Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Har du kollat hänvisningarna? Finns det något som är felaktigt eller oklart?

Vid fel i vara kan du hålla inne på betalningen (42 £ KöpL). Vid överlåtelse av löpande skuldebrev kan motfordran i undantagsfall kvittas (18 £ 2st SkbrL i fråga om konnexitet). Enkla skuldebrev går som regel att kvitta även vid överlåtelse (28 £ SkbrL).

Just detentionsrätt vid fordringar har förvisso inte tagits upp annat än kortfattat i den litteratur jag läst men jag har inte hittar något undantag där. En allmän princip är dock att avtalsparterna har rätt att hålla inne med sin prestation om inte motparten fullföljer sin del.

Kvittning hittar du garanterat i kurslitteraturen.

Det här är ett rakt om än kondenserat svar. Om du har frågor kring hur du tillämpar det på problemet kan jag svara på det, men tråkig ton och klagomål när du fått svar minskar snabbt min lust.

Spontant säger jag B, realavtalet bör ha ingåtts när han steg på spårvagnen?
Vad tror du själv?

Ja han har ju ingått i avtal när han steg på spårvagnen, men han har ju inte betalat så jag vet inte konstigt hehe

Betalning är inte krav för att ett avtal ska ha ingåtts. I många falls används betalning som ett argument, men du kan ingå ett avtal innan betalningen genomförts. Det finns exempelvis att du accepterar ett avtal genom att använda en tjänst, och förbinder dig att betala.

Har du kollat hänvisningarna? Finns det något som är felaktigt eller oklart?

Vid fel i vara kan du hålla inne på betalningen (42 £ KöpL). Vid överlåtelse av löpande skuldebrev kan motfordran i undantagsfall kvittas (18 £ 2st SkbrL i fråga om konnexitet). Enkla skuldebrev går som regel att kvitta även vid överlåtelse (28 £ SkbrL).

Just detentionsrätt vid fordringar har förvisso inte tagits upp annat än kortfattat i den litteratur jag läst men jag har inte hittar något undantag där. En allmän princip är dock att avtalsparterna har rätt att hålla inne med sin prestation om inte motparten fullföljer sin del.

Kvittning hittar du garanterat i kurslitteraturen.

Det här är ett rakt om än kondenserat svar. Om du har frågor kring hur du tillämpar det på problemet kan jag svara på det, men tråkig ton och klagomål när du fått svar minskar snabbt min
lust.

Fråga om gärningsbeskrivning

Enligt RB 30:3 stadgas "Dom må ej avse annan gärning än den, för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts."

Med andra ord innebär det att domen enbart kan baseras på själva gärningsbeskrivningen. I Södertälje målet kunde inte brottet våldtäkt dömas ut, då brottets rekvisit inte stämde överens med våldtäktsbrottet, utan med brottet sexuellt utnyttjande.

Jag läste dock precis detta i en straffrättsbok:

"Domstolen är aldrig bunden av den brottsrubricering och de straffbestämmelser som åklagaren åberopat. Täcker gärningsbeskrivningen brottsrekvisiten för ett annat brott än det åklagaren åberopat, får domstolen således hänföra gärningen under annan straffbestämmelse. Ingår ett tillägnelseuppsåt gärningsbeskrivningen, får domstolen döma den tilltalade för stöld, även om åklagaren justerat åtalet utan rubricerat gärningen som egenmäktigt förfarande och åberopat straffbestämmelsen avseende egenmäktigt förfarande."

Innebär inte ovanstående att domstolen i sådana fall har rätt att gå utanför åklagarens gärningsbeskrivning och därmed strida mot principen i RB 30:3 och domen i Södertäljemålet? Jag vet inte om det bara är jag som missförstår detta, men kan någon vara vänlig och förklara detta för mig?

Dina frågor är väldigt oprecisa och slarvigt utformade.

På fråga 1 beror det på om det är ett löpande eller enkelt skuldebrev, samt vad som avses med "förs vidare".

Löpande skuldebrev kan godtrosförvärvas. Om förvärvaren är i god tro om överlåtarens stöld förlorar den bestulne sin rätt till skuldebrevet (14 § SkbrL). Detta gäller dock inte om överlåtaren ej är behörig att förfoga över skuldebrevet, exempelvis om denne är minderårig eller ställd under förvaltare. Har skuldebrevet "förts vidare" genom arv går det inte heller att godtrosförvärva eftersom det inte är frågan om en överlåtelse (14 § SkbrL avser singularfång och inte universalfång).

Enkla skuldebrev kan i regel inte godtrosförvärvas. Undantagen avser inte fråga om stöld, utan skulle (eventuellt) handla om att ett enkelt skuldebrev görs löpande mellan borgenärerna eller om förvärvaren blir lurad genom ett skenavtal.

Fråga 2 handlar om kvittning eller detentionsrätt vid konnexitet. Om motfordran grundar sig på samma rättsförhållande kan denna kvittas mot huvudfordran, alternativt att betalning hålls inne med det belopp som avser avhjälpande av felet (18 § 2st SkbrL och 42 § KöpL). Detta kan bara göras gällande mot en förvärvare av skuldebrevet om denne befanns i ond tro.

Är det sista en fråga?