Att bruka tobak med måtta - Möjligt eller Myt?

Något som jag skulle vilja diskutera är era erfarenheter med måttligt tobaksbruk.

Jag har brukat tobak i många år, men jag blir fortfarande lika förvånad när folk säger att de röker/snusar flera paket/dosor per dag då jag själv klassar mig själv som en måttlig brukare.

Innan jag blev mer av en piprökare rökte jag cigaretter regelbundet i sju år. Min dos överskred aldrig 3-4 cigaretter per dag, jag kände aldrig "cravings" efter mer än så, inte ens då jag var stressad. Snus togs i motsvarande dos då rökning inte var möjligt, men jag har aldrig varit en regelbunden snusare.

På grund av att cigaretterna smakade sämre och sämre med tiden började jag röka pipa istället, vilket jag gjort i ett antal år nu. Min dos ligger på två rediga stopp om dagen och inte ett gram mer, dosen har varit densamma under hela min piprökartid. Inga cravings utöver det, och jag förstår fortfarande knappt hur man kan röka flera pack om dagen.

Om jag är utan att röka pipa ett par dagar känner jag egentligen inget speciellt sug, jag får mest bara lust att knyppla med pipan och mysa på verandan, men någon nikotinkick är jag inte speciellt hungrig efter, det är mest det fippliga med pipan jag gillar. Oftast kan jag döva dessa känslor genom att arbeta med något knyppligt.

Nu till diskutionsämnet:

Har ni liknande erfarenheter? Kan ni bruka tobak med måtta? Hur gör ni?

Känner ni sug efter mer än er dagliga dos?

Hur känns era sug om ni låter bli att bruka under en tid? Kan ni förklara beroendekänslorna i ord?

/RatosPipa

Vadå, tycker du att det där är "med måtta"? Tycker det låter på tok för mycket. Med måtta är måhända om man gör det en eller två gånger per år, inte per dag.

Allt är relativt, vad du uppfattar som måttligt kanske någon annan skulle klassa som överdrivet.
Jag tycker själv jag har ett måttligt bruk och det är en dosa portion ca 20st eller vad det nu är i en dosa på tre dagar. Cigg kan jag däremot sällan hålla ett måttligt bruk av då det brukar börja med 5 per dag och sen eskalera till ett paket och då brukar jag sluta. Jag är dock ute efter själva nikotinet även om det kan va gott att ta en cigg eller ta några bloss på en pipa efter maten ibland. Om du inte är beroende kan jag bara gratulera dig då jag tycker nitkotinberoende är bland de svåraste som finns att sluta med och då har jag varit beroende av heroin.

Beroendet för mig är ibörjan känslor av ett sug efter nitkoinet som en hungerkänsla till saknad & ångest och fysiska symptom som yrsel och trötthet men det släpper ju såklart med tiden men om du varit beroende länge så kanske det aldrig riktigt släpper.

Min relation till snus förvånar mig ofta. Har snusat i sju år men har inga som helst problem med att strunta i det. Denna veckan har jag inte vart och handlat snus eftersom jag inte känt mig sugen.
En period snusade jag rätt friskt men det avtog tillslut och nu är mitt största problem att snuset går åt såpass långsamt att de hinner torka och bli hårda.
Brukar skämta om att jag har problem med att bli beroende och letar efter "Börja snusa-terapi".

Har kommit fram till att det finns två lägen då jag blir sugen, eller jag vill ha en snus på ren rutin, och det är när jag dricker öl och/eller röker cb. Resten utav tiden ligger dosan i någon byxficka och blir dålig. Är mycket nöjd med att snusa på denna nivån.

Jag är precis likadan, jag röker men röker ändå väldigt lite om man jämfört med den genomsnittliga rökaren.
Hör om folk som börjar dagen med en cigg samt röker ett helt paket per dag och mår illa av tanken.

Vissa dagar röker jag inte alls, en annan 3. Däremot röker jag mer i samband med alkohol.

Men hur som, jag har liksom du, lyckats hålla mitt tobaksintag på den här nivån i flera år.
Nu tänker dom flesta, "men om du röker så lite behöver du väl inte röka överhuvudtaget"

Nej det behöver jag inte, men jag vill.

Att göra något ett par gånger per år är att göra det sällan.

Jag skulle inte klassa någon som dricker "ett par gånger per år" som en måttlig drickare, jag skulle klassa denne som någon som dricker väldigt sällan. En måttlig drickare dricker kanske ett par två-tre bärs i veckan, kanske till middagen och så.

failure, funktioner, ambigue: Mycket intressanta svar! Hur har er uppväxt sett ut? Har ni haft föräldrar som brukat tobak?

Fast måttlig i relation till vad? Man kan mycket väl utveckla cancer med de där tobakvanorna. Därav anser jag det inte måttligt.

Tror jag snusar som en vana nu mer än ett beroende, det jag menar med det är att jag har nästan alltid en prilla under läppen.
Även fast det inte behövs, är den slut så byter jag.

Varierar dock på vad jag gör, spelar jag dator så byter jag ganska frekvent men jobbar jag så "glömmer" jag nästan bort att ta en ny så då blir det mindre åtgång.

En dosa portion räcker för mig nästan två dagar, skulle kunna dryga ut det mycket mer än så om jag bara ville. Man behöver inte ta en ny snus varranan timme ( Jag iallafall ).

Alla i familjen förutom systern var snusare, så de blev inte direkt förvånade när jag drog upp en dosa snus i 14~ års åldern.

Du, folk kan röka som skorstenar och dricka som svampar och ändå leva tills de är nittio år gamla.

Andra kan hänge sitt liv till att vara hälsofreaks och ändå få obotlig cancer innan de är trettio fyllda; eller rent av bli påkörda och dö på fläcken under ett av sina många löppass.

Alla dör vi av något tillslut. Jag menar inte att man behöver leva som om var dag är ens sista, för då lär den sista dagen komma snabbt, men allt kan göras i måtta. Jag ligger hellre på dödsbädden som cancersjuk sjuttioåring och tänker "Fan, vilket roligt liv jag har levt! Jag har festat och rökt och ätit god mat och haft det bra hela mitt liv!", än att ligga för döden som hundratio år gammal med vetskapen att man varje dag varit tvungen att fundera på exakt vad man ska äta, hur mycket man måste jogga varje dag, om den där mjölken innehåller för mycket fett och fan vet vad mer. Lägg till faktumet att alla ens vänner förmodligen har dött trettio år innan en själv så blir det knappast mycket bättre.

Livet handlar inte om hur länge man lever, det handlar om hur mycket kvalitet man kan klämma in på dagarna som går.

OT som fan.

Du, risken ökar nog något med frekvent bruk av tobak. Hoppas du inser det, lilla gubben. Sen att man kan vara frisk ändå är en helt annan sak. Ingen regel utan undantag. Sen om du tycker det är kvalitet att andas in rök, så varsågod, jag har inga moraliska pekpinnar.

Pipa röker jag max en gång i veckan och då är oftast en stänkare inblandad i bilden! Men det händer även ibland att jag inte röker någonting på två-tre veckor. Snus däremot är en helt annorlunda visa. En dosa lössnus håller för mig i tre dagar innan den är slut. Jag brukar också alltid ha en dosa portionssnus till hands utifall att jag skulle behöva vara lite diskretare. En dosa portion håller för mig i två veckor ibland mer!

Jag kan periodröka cigarr eller cigarill i ett par månader och sedan bara hålla upp i ett halvår eller år. Känner bara abstinens i några få dagar.