Du bör vara medveten om att Quarrel driver en agenda som går ut på att bortförklara allting som pekar mot KJ. Han har t ex avfärdat hela matchningsbeviset (han anser sig tydligen begripa detta bättre än SKL:s forensiker) med ett långsökt resonemang om hur en GM borde ha skurit i tejprullen.
Hela tjafset om tejprullen beror annars till stor del enligt min mening på att forensikern har uttalat sig ganska otydligt. Det finns fog för både Q:s tolkning och den motsatta om man tittar på vad som skrevs:
Q hänger upp sig på "det är samma typ av tejp" och "det finns många olika tejprullar". Men forensikerns angivna slutsats är ju faktiskt inte att det är sannolikhet +1 för en typmatchning utan för att de kommer från just den specifika tejprullen som hittades hemma hos KJ. Denna slutsats kan bygga på att det ändå finns små skillnader mellan tejprullar av samma märke när man tittar på dem i mikroskop och även slutsatserna kring hur delningskanterna såg ut.
Jag tycker att vi bilägger denna tejptvist nu med att konstatera det här och gemensamt hoppas (det ligger ju rimligen i allas intresse) att ansvarig forensiker får förklara sig lite mer i detalj vid rättegången och precisera vad hen egentligen anser sig ha kommit fram till.
Jag tycker att du ska ta och titta närmare på rullen.
Övre delen av tejpen är gulare än undre. Plast gulnar med tiden.
Övre delen har då troligast inte vart rörd på länge.
Om man använt tejp från denna rulle så borde övre delen ha samma ljusa nyans som den undre delen.
Men vad anser du vara det perfekta mordet? Jag menar att det är ett mord där kroppen aldrig hittas och ingen direkt kan kopplas till det. Jag är personligen övertygad om att så skett någon gång....?
Jag menar att det perfekta mordet är ett då alla utom mördaren tar för givet att offret avlidit av naturliga orsaker, och ingen som helst polisutredning inleds. Men hursomhelst kan ju ett perfekt mord definitionsmässigt aldrig ha en upptäckt och identifierad gärningsman.
Har idag även sysselsatt mig med att försöka analysera omständigheterna runt borttagna SMS mellan KJ och VB i hans telefon. De frågor som intresserat mig:
-1) Går det att se när och hur SMS:en togs bort?
-2) Är raderingsbeteendet att betrakta som normalt eller atypiskt för KJ:s telefonbrukande?
-3) Vad säger KJ själv om saken i förhören?
Det bör noteras att det finns en risk att jag kan ha missuppfattat något i de tekniska resonemangen.
1)
Vid den första tömningen av KJ:s telefon observerades först inga SMS till/från VB. Vid en kalibrering mot Telias lista över VB:s teletrafik upptäcktes dock ett antal SMS som saknade telefonnruppgift men som kan knytas till VB. Dessa är inskrivna med blyerts i tömningslistan (FUP s 587ff). De är i huvudsak koncentrerade till en period i april. Förklaringen är enligt tekniker (FUP s 585) att endera sms:en raderats tillsammans med kontakten/numret eller att byte av SIM-kort har skett och att själva kontakten/numret ej följt med då. Det alternativet styrks såvitt jag vet inte av utredningen och det finns heller vad jag kan se inga andra SMS som stämmer in på detta mönster.
Detta styrks av företaget IBAS analys av vad som hänt. De kan med hög tillförlitlighet (FUP 647) säga att hela chattsessionen med VB har tagits bort. Det kan ha skett genom att KJ antingen:
- Tagit bort hela chatten i sig själv, varvid alla ingående meddelanden automatiskt försvinner
- Först raderat alla meddelanden och därefter tagit bort själva chattsessionen
Det går dock inte att se när raderingen/raderingarna har gjorts
2)
KJ har raderat ett antal andra chattar. Flertalet av dessa har låga id-nummer i den tabell som håller objektet (Handle). Då denna typ av ID:n i databaser oftast skapas med en sk sekvens (dvs en räknare som tilldelar första objektet id=1 och sen adderar 1 för varje ny post som skapas) så kan man anta att de tillhör de allra första chattar KJ drog igång på telefonen. Raderade chattar har id 1,2,4,5 (VB), 6,10, 31 och 37). I den tabell över trafikhändelser som IBAS skapat (FUP s 653 ff) hittar jag Handle-id på upp till 117, men det högsta id jag hittar som förekommer med regelbunden frekvens är 76.
