

) som den första att dö, fast ändå leva. Zombie - på riktigt. Någon måste ju vara först?

__________________
Senast redigerad av Kalasgott 2014-01-01 kl. 16:28.

2014-01-01, 16:57 #32

Medlem

Reg: Jul 2013

Inlägg: 1 834

Det du skriver här är ganska intressant: "Jag kände ett pulserande.."något" av villkorslös kärlek ,insikt, förståelse, frid och värme. Jag blev en del av ALLTING, och det var det vackraste jag varit med om."

Jag har några frågor....

1. Hur länge varade detta tillstånd?

2. Kände/känner du en känsla/insikt om evigt liv?

3. Upplevde/upplever du att medvetandet kommer utifrån (kosmiskt medvetande)?

4. Upplever du din historia som en dröm (eller något liknande)?

5. Har det konstanta tankeflödet upphört?

6. Upplever du att tankar/värderingar du hade innan är falska?

2014-01-01, 17:11 #33

Bannlyst

Citat:

Ursprungligen postat av Sodomizer-

Det du skriver här är ganska intressant: "Jag kände ett pulserande.."något" av villkorslös kärlek ,insikt, förståelse, frid och värme. Jag blev en del av ALLTING, och det var det vackraste jag varit med om."

Jag har några frågor....

1. Hur länge varade detta tillstånd?

2. Kände/känner du en känsla/insikt om evigt liv?

3. Upplevde/upplever du att medvetandet kommer utifrån (kosmiskt medvetande)?

4. Upplever du din historia som en dröm (eller något liknande)?

5. Har det konstanta tankeflödet upphört?

6. Upplever du att tankar/värderingar du hade innan är falska?

jag som tror att jag är upplyst svarar ja på alla dessa frågor. tillståndet håller i sig i all evighet.

2014-01-01, 17:12 #34

Bannlyst

Citat:

Ursprungligen postat av Kalasgott

Hej på er! Jag vet inte om detta är rätt "avdelning" eller ej, men here we go.

För ett par månader sedan fick jag ett mentalt sammanbrott. Jag upplöstes (tror jag?). Helt utan droger. Jag är nu "fast" i ett tomrum (jag lider inte), har ingen tidsuppfattning, inget ego, svarar inte på stimuli o.s.v. Jag kan, som ni förstår, omöjligt fungera i samhället och är därför sjukskriven och bor hos en vän. Går just nu hos en läkare som jag försökt förklara för vad jag upplevde, och efter efter många besök känns det kaanske (om än motvilligt) som hen börjar tro mig. Jag kände ett pulserande.."något" av villkorslös kärlek ,insikt, förståelse, frid och värme. Jag blev en del av ALLTING, och det var det vackraste jag varit med om.

Jag undrar bara kort och gott: Är detta en permanent ego-död jag fått uppleva-/råkat ut för tror ni?

MvH

intressant du kan nog ha funnit gud!

2014-01-01, 17:19 #35

Bannlyst

Citat:

Ursprungligen postat av Bamse92

Kanske upplevde du såpass mycket ångest & oro att din hjärna/ Centrala nervsystem utförde en nödåtgärd "typ". Som en extrem sorts skyddsåtgärd.?
Ja, jag talar helt och hållet i "nattmössan". Godnatt & Gott nytt år

japp precis! så funka det för mig.

2014-01-01, 21:56 #36

Avslutad

Citat:

Ursprungligen postat av Sodomizer-

Det du skriver här är ganska intressant: "Jag kände ett pulserande.."något" av villkorslös kärlek ,insikt, förståelse, frid och värme. Jag blev en del av ALLTING, och det var det vackraste jag varit med om."

Jag har några frågor....

1. Hur länge varade detta tillstånd?

2. Kände/känner du en känsla/insikt om evigt liv?

3. Upplevde/upplever du att medvetandet kommer utifrån (kosmiskt medvetande)?

4. Upplever du din historia som en dröm (eller något liknande)?

5. Har det konstanta tankeflödet upphört?

6. Upplever du att tankar/värderingar du hade innan är falska?

1. Jag minns inte exakt, men efter "explosionen" så avtog det hela gradvis i alla fall. Säg att hela "fyrverkeriet" höll i sig i en vecka.

2. Jag kände en tidlöshet av total njutning i alla fall. Men evigt liv? Nej. Jag uppfattade det inte som att jag mötte någon gud, utan snarare som att cirkeln slöts så att säga. Att jag som sagt upplöstes.
Tror vi får ändra "Av jord är du kommen, och jord skall du åter bli" till "Av stjärnor är du kommen, och
stjärnor skall du åter bli"

3. Nej

4. Nej

5. Ja

6. Ja

Permanent ego-död?

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Skapa ett konto

Logga in