Enligt Wikipedia om orden/begreppen nybrutalism (som kanske myntades av en svensk) och brutalism.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brutalism
Brutalism låter lite som ett ironiskt ord där arkitekterna kan skratta åt de som tvingas bo eller arbeta i dem.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brutalism
Citat:
Bakgrund [redigera]
Bernt Nyberg: Landsstatshuset, Drottninggatan, Malmö.
Boston City Hall
Den svenske arkitekten Hans Asplund anses vara den som myntade uttrycket nybrutalism (new brutalism) i en skämtsam kommentar (1950) till den av Bengt Edman och Lennart Holm ritade Villa Göth i Uppsala. Uttrycket spred sig genom engelska kolleger på besök i Sverige och togs där upp av några yngre arkitekter i England.[1]
Det finns olika teorier om begreppets bakgrund. Den engelske 1800-talsarkitekten William Butterfield (1814-1900) blev kritiserad för sin arkitektur som avvek från den gängse klassiska smaken. Han påstods glorifiera del fula och begreppet brutalism användes om hans arkitektur. Det var förmodligen denna brutalism som Asplund refererade till då han kallade Holm och Edman "nybrutalister". Det är sannolikt även anledningen till att Reyner Banham använde benämningen The New Brutalism. En annan teori menar dock att ursprunget inte har med "brutal" att göra utan härstammar från franskan béton brut, vilket betyder ungefär "rå betong".
Benämningen applicerades på en stil som uppkom i England under 50-talets början med bland andra paret Alison och Peter Smithson som förgrundsgestalter. Ursprungligen hade idéerna bakom mera med förhållningssättet till byggnadsuppgiften, brukarna och samhället att göra än med estetiska och tekniska aspekter.
Den engelske arkitekturhistorikern Reyner Banham definierade 1955 begreppet New Brutalism som arkitekturstil: han urskiljer tre aspekter som kännetecken, nämligen
1, Memorability as an Image
2, Clear exhibition of Structure
3, Valuation of Materials "as found"
En annan aspekt som Banham finner i flera tidiga brutalistiska byggnader är formella planer och användandet av klassiska gestaltningsprinciper. Han noterar hur Rudolf Wittkowers bok Architectural principles in the age of humanism, som utkom 1949, påverkade många av tidens unga arkitekter.
Främst under 1960-talet uppfördes flera byggnader i Sverige som kan kategoriseras som nybrutalistiska. De tre lundaarkitekterna Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg brukar tillsammans med bland andra Sigurd Lewerentz anses vara de främsta företrädarna för stilen i Sverige
Bernt Nyberg: Landsstatshuset, Drottninggatan, Malmö.
Boston City Hall
Den svenske arkitekten Hans Asplund anses vara den som myntade uttrycket nybrutalism (new brutalism) i en skämtsam kommentar (1950) till den av Bengt Edman och Lennart Holm ritade Villa Göth i Uppsala. Uttrycket spred sig genom engelska kolleger på besök i Sverige och togs där upp av några yngre arkitekter i England.[1]
Det finns olika teorier om begreppets bakgrund. Den engelske 1800-talsarkitekten William Butterfield (1814-1900) blev kritiserad för sin arkitektur som avvek från den gängse klassiska smaken. Han påstods glorifiera del fula och begreppet brutalism användes om hans arkitektur. Det var förmodligen denna brutalism som Asplund refererade till då han kallade Holm och Edman "nybrutalister". Det är sannolikt även anledningen till att Reyner Banham använde benämningen The New Brutalism. En annan teori menar dock att ursprunget inte har med "brutal" att göra utan härstammar från franskan béton brut, vilket betyder ungefär "rå betong".
Benämningen applicerades på en stil som uppkom i England under 50-talets början med bland andra paret Alison och Peter Smithson som förgrundsgestalter. Ursprungligen hade idéerna bakom mera med förhållningssättet till byggnadsuppgiften, brukarna och samhället att göra än med estetiska och tekniska aspekter.
Den engelske arkitekturhistorikern Reyner Banham definierade 1955 begreppet New Brutalism som arkitekturstil: han urskiljer tre aspekter som kännetecken, nämligen
1, Memorability as an Image
2, Clear exhibition of Structure
3, Valuation of Materials "as found"
En annan aspekt som Banham finner i flera tidiga brutalistiska byggnader är formella planer och användandet av klassiska gestaltningsprinciper. Han noterar hur Rudolf Wittkowers bok Architectural principles in the age of humanism, som utkom 1949, påverkade många av tidens unga arkitekter.
Främst under 1960-talet uppfördes flera byggnader i Sverige som kan kategoriseras som nybrutalistiska. De tre lundaarkitekterna Klas Anshelm, Bengt Edman och Bernt Nyberg brukar tillsammans med bland andra Sigurd Lewerentz anses vara de främsta företrädarna för stilen i Sverige
Brutalism låter lite som ett ironiskt ord där arkitekterna kan skratta åt de som tvingas bo eller arbeta i dem.
__________________
Senast redigerad av freeriderXII 2013-03-27 kl. 14:04.
Senast redigerad av freeriderXII 2013-03-27 kl. 14:04.