Av det här torde man kunna dra slutsatsen att det förekommer med viss regelbundenhet att KJ raderar hela chattar, men att det inte är något vanligt beteende (mindre än 10% av chattarna raderade) från hans sida.
Går vi ner på enskild SMS-nivå så har tyvärr IBAS analys bara omfattat radering av SMS till/från VB. Det går därför inte att säga något om KJ i övrigt brukar radera SMS fortlöpande. En titt på samtalslistorna visar att han i vart fall verkar spara en hel del SMS om både stort och smått från många kontakter från hela den analyserade perioden. Att han regelmässigt skulle radera SMS allteftersom är därför möjligt att hävda utifrån listorna. Totalt fanns i telefonen 1488 SMS för perioden (FUP s 708)
3)
SMS:en tas upp vid ett flertal tillfällen av utredarna i förhören. Vi kan börja med att KJ själv i det inledande förhöret (FUP 1571) säger
Citat:
F: Mmm. SMS:ar du mycket?
H: Ja, en del. Inte jättemycket, men…jo, lite grand.
På s 1625-26 för han liknande uttalanden.
En möjlig slutsats av det är förstås att det inte är särskilt troligt att det skulle finnas en mängd raderad SMS-trafik under analysperioden.
På s. 1626 kommer man första gången in på frågan om radering:
[PHP]F: Mmm. Hur brukar du göra med SMS:n som du får av henne då? Är du rädd om dem
eller…?
H: Nä.
F: Va?
H: Nä.
F: Inte?
H: Nä.
F: Du sparar dem inte?
H: Nää. Det är vissa SMS jag sparar. Nästan alla SMS som jag får så brukar jag ta bort dem.
F: Mmm. Är det bara hennes det eller…?
H: Nä, det är andras också.
F: Alla SMS.
H: Alla oviktiga SMS tar jag bort.
F: Så de viktiga de finns kvar i telefonen?
H: Ja.
F: Mmm. Hur brukar du göra med SMS:n som du får av henne då? Är du rädd om dem
eller…?
H: Nä.
F: Va?
H: Nä.
F: Inte?
H: Nä.
F: Du sparar dem inte?
H: Nää. Det är vissa SMS jag sparar. Nästan alla SMS som jag får så brukar jag ta bort dem.
F: Mmm. Är det bara hennes det eller…?
H: Nä, det är andras också.
F: Alla SMS.
H: Alla oviktiga SMS tar jag bort.
F: Så de viktiga de finns kvar i telefonen?
H: Ja.[/PHP]
Vidare: (FUP 1630)
[PHP]F: Mmm. Men här har hon försvunnit då och…och det sista du har kvar av henne det är
liksom SMS och då raderar du dem. Är inte det lite konstigt?
H: Nej, eftersom att jag skulle ju kunna få träffa henne kanske en jag hade ju kunnat få träffa
henne senare näst…veckan efteråt. Hypotetiskt.
F: Mmm. Men i och med att du raderade henne från SMS:n, så försvinner ju hon också i din
SMS…
H: Jo, men allting sparas ju ändå.
F: Jo, men då måste du ju starta om och…och mata in…alltså eran..dialog.
H: Mmm.
F: Så att säga. Den försvinner ju då ur telefonen, så då måste du mata in…när du ska skicka
(....)
H: En av de anledningarna till att göra det radera SMS:en alltså för att vissa av dem…ja, de
kan vara känsliga för andra att se.
F: Vilka tänker du då på?
