Kunskapsteori

Jag plockar in lite relevanta grejer allt eftersom...kommenterar dem lite senare.
__________________

Självklart kan jag definiera...är du dum eller?

Tecknet "#" är invers till """...Förstår du? Inte?
Det betyder att de upphäver varandras effekter!

Inversen till 2 är 1/2 så multiciplicera och du får 1... Inversen till x är 1/x och x*1/x = 1.
Det här gäller i matematiken;
När man överför matematiska begrepp till andra områden får man vara lite försiktig.

Så #"x"# blir x
och även "#x#"
...kul va (strunt i vad det heter i matten nu)

Det är bara att göra rätt vet du: """#x#""" = ""x""
Hur enkelt som helst.

Iden är att verkligheten ,så att säga, ligger i bottenvåningen och vanliga namn och satser på första våningen. Tecknet"#" flyttar ner saker en våning och """ flyttar upp dem. Busenkelt eller hur?

Jag tar in exemplen för att läsarna här ska förstå
att de inte är ensamma om att ha svårigheter
Vi här inne på den akademiska filosofitråden är inte mer än människor
även om en viss #sigurdV# verkar komma från Jupiter eller så...

SigurdV! Din nonsensdefinition anger när kunskap är för handen, icke vad kunskap är.

Jaha?
Visa i så fall hur kunskap kan vara något som INTE är för handen.
Så lovar jag att tänka på saken sen.

PS: Det var lite dött här: Tack för din djärva medverkan!
Bästa sättet att verkligen begripa är att ifrågasätta!

Kanske (men möjligtvis inte) så förstår du
att du faktiskt pekar åt ett intressant håll:
Vad är det som har kunskap?

(Ger inte all ny kunskap nya obesvarade frågor?)

Kunskap kan - och är enligt min uppfattning - inneboende och behöver saledes icke vara aktualiserad. Se Menon: slavpojken vars kunskap "att det är med hjälp av diagonalen man far fram en dubbelt sa stor kvadrat" i början icke är aktuell men som senare i dialogen blir det. Eller anser du att det inte finns nagon okunskap, att alla vet allt hela tiden?

Vet inte säkert vart du är på väg... Kanske till "förståndet"?
Du introducerar begrepp som jag endast accepterar preliminärt... fortsätt!

Själv menar jag att du inte är riktigt färdig med föreställningarna: Lyder föreställningar de tre Klassiska Logiska lagarna? Och hur förmedlar vi föreställningar till varandra? Varför inte påstå att varje föreställning är "översättbar" till en och endast en sats som fullständigt beskriver föreställningen? Och som via något gemensamt media kan förmedlas till andra medvetanden än det egna?

Då är vi ju ense om vad kunskap är och hur den sprids

Asikter eller föreställningar kan vara sanna eller falska. Falska föreställningar är sprakliga konstruktioner som inte bygger pa insikt eller förnimmelse. Dom bygger pa hörsägen. Sanna föreställningar bygger även dom pa hörsägen men kan vara nyttiga i motsats till de falska.

Sanna asikter eller föreställningar skiljer sig fran kunskap pa sa sätt att dom är flyktiga. Dom flyger lätt sin väg och man förlorar dom, man glömmer. Skillnaden kan jämföras med den mellan den öppna handflatan och en knyten näve. Det du har i den öppna handflatan tappar du lätt medan det du har i knytnäven, i synnerhet om du använder bada händerna och knyter till, det stannar kvar.

Tänk dig en man som genom hörsägen känner vägen till Larissa, han har inte gatt den men han har fatt en grundlig vägbeskrivning av en god vän. Här har vi alltsa en sann välgrundad asikt. Vägbeskrivningen ( asikten ) är sann och den är välgrundad da den härstammar fran en god vän som vill honom väl och som han litar pa.

I den kunskapsteoretiska diskussionen menar nu vissa att mannen har kunskap. Men det förstar väl alla att det är en himmelsvidd skillnad mellan denna man och en man som själv har gatt vägen till Larissa. Kunnig kan enbart den vara som har förnummit och känt vägen. Han har känt regnet hagla, han har upplevt faglarna, han har sett det strömmande vattnet etc...

Annars kanske det finns olika sorters kunskap. Jag vet att jag har födelsesdag den och den dagen. Jag vet hur man spelar fotboll.

Jag har tänkt igenom ditt inlägg och kan bara konstatera att jag skulle önska mig nagot mer konkret. Det finns ingen som förnekar att fotbollsspelande innefattar en mängd kunskaper, liksom födelsedagsfirandet, pizzabakandet o s v.

Kanske är jag retoriskt? Uppfattar du det sa? Företräder du nagons slags typteori a la Russel som jag inte är införstadd med. Redogör gärna för detta om du har lust och tid över.

Jag har mött "invändningen" tidigare men har svart att begripa vad det egentligen handlar om.

Jag kan tänka mig att han vill skilja mellan kunskap och förmåga:
1 Jag vet hur man simmar. (kunskap om förmåga)
2 Jag vet om jag simmar nu. (kunskap om fakta)

Sofistkrabba!

Att kunna spela fotboll är ingen kunskap, utan en slags konstskicklighet, en färdighet, ett slags förfarande i likhet med och besläktad med skadespeleri, taskspeleri, bedrägeri och andra skurkaktigheter.
Liksom inom vetenskapen och inom manga andra omraden rör det sig om ett gäng okunniga skurkar som är skickliga pa att armbaga sig fram, ljuga, bedra, slingra sig, hyckla och föreställa sig.

Att hävda att jag har födelsedag den och den dagen är givetvis nonsens, jag är ju redan född. Du kan visserligen hävda att jag blev född den och den dagen, vilket förblir en sann eller falsk asikt tills dess att du förnimmer det i atererinringen.

Grattis! Jag höll pa att bli snärjd i ditt garn. Den var klurig.