Åsikter angående svenskfrågan i Finland

Enligt obekräftade uppgifter innehåller det nya regeringsprogrammet ett förslag om att återuppta de båda inhemska språken som obligatoriska i studentexamen, skriver Iltalehti.

Ifall det svenska språket blir obligatoriskt innebär det att de studenter vars modersmål är finska måste skriva svenska – och vice versa.

Yle har bett Taloustutkimus utreda hur finländarna bedömer sina kunskaper i svenska och hur nyttigt språket är enligt dem.

Av dem som svarade ansåg 45 procent att de har åtminstone tillfredsställande kunskaper i svenska. I den här siffran ingår de fem procent som har svenska som modersmål.

26 procent av dem som svarat säger att de praktiskt taget helt saknar kunskaper i svenska.
---
Strax över hälften anser att svenskan för dem har varit nästan eller helt onödig.

Den upplevda eller förväntade nyttan av svenskkunskaper korrelerade kraftigt med hur bra de som svarade kan svenska.

Nästan alla med utmärkta kunskaper i svenska anser att svenskan är nyttig. Av dem med tillfredsställande kunskaper ansåg drygt hälften att svenska språket är nyttigt.

Av dem som inte kan svenska anser 23 procent att språket skulle kunna vara nyttigt om de kunde det.

För Esbobon Sara Jussilainen har många dörrar öppnats i och med hennes svenskakunskaper.

På hemorten Karis pratar ungefär hälften av invånarna svenska.

Hon kommer från en finskspråkig familj, men placerades på en svenskspråkig avdelning på daghemmet. Föräldrarna ansåg att livet skulle bli lättare för henne ifall hon lärde sig svenska.

Och det blev det - fast hon var lite skeptisk i början.

- Jag kommer ihåg när jag var liten, först grät jag och kunde inte tala med någon för att jag inte pratade ett enda ord svenska. Men nu när jag är fullvuxen inser jag att det är det bästa som har hänt mig. Det är otroligt bra att kunna svenska och det har hjälp mig mycket i livet, säger Jussilainen.

I dag pratar Jussilainen flytande svenska. Hon har gått i svenskspråkiga skolor och studerat på svenska. Hon jobbar idag på en utbytesorganisation i Helsingfors och har där stor nytta av svenskan.

- Jag har alltid jobbat inom servicebranschen och på grund av att jag jobbat i Huvudstadsregionen och i Raseborg, där det finns mycket svensktalande, har jag kunnat ge dem service på deras egna språk, säger Jussilainen.

Teppo Ruohtula från Borgå har en liknande bakgrund.

Han lärde sig svenska av sin dagmamma som barn, vilket hans finsktalande föräldrar uppskattade. Men han själv har lite svårt att svara på frågan hur mycket nytta han egentligen haft av språket.

- Jag är nog glad över det. Jag har funderat mycket på ifall det gjort mitt liv lättare. Det har det visserligen nog gjort, i och med att jag kan prata både finska och svenska. Men jag tar det som en självklarhet och tänker inte på att uppskatta det mer än jag uppskattar konsten att gå, säger Ruohtula.