Vilken är Sveriges tråkigaste, alternativt den mest deprimerade tätorten att bo i?

Vill säga Tidaholm, finns ju ett talesätt i vår region att "staden" är så tråkig att fåglarna flyger uppochned för att slippa se den.

Kan bara hålla med. Har varit där en gång o det var bland det tråkigaste jag sett.

Jag lägger min röst på Gnesta. En gata runt samhället, en gata igenom samhället och en lokal gata genom samhället. Existerar idag endast för Pendeltåget till Södertälje (stockholm) samt regionaltågstaionen. En matvaruaffär ligger vid bolaget, en matvaruaffär ligger vid stationen den tredje ligger i något som skulle kunna liknas en väldigt liten handelsplats (om man är snäll). Denna handelsplats är 10-15 minuters promenad från stationen. Fantastisk tråkig arkitektur, vilket posthuset visar upp. De har Gnesta dagen i alla fall. Nej, de har inget pappersbruk.

Jag skulle vilja påstå att Östersund är en av de absolut sämsta städerna att bo i. De som bor där är sura, negativa och högfärdiga. Anledningen till att de blivit som de är, är isoleringen och självgodheten. Alltså, jämtar är emot precis allting. De är emot Bryssel, de är emot Stockholm, de är emot Sundsvall. De är emot företagsetableringar, de är emot utbölingar, de är emot samer. Om det går att vara emot någonting så är jämten det. Kort sagt så är de djävulsdyrkare och det är inget skämt. Bo där ett tag så får ni själva uppleva att jag har rätt. Jag har hört flera personer som sagt att de aldrig varit med om värre ställe än Östersund.

Man kan kanske gå i korttröja en vecka om året. Resten av året får man finna sig i en evig blåst från väster och gå omkring och undra vart livet tog vägen.

Stadsplanering, infrastruktur och arkitektur --> Bostad, hem och trädgård
/Moderator

Man verkar bli lite udda av att bo i Östersund. I alla fall om man ska tro på vad som står i denna tråd:
(FB) Någon som känner till dessa figurer i Östersund?

Konstigt att ingen nämnt Mjölby. Staden ligger som en blötskit på östgötaslätten, otroligt ful stad med ett skämt till centrum. Dessutom full med white trash, oönskade tonårsgraviditeter, missbrukare och babbar. Dialekten är dessutom Sveriges löjligaste.

Ja, Vinslöv kvalar ju definitivt in. Sorgligare stad får man leta efter.

http://www.oppetarkiv.se/video/11463...ligt-i-vinslov

Ja, plötsligt i Vinslöv är representerade för alla som bor där?

Detta är ett ämne som är nästan ogreppbart i sin omfattning. Många av oss vill nog gärna tro, när vi har kommit till en plats som vi finner mycket deprimerande, att vi har sett det värsta.
Men så är det nog sällan. Om du till exempel kommer till centralorten i en brukskommun någonstans i Sverige, med sisådär 10 000 invånare, så brukar den som regel ha mindre kringliggande (före detta) bruksorter som få människor någonsin kommer till, och därmed inte kan lista i sådana här trådar. Alltså platser som ligger mitt ute i ingenstans, utan vare sig samhällsservice eller den riktiga landsbygdens kvaliteter. Platser som inte är, men som upplevs som helt folktomma, undantaget i dagsläget några hundratal asylsökande, men som ändå definieras som "tätort".
Om man ändå kommer till en sådan ort, i låt säga trakterna runt södra Dalarna eller Värmland, så bör man ta med i beräkningen att det finns motsvarande orter som ligger ännu längre norrut som ännu färre människor någonsin ser.

Mer rättvist är att bedöma orterna i olika kategorier efter deras respektive folkmängder. Här vill jag lyfta fram att det finns orter i kanske framför allt Sörmland, som inte är särskilt små och i princip har pendlingsavstånd till Stockholm som inte är i närheten av att inte vara pisstråkiga. Det finns även orter i den trakten som inte har någon särskild "socioekonomisk utmaning" att åberopa till sitt försvar. Det man överlag kan säga är att det nästan alltid är något mer deprimerande i inlandskommuner, även om det finns undantag där också.

Platser som jag ändå rent subjektivt upplever som oerhört otilltalande, i lite varierande storlek:

*Timrå – Blåsigt illaluktande skithål utanför den inte särskilt tilltalande större staden Sundsvall.
*Hyltebruk – Stannade till en kort stund och gick från helt neutralt mentalt och fysiskt allmäntillstånd till kraftigt negativt dito på nolltid.
*Oskarshamn – Ligger vid kusten och har dessutom hög medelinkomst(på grund av att de som inte jobbar vid kärnkraftverket tjänar ganska bra och att alla andra flyttar därifrån antagligen). Men fy fan vad deprimerande!
*Perstorp – Bara fortsätt köra! Du är snart ute på andra sidan!
*Avesta – Minns jag som möjligen det kanske allra värsta stället jag någonsin har varit på i Sverige. Det kan vara felaktigt, eftersom att det var längesedan.
*Borlänge – Skit från början till slut.
*Örebro – Är en av Sveriges största städer med slott, rätt mycket intakt stenstad, universitet. Ändå så oerhört motbjudande på så många sätt! En prestation att ta sig in på listan!
*Ramnäs – Alltså ett exempel på en bruksort som ligger utanför centralbruksorten i Surahammars kommun.
*Knäred – Litet inlandshelvete i den annars av turister välbesökta kommunen Laholm(som väl inte heller är någon kioskvältare till centralort men inte tillräckligt pissig för att kvala in här)

Jag har inte varit mycket i norra Norrland. Och har inte avlagt visit i en del av orterna kring Borås som många människor brukar åberopa som riktigt deprimerande, ska jag tillägga.

Jag vet inte om det är jag som brukar tajma mitt tåg/bussåkande samtidigt som särskolorna slutar, eller om det jag ser bara är ett representativt urval av Mjölbys befolkning, men att se folk gå på Östgötapendeln i riktning mot Mjölby är som att stå och titta på en cirkusparad.

Total håla. Men jag har upptäckt att det gäller många småorter i Östergötland. Risiga hus och fallfärdiga industribyggnader på östgötaslätten, ingenting mer och långt till allt även om folk gillar att intala sig att 2 timmars bilväg till Stockholm är nära.

Nässjö och Eksjö är riktigt tråkiga ställen, som jag tyvärr har tvingats vistas på i prrioder.
Säkert finns det fler ställen som jag ännu inte besökt.