Citat:
Ursprungligen postat av
envackerblomma
En av lögnarna i Hijabuppropet som smutskastade Sverige inför hela världen ska nu göra inomparlamentarisk karriär!
kan meddela att Nabila Abdul Fattah, terroristanstruken islamist o antisemit samt fd megafånare med Alby som specialitet numera har partibok i Vänsterpartiet
Jonas Sjöstedt, Partiledare Vänsterpartiet, önskar henne välkommen
https://twitter.com/jsjostedt/status/375877642043404289
om Nabila bara piffar till sig o ordnar personligt möte med partiledaren kanske hon hamnar på valbar plats...

Ok, då tar vi en titt på hur den svenska vänstern snubblar över sig själv för att vara så politiskt korrekt som möjligt.
Ung vänster om hijab-uppropet:
Citat:
Ta våldet mot muslimska kvinnor på allvar!
Det extrema våldet mot muslimer sker inte i ett vakuum. Våldet legitimeras av en samhällsutveckling där muslimer misstänkliggörs och rasistiska krafter flyttar fram sina positioner.
Hatbrotten mot muslimer ökar stadigt och många kvinnor vittnar om det våld de dagligen möts av i offentligheten – enbart på grund av sin religion. Främlingsfientliga krafter i Sverige använder sig av argument om kvinnors frigörelse för att legitimera en rasistisk agenda. Men när förståsigpåare tar sig rätten att definiera kvinnoförtrycket så spelar de rasisterna i händerna. För det är knappast av feministiska skäl hatbrottsförövarna vill slita sjalen av kvinnor.
http://ungvanster.se/2013/08/26/ta-v...nor-pa-allvar/
Det är alltså en täckmantel för främlingsfientlighet att ifrågasätta religiöst förtryck av kvinnor och de som gör det kan tydligen likställas med hijabryckare enligt Ung vänster.

(Jag anser att islam har en horribel kvinnosyn, liksom många andra religioner, och jag har umgåtts med otaliga beslöjade kvinnor utan att ifrågasätta deras klädsel eller känt mig lockad att rycka en slöja.)
Den irakiske muslimske journalisten Salam Karam ville också ta våldet mot muslimska kvinnor på allvar, eller egentligen ännu värre, det religiösa
legitimerandet av våld mot muslimska kvinnor:
Citat:
På flera islamiska hemsidor i Sverige framförs en bild av att kvinnan trivs bäst i köket bland barnen och att mannen ibland kan behöva tygla kvinnans oresonliga tendenser med lite stryk. Denna bedrövliga kvinnosyn måste diskuteras, analyseras och bekämpas, skriver journalisten Salam Karam.
När man googlar på islamiska hemsidor i Sverige är islamguiden.com en av de första träffar man får. Det är en hemsida på svenska som har en besökfrekvens på cirka 30000 per månad och som klargör att dess mål är att motverka den negativa bild av islam som massmedia försöker förmedla.
Ge frun lätt slag i ansiktet
I en artikel publicerad på hemsidan som behandlar ämnet ”Kvinnan i islam” kan jag läsa följande: ”Under inga omständigheter uppmanar, tillåter eller tolererar Koranen våld i familjen eller fysisk misshandel. I extrema fall, då hustrun beter sig upproriskt, och större skada, så som skilsmässa, därför är ett troligt alternativ, tillåter den mannen att ge sin fru ett lätt slag som inte får träffa ansiktet, inte orsaka någon fysisk skada på kroppen eller lämna någon form av märke … Det kan, i vissa fall, tjäna till att göra hustrun uppmärksam på allvaret om hon skulle fortsätta med sitt oresonliga uppfhttp://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1035164-usel-kvinnosyn-pa-islamiska-svenska-hemsidorörande.”
Salam Karam fick genast svar på tal av Abdullah Abdurrahman från Islamguiden.com i ett inlägg med titeln "Ändrad kvinnosyn på muslimernas villkor" - ett konsterande som säger ungefär allt. Medförfattare är bl.a. Amanj Aziz, uttalad islamistisk aktivist med kopplingar till Anas Khalifa och TUFF och Jonas Sjöstedts nya kompis
Nabila Abdul Fattah.
Citat:
Den interna debatten bland muslimer om kvinnan är en viktig debatt, där traditionella perspektiv på kvinnan ständigt utmanas med hjälp av islamiska läror. Många muslimer kommer från länder där kulturella uttryck är kvinnofientliga och unga muslimer trotsar genom sin tro förhållanden som är destruktiva mot kvinnor.
Denna utveckling måste dock ske utan påtryckningar utifrån, eftersom förändring endast kan ske på egna villkor.
Många debattörer med bakgrund i länder med muslimska majoriteter har dock utvecklat en vana att ständigt behöva uppvisa avståndstagande från den egna gruppen. Denna besatthet av bekräftelse från majoritetssamhället påverkar den sakliga debatten och främjar just det som Karam påstår att det inte gör, nämligen antimuslimska stämningar.
När ska sådana som Karam tillföra något till den interna debatten i stället för att jaga majoritetssamhällets bekräftelse?
Abdullah Abdurrahman
administratör, Islamguiden
Emina Kolasevic
samhällsdebattör
Salih Tufekcioglu
föreläsare
Nabila Abdul Fattah
debattör
Amanj Aziz
muslimsk debattör och aktivist
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.10...mernas-villkor
Den här retoriken om "intern debatt utifrån islamiska läror" där begrepp som "jämlikhet" får en helt annan innebörd än inom den genusmedvetna västern är utmärkande för islamister och, som framgår tydligt av den här tråden, en medveten strategi att kapa demokratiska slagord för sin egen agenda. Majoritetssamhället, eller dess påstådda lakejer, ska inte ifrågasätta islamisterna, inte ens när de hävdar uppenbart groteska saker som att man ska ha överseende med 'traditionellt' våld, samhället ska bara skattefinansiera deras organisationer och skydda dem från alla former av kritisk granskning.
Skribenterna bemöter aldrig Karam i sak, de kommenterar inte ens
citatet som han kritiserar, utan hänger sig åt personangrepp och antyder att Karam är en s.k. husneger. Rådet om "lätta slag" om hustrun trilskas är också vedertaget inom islam - moderaternas egen islamist Waberi sa ju samma sak i den famösa intervjun för några år sedan.
Det kan inte bli tydligare att VISST våld mot muslimska kvinnor - det påstådda men inte ens statistiskt belagda som vita män skulle ägna sig åt - ska tas på allvar men inte det som LEGITIMERAS helt öppet på muslimska hemsidor. Det är också tydligt vilka muslimer som har tolkningsföreträdet inom den svenska vänstern, ironiskt nog de som INTE kritiserar legitimerandet av våld. Det är ju trots allt bara LÄTT våld det handlar om så det behöver väl knappast tas på allvar?
Eller hur tänker Jonas när han blir så till sig att han måste twittra fram ett entuisiaskt "Välkommen!" till Nabila?