Citat:
Frågan är om man kan lita på att allt Alice Babs säger är sant, nu när hon är så dement:
http://www.demenscentrum.se/Leva-med-demens/Berattelser/Titti-Sjoblom-berattar-om-sin-folkkara-mammas-sjukdom/
http://www.demenscentrum.se/Leva-med-demens/Berattelser/Titti-Sjoblom-berattar-om-sin-folkkara-mammas-sjukdom/
Du har rätt att ha en åsikt liksom vi andra Trapizo. Läs gärna mina förra inlägg (bl.a nr 430 på sid. 36 och inlägg 566 på sid. 48).
Informationssekreterare Yvonne Jansson på Demensförbundet har uttalat sig i en artikel skriven av Ulrika Palmcrantz i tidningen Veteranen. Kan inte hitta artikeln på nätet.
Här några utdrag från artikeln MÖRKA INTE DEMENSEN!
Det svåraste att komma till rätta med är SKAMMEN kring sjukdomen. Mer än vid andra sjukdomar drar sig många runt den drabbade tillbaka, mest för att man helt enkelt inte vet hur man ska vara.
Bästa sättet att komma förbi skamkänslorna kring demens är att prata mycket om sjukdomen och sprida kunskap. Kom ihåg att livet inte är slut. Det är bara annorlunda. BORT med skammen!
Målet är alltid att den demenssjuka ska må så bra som möjligt.
Gör sådant som du vet gör henne eller honom glad.
Kan inte låta bli att i samma veva ge några råd till Alice barn, barnbarn, vänner och personal från denna PDF-fil:
”RÅD TILL DIG SOM MÖTER PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM.”
Författaren är Margareta Skog. Med. dr i neurovetenskap med inriktning mot omvårdnad av äldre, fil mag. i vårdpedagogik och leg. sjuksköterska. Arbetar som vårdutvecklingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huvuddivisionen och som rektor vid Stiftelsen Silviahemmet. Vård sakkunnig i geriatrik för Stockholms läns landsting och medlem i SLL:s Omvårdnadsråd och Demensråd.
Skriver bara rubrikerna. Ni får läsa själva vad som står under dem.
Samtala om det som intresserar den demenssjuke.
Dela känslan och dela problemet.
När den demenssjuke frågar om, och om, och om igen.
När den demenssjuke ställer samma fråga gång på gång så är frågan ny för personen själv varje gång. Problem med närminnet gör att patienten inte kommer ihåg att han frågat och ännu mindre ditt svar. Besvara därför frågan som om den också för dig är helt ny. Det är inte ovanligt att den demenssjuke trots det svarar ”Det vet jag väl”. Bjud på det; att det är du som är glömsk och inte patienten.
Undvik ordet Nej!
Första hjälpen i mötet med patienter med demenssjukdom
Visa tålamod och tolerans.
Vänta in (1–2 minuter om det behövs) och ha tolerans när den demenssjuke gör att det blir lite tokigt ibland.
Bekräfta den demenssjukes känslor.
Avled uppmärksamheten från det som oroar eller väcker ilska.
Fördröj om den demenssjuke vill lämna avdelningen eller göra något olämpligt.
Återkom om den demenssjuke inte vill, återkom några minuter senare eller be någon annan ta vid.
Säg vad som ska göras, dela upp steg för steg.
Säg inte vad den demenssjuke inte ska göra utan dela upp steg för steg vad han ska göra.
Använd ”fingertoppskänsla”. Hur kan den demenssjuke tänkas reagera på det du säger eller vill att han ska göra?
Ha fantasi och inlevelse. Med kreativitet och empati löser man många svåra vårdsituationer.
http://www.vardsamordning.sll.se/Global/Vardsamordning/Dokument/Publikationer/Ovriga/Demenshandbok_webbversion.pdf