Citat:
Jag vet ännu inte vad som hänt, eller hur man tänkt från Svenska Motståndsrörelsens sida, men det är i alla händelser extremt obehagligt om man gått till fysisk attack mot en demonstration där det finns barn.
Likväl önskar jag att ni som ojar er över denna händelse kunde svara på detta:
Ni beter er som en samling mobbare som blir upprörda då den mobbade efter åratal -- årtionden! -- av trakasserier klipper till er med ett tillhygge. Ni börjar då -- och först då! -- att gnälla över att ert offer sökt upp er, att han slagits ohederligt, och att han gjort det inför ögonen på era barn som naturligt nog blev skrämda av händelsen. Hur den mobbades barn har tagit er upprepade och minst lika ohederliga misshandel (som blott sällan skett inför ögonen på offrets barn av den enkla orsaken att han sett till att hålla dem hemma när ni varit i närheten) ger ni givetvis fullständigt fan i.
Jag tycker att det är fruktansvärt att samhälls- och debattklimatet har nått den här nivån. Men kom inte och skyll på nationalister för den saken. Vad SMR har gjort är varken mer eller mindre än att sänka sig själva till den nivå där rödingarna legat i årtionden utan att samhället reagerat nämnvärt. Jag tycker rent spontant inte att det är vettigt gjort av dem, men våldet har sin egen dynamik och kanhända var den utvecklingen oundviklig.
Det fanns en tid då man kunde demonstrera fredligt och försöka nå ut till folket med sitt budskap utan att behöva vara beredd på våld, oavsett om man var nationalist eller kommunist. Under de senaste årtiondena har nationalister förlorat den rätten. Fortsätter den här utvecklingen så kan snart inte vänstern heller åtnjuta det privilegium ni redan tagit ifrån oss. Det är tråkigt, det är till och med hemskt, men det är på ett visst plan också rättvist.
TL; DR: Hur smakar tillbakakakan?
Likväl önskar jag att ni som ojar er över denna händelse kunde svara på detta:
- Rödingpöbeln som under de senaste årtiondena attackerat hundratals nationalistiska demonstrationer -- när brydde sig dessa senast om ifall det fanns barn med vid demonstrationerna eller inte?
- Hur kändes det att en enda gång få smaka på exakt samma behandling som nationalister fått utstå hundratals gånger?
- Tror ni på fullt allvar att nationalister som vill demonstrera kan förvänta sig att få hålla en fredlig, trevlig tillställning där man kan ta barnen med sig?
- Om inte, och om ni hittills inte reagerat kraftfullt mot detta, hur kan ni tro att ni själva i all framtid ska få åtnjuta det privilegiet?
- Vad exakt är skillnaden, på det moraliska planet, mellan denna attack och de hundratals som vänstern utfört? (Att det fanns barn med? Men då är det ju snart löst -- genomför man ytterligare några tiotal sådana här attacker mot vänsterdemos så kommer det inte längre att finnas barn med, eftersom ingen vågar ta med dem -- och då är fortsatta attacker alltså mindre omoraliska? Exakt samma sak som vänstern redan åstadkommit alltså.)
Ni beter er som en samling mobbare som blir upprörda då den mobbade efter åratal -- årtionden! -- av trakasserier klipper till er med ett tillhygge. Ni börjar då -- och först då! -- att gnälla över att ert offer sökt upp er, att han slagits ohederligt, och att han gjort det inför ögonen på era barn som naturligt nog blev skrämda av händelsen. Hur den mobbades barn har tagit er upprepade och minst lika ohederliga misshandel (som blott sällan skett inför ögonen på offrets barn av den enkla orsaken att han sett till att hålla dem hemma när ni varit i närheten) ger ni givetvis fullständigt fan i.
