Hade skrivit ett långt inlägg för att försöka hjälpa till och dela med mig av egna upplevelser, men klart som fan att det blir strömavbrott precis när jag klickar på "skicka svar"... Sydamerika i ett nötskal!
I alla fall.
Lång historia kort. Jag har varit kattallergiker hela mitt liv, och ganska rejält. Hamnade på akuten första gången jag fick en allergisk reaktion när jag var 10. Har hållit mig borta från katter sedan dess.
Nu har jag flyttat ihop med min pojkvän som har katt. Trodde aldrig jag skulle kunna vara här med tanke på allergin, men tog mig i kragen och tänkte att jag får väl försöka stå ut. I dagsläget (efter ca. 6 månader här) är jag så gott som symptomfri! Tidigare kunde jag inte ens vara i samma hus som en katt, även om katten var på övervåningen eller liknande.
Mina tips är i alla fall att göra sovrummet till en fristad, absolut. Att ligga med ansiktet på en kudde full med katthår kommer inte hjälpa det minsta. Försök eliminera katthår så mycket som det går, genom att tvätta kläder, sängkläder och liknande ofta. Försök vädra ur rum/hus/lägenhet då och då om du kan. Försök undvika möbler eller liknande av material som katthår gärna fastnar på, typ tjocka mattor eller så. Vet att detta kan vara svårt, och går det inte så går det inte, men det kan vara värt ett försök. Tvätta händer efter att du klappat katten, och att byta kläder om du haft katten i knät kan hjälpa. Kanske kan vara svårt, men undvik att kela med katten för mycket. Om du börjar känna dig allergisk, gå ut en sväng och andas frisk luft (brukade hjälpa mig)
Att gå till läkaren och faktiskt bekräfta att det är katten kan oxå vara en idé, och kanske kolla om det finns starkare allergimediciner. Alt. Utsätt dig så mycket som möjligt för katten och hoppas att du blir frisk. Skulle inte rekommendera detta dock :P
Annars läste jag i tidningen för ett tag sedan att dem håller på att utveckla ett "vaccin" mot kattallergi. Det skulle ju vara något! Lycka till