Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Hej! Någon som vet varifrån beviskravet "ställt utom rimligt tvivel" att tilltalad begått ett brott, för att döma denne kommer? Finns det i lagboken, eller är det praxis? Skulle behöva referera till detta i en inlämningsuppgift.

Hejsan skulle behöva lite hjälp med en uppgift jag har!

Det är en firma som har beställt varor från ett annat företag, ett grossistföretag. Som delbetalning överlämnar firman till grossistföretaget ett skuldebrev på 500 000 kr enligt följande lydelse: "att betalas till grossistföretaget XY eller order senast den 1 april 2009". Grossistfirman överlåter skuldebrevet till ett finansbolag. När finansbolaget den 1 april 2011 kräver betalt enligt skuldebrevet vägrar firman att betala med hänsyn till att det var fel på de köpta varorna och att det är sådana fel som berättigar dem till att häva köpet. Kan firman på dessa grunder vägra att betala skuldebrevet?

Har kommit fram till att det här är en fråga om löpande skuldebrev. Har lite funderingar angående det här med god tro för då ska man ju tillämpa 15§, SkbrL. Eftersom avtalet har gått ut med två år ska man tillämpa 32§ KöpL då att man inte kan reklemera varor eftersom det har gått 2 år redan? Sedan det här med att avtalet är försenat med 2 år ska man inte yrka 16§, SkbrL? Undrar även hur det är med ränta då och ifall jag har missat något annat?

Skulle uppskatta svar!

Frågan handlar om vilka invändningar som kan göras mot ett skuldebrev.

Huvudregeln är att vid enkla skuldebrev kan gäldenären alltid göra gällande sina invädningar mot godtroende förvärvare av skuldebrevet (27§ SkbrL9.

Vid löpande skuldebrev kan däremot endast vissa invändningar (råntvång, dödad handling mm) göras mot godtroende förvärvare. Dessa så kallade starka invändningar finns i §17. De svaga invändningarna är sådana som att betalning skett eller att rättsförhållandet medför rätt till jäv, dvs en invändning om köprättsligt fel. De svaga invändningarna kan inte göras gällande mot den godtroende förvärvaren enligt §15.

KöpL behöver du inte gå in på i denna fråga.

Okej, så man ska inte kolla på ifall det är ett löpande eller enkelt utan tillämpa det som man kan göra på själva fallet då istället? Tack för svar!

Okej, så man ska inte kolla på ifall det är ett löpande eller enkelt utan tillämpa det som man kan göra på själva fallet då istället? Tack för svar!

Rafael och Emilia är gifta. Emeilia har enbart ett barnbarn(Felix) från ett tidigare äktenskap som nu är föräldralöst.
Emilia dör och efterlämnar giftorättsgods till ett värde av 60 000kr Rafael har 50 000kr i enskild egendom och 80 000kr i giftorättsgods.

Hur ska bodelningen och arvskiftet göras?
Hade det gjort någon skillnad om barnbarnet hade varit makarnas gemensamma?

Bodelning: (60 000 + 80 000) / 2 = 70 000 kr. Raffe får 70 000 kr av bodelningsbeloppet. Emilias kvarlåtenskap är 70 000, varav allt går till Raffe pga. prisbasbeloppsregeln (efterlevande make har rätt till minst 4 gånger basbeloppet). Raffe får alltså allt egentligen. I detta fall hade det inte gjort någon skillnad om barnbarnet varit deras gemensamma.

Mja... Raffe har erhållit 70 000 kr efter bodelning, men har även 50 000 kr i enskild egendom. Totalt har han 120'. 4 basbelopp är ca 168'. Så basbeloppsregeln uppfylls genom att 48' går till Raffe från Emilia.

Emilias kvarlåtenskap är då 22', vilket är vad barnbarnet ärver.

Hade barnbarnet varit gemensamt och paret inte har några levande barn, är barnbarnet bröstarvinge (2:1 ÄB). Då tillämpas 3:1 ÄB, och de 22' kronorna skulle tillfallit Raffe istället och ge barnbarnet en efterarvsrätt.