Jag tycker att det är fruktansvärt att samhälls- och debattklimatet har nått den här nivån. Men kom inte och skyll på nationalister för den saken. Vad SMR har gjort är varken mer eller mindre än att sänka sig själva till den nivå där rödingarna legat i årtionden utan att samhället reagerat nämnvärt. Jag tycker rent spontant inte att det är vettigt gjort av dem, men våldet har sin egen dynamik och kanhända var den utvecklingen oundviklig.
Det fanns en tid då man kunde demonstrera fredligt och försöka nå ut till folket med sitt budskap utan att behöva vara beredd på våld, oavsett om man var nationalist eller kommunist. Under de senaste årtiondena har nationalister förlorat den rätten. Fortsätter den här utvecklingen så kan snart inte vänstern heller åtnjuta det privilegium ni redan tagit ifrån oss. Det är tråkigt, det är till och med hemskt, men det är på ett visst plan också rättvist.
TL; DR: Hur smakar tillbakakakan?
Citat:
Och jag har, på Revfronts facebook, i mitt egna feed, och i kommentarer till andras status, också detta på facebook, klagat flertalet av gångerna.
[*]Rödingpöbeln som under de senaste årtiondena attackerat hundratals nationalistiska demonstrationer -- när brydde sig dessa senast om ifall det fanns barn med vid demonstrationerna eller inte?
Citat:
Din argumentation utgår ifrån att person som tycker att det är fel att nazister marscherar inne på IP samtidigt som knattar (varav några säkert är av utomeuropeiskt ursprung) tränar fotboll på något sätt tillhör samma "lag" som RevFront. Jag beklagar mig ordentligt när t.ex. SD blir attackerade, men när SMR blir det bryr man sig inte så mycket eftersom organisationen själv erkänner våld som metod. Det är fortfarande fel, men jag orkar helt enkelt inte bry mig så mycket.
[*]Hur kändes det att en enda gång få smaka på exakt samma behandling som nationalister fått utstå hundratals gånger?
Citat:
Nej. Så därför har de rätt att hämnas på folk som aldrig någonsin angripit dem med våld? Jag håller fast vid att det är fel, men om de angriper ett AFA-möte kommer jag inte orka bry mig heller. Det här var en vanlig folklig demo, att några ur AFA råkade komma dit, utan att vara inbjudna som organisation, gör inte att alla där kan angripas.
[*]Tror ni på fullt allvar att nationalister som vill demonstrera kan förvänta sig att få hålla en fredlig, trevlig tillställning där man kan ta barnen med sig?
Citat:
Personligen tar jag regelbundet avstånd från politiskt våld. Särskilt när man griper fredliga tillställningar av fredliga organisationer. På så sätt omfattas inte riktigt SvP, även om jag inte godkänner attacker mot dem så har jag svårt att fördöma dem. Attacker mot t.ex. SD eller till och med ND fördömer jag däremot å det grövsta. Jag anser att polisen ska få använda betydligt mer våld för att hålla ordningen. RevFront borde mötas av bly när de ger sig på SD på samma sätt som SMR borde mötts av bly i söndags.
[*]Om inte, och om ni hittills inte reagerat kraftfullt mot detta, hur kan ni tro att ni själva i all framtid ska få åtnjuta det privilegiet?
Citat:
[*]Vad exakt är skillnaden, på det moraliska planet, mellan denna attack och de hundratals som vänstern utfört? (Att det fanns barn med? Men då är det ju snart löst -- genomför man ytterligare några tiotal sådana här attacker mot vänsterdemos så kommer det inte längre att finnas barn med, eftersom ingen vågar ta med dem -- och då är fortsatta attacker alltså mindre omoraliska? Exakt samma sak som vänstern redan åstadkommit alltså.)
Fast nu fanns det faktiskt barn med. Personligen tycker jag inte man ska ha ungar på demos eftersom de inte ska indoktrineras, men men... Det är ingen egentlig skillnad mot säg när SD har möten. Däremot skiljer det sig från attacker på exempelvis SMR och SvP eftersom de organisationerna godkänner användandet av våld.