H: Ja, men det om det fanns ett SMS där det lite grand framgick…alltså vi var jättehemliga
med just det.
F: Att ni hade sex?
H: Bland annat.
[/PHP]
Det finns ingenting i SMS-konversationen som antyder att de har något för sig som är mer än på ett kompisplan än detta SMS från kvällen de 16/4:
Citat:
NEPP, lite obekvämt nu. :-) vill inte bort från min sköna säng du måste erkäna min säg är skönare än din
På s 1707 dyker frågan om raderingen upp igen:
F: De här SMS har du raderat?
H: Jo.
F: De SMS som du har fått tidigare, från…
H: Men alltså…
F: ….Vatchareeya och skickat till henne…
H: Jo.
F: …när raderade du dem?
H: Ja……….jag vet inte. Jag raderar eftersom. Det är ju ingenting jag lägger på hjärnan när
jag raderar.
F: Ja, men om du tänker efter…minns du, minns du hur du har gjort? Om du har raderat dem
precis efter du har tagit emot dem eller om det har gått några dagar?
H: Nej, det varierar.
F: Det varierar?
H: Liksom…har jag en massa………..
F: Vad varierar det mellan? Om du….
H: Ja, men…………………………
F: …förklara för mig?
H: Om jag har en ma…en massa saker att göra som jag normalt vill svara på, så gör jag ju
inte det direkt.
F: Mmm.
H: Och…men det…när jag liksom har tid då är det liksom bara trycker på att…det här pluset
på telefonen så öppnar man ju upp………….
F: Mmm.
H: ….radera på alla meddelanden så trycker jag och sen så har det hänt att jag har raderat en
massa SMS av sig själv i och med att det är så lätt att komma åt den där jäveln på Iphonen.
Det är högst uppe i hörnet.
F: Mmm. Så ibland har du raderat av misstag också alltså…
H: Jaa, alltså…massor av andra SMS:
F: Och som du egentligen hade tänkt behålla?
H: Ja.
Det finns några ytterligare konversationer kring detta. Tyvärr verkar inte förhörsledarna ha dragit rätt slutsats av rapporten från IBAS när den kom in i början av september. De låter KJ komma undan med sina svar om att han raderat allt eftersom och ibland ev. av misstag flera på en gång. Han får aldrig frågan om varför han raderat hela chattkonversationen med VB.
[U]Sammanfattande slutsats[/u]
- KJ:s uppgifter om hur och när han ska ha tagit bort SMS till/från VB kan inte styrkas ens rörande huruvida den är trolig på ett allmänt plan. Det går inte att utröna annat än att hela chattkonversationen med VB tagits bort någon gång efter hennes försvinnande. Om SMS raderats dessförinnan vet vi inte
- Beteendet att radera hela konversationer och många SMS kan inte beläggas av utredningsmaterialet. KJ har dock raderat en mindre del av sina konversationer. Om enskilda raderingar vet vi inget, men det finns inget som direkt pekar mot att han gjort detta frekvent. Påståendet att han bara sparar "viktiga" SMS motsägs av den blandning av stort och smått (bl a automatiska SMS från operatören och korta meddelanden från kompisar) som återfinns i telefonen från hela den sökta tidsperioden.
- KJ har inte fått frågan om varför han raderat hela konversationen ur sin telefon
- Det finns inga SMS i konversationen mellan honom och VB som direkt visar på att något sexuellt eller ens romantiskt försiggår mellan dem. Denna förklaring till radering är knappast trovärdig den heller.
Min bedömning är att KJ har raderat SMS:en på andra grunder och åtminstone delvis på ett annat sätt än han medger vid intervjun. Han ljuger alltså på denna punkt också.
Följt tråden till och från från start och läst det mesta, dock inte precis allt de senaste dagarna.
Har till slut lyckats ta mig igenom hela FUP.
Hör till de som nog trodde att den häktade var skyldig till hög sannolikhet innan jag läste den, men ju längre jag kom desto mer tveksam blev jag.
Är dock den första FUP jag läst, men brukar de vara så oerhört undermåligt skrivna?
Ja, det brukar de vara. Det är inget särskilt konstigt eller anmärkningsvärt med just den här. Man har skämtat om polisers skrivförmåga här i landet i mer än hundra år.
Sedan tror jag att du ska ha klart för dig att frågan huruvida KJ är skyldig bortom rimligt tvivel bara i väldigt liten utsträckning kommer att avgöras från vad han säger i förhör, så det är oklart om din - i sig mycket ambitiösa - analys betyder så mycket för den slutsatsen. KJ:s problem är att han var den siste som veterligen såg offret, att offrets blod finns i baggageutrymmet och på bakluckan i hans bil, att offrets blod finns på tejp hos honom, att en tejp av samma typ har påträffats på liket, att det finns DNA som mest troligt kommer från honom på kroppen, och att han har uppsökt fyndplatsen för benen ett par dagar innan de kom dit. Vad han har att glädja sig åt är dels att mordplats och styckningsplats inte är identifierade och dels att det eventuellt går att peka på en möjlig alternativ gärningsman. Inget av detta påverkas det minsta av hur vi tolkar KJ:s utsagor vid förhören. Det enda som jag kan se som är besvärande för KJ från förhörsmaterialet är när han tar för givet att det blod han just fått reda på har hittats i hans bil kommer från bagageluckan. Och just det måste rimligen vara ungefär lika besvärande oavsett vad KJ har för funktionsnedsättningar. Du kan således ha alldeles rätt i att KJ har blivit förhörd på ett undermåligt sätt givet hans personlighet. Men jag har svårt att se att detta skulle kunna spela någon roll i skuldbedömningsfrågan, när vare sig åtalet eller försvaret rimligen kommer att bygga på vad KJ har sagt i förhören i någon nämnvärd grad.
__________________
Senast redigerad av Hamilkar 2013-10-27 kl. 16:15.
Jag vill också tacka för två långa, ibland något röriga som du själv är inne på men ändå intressanta inlägg.
Dina reflektioner kring förmågan att minnas lögner kontra sanning är väldigt intressanta. När det gäller omständigheterna under vilka hon har lämnat lägenheten så stämmer det väldigt väl med det jag känt när jag läst dessa delar av förhören. Det han svarar har helt enkelt en för stark klang av innantilläxa, närmast teater (med reservation för att jag lika lite som någon annan har HÖRT förhören). Fasthållandet och upprepandet av avfärden vid kl nio, Family Guy och att hon var glad och han fick en kram ligger helt enkelt inte i linje med hur han besvarar andra frågor. Det var något annat som hände här, den saken är helt klar.
Jag är inte säker på att ultimat skickliga förhörsledare hade fått ett väsentligt bättre resultat. På de avgörande punkterna glider den misstänkte undan på ett sätt jag tror är mycket svårt att hantera. Han tar sin tillflykt till "vet inte" eller ger sig in i långa bortförklaringar som antingen är konspiratoriska ("fiender" försöker "sätta dit" honom) eller tekniska (resonemang om tejprullar och annat). Att avgöra när han faktiskt inte minns och när han inte svarar för att han saknar rimlig förklaring och/eller ett sanningsenligt svar avslöjar saker som är komprometterande för honom, hur ska man kan kunna göra det?
Familjemedlemmarna kan man fundera över precis som du gör. Att de försöker ge svar som ska låta så bra som möjligt för KJ (överdriver hans hjälplöshet, förtiger sannolikt saker i hans person och förflutna som inte ser så bra ut) är naturligt. Vet de mer? Jag har inget svar på frågan. Utesluta det kan man inte göra. Förhörsutskrifterna låter inte som att någon pressats särskilt hårt på denna punkt.
Slutligen en randanmärkning om språk: Jag har själv suttit och gnällt och ironiserat många gånger över dåligt språk i beslut och utredningar inom min egen verksamhet. Med åren har jag dock blivit lite mer försonlig och insett att allt inte handlar om att undvika syftningsfel och felstavningar. Alla personer är inte lika duktiga språkligt, men de kan för den sakens skull vara mycket duktiga inom sitt fack ändå. Man kan inte kräva att allt som produceras i exempelvis en stor polisutredning ska vara fläckfritt och närmast hålla professionell skribent-klass. Språket är ytan, innehållet det väsentliga. Ytan får inte bli så grumlig att man inte ser vad som finns, men man måste som betraktare också klara av att inte stirra sig blind på små krusningar och reflexer istället för att titta på vad som finns under. Mina två cent i den frågan...
Jag tror faktiskt att åtminstone en stor majoritet av de när han säger att han inte vet eller inte minns är sanna. Problemen kommer när de just inte förstår att det faktiskt inte är så otroligt att han faktiskt inte minns utan pressar för att få ett annat svar. Det är ju då de här teorierna kommer, och jag känner just som jag nämnt igen det själv när jag sätts i den situationen (när att jag faktiskt inte minns något eller vet vad jag tänkte/kände vid en viss tidpunkt och den som frågar inte kan acceptera det) - det är jättesvårt att då hålla fast vid det svaret när den som frågar inte kan acceptera att det är sant, då får man försöka resonera fram något svar vad som skulle kunna varit om man visste svaret på frågan. Med folk som har alltför stor benägenhet att inte acceptera det sanningseniga svaret att jag inte minns eller vet blir snart vanan att jag helt enkelt ljuger på frågan för att slippa den jobbiga situationen (den är extremt jobbig utan att man har extra pressen att man sitter häktad för något och riskerar fängelse om den som frågar inte tror en). Nu tror jag inte jag skulle våga att just ljuga i förhör, men försöka ge någon förklaring på det sättet skulle jag nog.
Men tänk också så här. Antag att han är helt 100% oskyldig. Vad ska han svara på de frågorna annat än att han inte vet? Och när det svaret inte accepteras och de pushar vidare? Jag brukar vara allergisk mot konspirationsteorier, men i de här fallen känns de flesta faktiskt ganska rimliga utifrån den situationen han är i även om han är helt oskyldig. Vad vore ett bra svar om man inte "tillåts" svara att man inte vet och inte gjort det man anklagas för? Jag vet faktiskt inte vad jag skulle svara i det läget som skulle bedömas tillräckligt ok.
Det är fler saker som känns mer "fel" och täckande för honom från familjen än eventuell överdrift av hans förmågor. De utsagorna är ju inte ens särskilt relevanta då det bör finnas åtminstone den kunskapen om NPF att inse att förmågorna är väldigt ojämna även över tid. Klart han kan städa om han verkligen måste (kanske inte perfekt men på en genomsnittlig nivå för en ung man som just flyttat hemifrån). Jag kan generellt inte städa alls "till vardags" såtillvida att jag inte klarar att få det gjort utan mycket hjälp av instruktiv variant (typ "nu plockar du upp de här grejorna i hörnet här, nu dammsuger du här, sluta sortera de där papprena nu och kom igång med att diska etc.) och har hamnat så illa att min lägenhet inte blev städad alls på 2 år (med undantag av toalett) med allt obehag det innebär (som skammen och att inte kunna släppa in någon etc.) - det blev tillslut gjort när jag fick meddelande om att det skulle utföras ventilationskontroll och jag hade valet mellan att tvingas låta någon se allt det hemska eller faktiskt utföra det. Dessutom när jag väl städar är det oftast med betydligt bättre kvalité än "medelsvensson" - har även yrkesbevis från städutbildning (jo det finns sådan, arbetsförmedlingen skickade mig på en sådan för länge sedan). Så vad är då svaret på frågan om jag kan städa? Svaret så som frågan ställs oftast är nog nej och jag skulle behöva hjälp med det, men jag vill inte riktigt det. Men om mitt liv hänger på det så nog skulle det bli gjort och det väldigt bra. Det kompliceras ytterligare att det även beror på hur mycket den totala stressen för tillfället är.
Dock kan man nog räkna med att alla de sakerna kommer ta betydligt längre tid och mycket mer ansträngning än för "en normal" person. Något som kan vara viktigt att väga in om man överväger tidslinjer.
Men det med språk, här handlar det ju inte om några oskyldiga stavfel eller icke elegant meningsbygnad (även om det också finns) utan helt felstavade namn (vilket kan riskera att det blir missuppfattningar vem som faktiskt avses), uttalanden som tillskrivs fel person (minns inte alla men åtminstone ett par tillfällen står det saker som troligen är sagda av den häktade som skrivna av en av förhörarna t ex). Med tanke på vad som står på spel i en förundersökning för ett allvarligt brott tycker jag inte det är i närheten av acceptabelt. Vem vet hur mycket mer fel det är som inte är lika uppenbart som när man läser alla förhören i rad på det här sättet?
Klarar man inte av att få det här rätt borde man inte få ha arbetet att skriva detta utan då ska det delegeras till någon som kan. Finns många möjligheter för det.
Nu blev det väldigt långt igen, ber om ursäkt för det. Normalt har jag mycket svårt att producera text alls.
Är det som jag misstänker dock är det nog inte helt omöjligt att vi får en förklaring i framtiden om han döms för något han inte gjort och alla överklaganden skett. Inte ett erkännande då rakt av då jag inte tror det är vad som skett, men det kan nog ge motivation att han berättar om de delar som han nu döljer (det är säkert komprometterande saker och han vill av naturliga skäl inte ge dem än mer att ställa emot honom) och det utifrån där går att göra vidare undersökningar.
Jag tycker att du ska ta och titta närmare på rullen.
Övre delen av tejpen är gulare än undre. Plast gulnar med tiden.
Övre delen har då troligast inte vart rörd på länge.
Om man använt tejp från denna rulle så borde övre delen ha samma ljusa nyans som den undre delen.
Det borde tvärtom vara så att eftersom tejphalvorna har olika nyanser så tyder det på att halva tejpen har använts på sistone.
Visst kan fler råka ha tejp av samma märke, men hur stor är chansen att en annan gärningsman också delade på tejpen och använde delar som inte var bredare än det som saknas på den upphittade tejprullen?
För den som leker med tanken att KJs bror (som ger honom alibi) är inblandad i åtminstone dumpningen är detta klart intressant.
Det blir dock inte roligare för KJ. Tanken att DJ skulle ha varit inblandad i dumpningen utan att KJ varit skyldig till mordet känns som en extrem flumspekulation.
Citat:
Sen kan väl närvaron av DNA möjligen ha en annan förklaring än att det kom dit i samband med styckning/dumpning.
Det är dock inte ett ställe på kroppen där en främmande persons DNA i första hand avsätts, medan det är ett rätt naturligt ställe att hålla i avhuggna ben på.
Det blir dock inte roligare för KJ. Tanken att DJ skulle ha varit inblandad i dumpningen utan att KJ varit skyldig till mordet känns som en extrem flumspekulation.
Det är dock inte ett ställe på kroppen där en främmande persons DNA i första hand avsätts, medan det är ett rätt naturligt ställe att hålla i avhuggna ben på.
Det är också lite konstigt. DNA fanns väl bara på ena benet?
Ställde en fråga i natt som du kanske missat angående hur "djupt" en Y-kromosomanalys kan göras. Är det så att det i princip bara är manliga släktingar till KJ på samma "fäderneslinje" som analysen kan förväntas matcha mot, eller är det i andra extremänden alla män som tillhör samma haplogrupp som KJ?
Vi kör en kort och oakademisk svarsvariant också: Det är bara manliga släktingar på samma fäderneslinje - som iofs kan vara ganska lång; man kan alltså förvänta sig att åttamänningar på fädernet har samma DNA-profil. Haplogrupper konstrueras utifrån helt andra olikheter i DNA än forensiska DNA-profiler.