Citat:
Ursprungligen postat av
Xenonen
Kan en kabel hålla ihop innanför horisonten när inget kan röra sig utåt, dvs inte fotonerna som står för bindningskrafterna heller? Eller är det här ett sådant fall där virtuella partiklar kan fuska?
Kabeln kan visst skicka signaler framåt och bakåt för att hålla ihop sig själv (tills tidvattenkrafterna blir för starka så att kabeln går av), MEN de utåtgående signalerna rör sig ändå inåt relativt det svarta hålet.
Det är egentligen inte konstigare än att tågpassagerare kan gå bakåt i ett snabbt tåg. Jmf m banvallen rör de sig fortfarande i tågets riktning, t o m om de springer genom vagnarna så fort de kan (men ljus skulle förstås faktiskt lyckas röra sig bakåt).
Om tåget åkte genom ett stort svart håls horisont skulle dock inte ens ljuset lyckas röra sig utåt relativt det svarta hålet, men ändå iaf bakåt i tåget. En lite halvtaskig intuitiv bild av är att tåget faller snabbare än ljuset innanför horisonten. En annan bild är att det är själva rummet som strömmar in i det svarta hålet, allt snabbare ju längre in, och lika snabbt som ljuset vid horisonten. Snabbare än ljuset? Som sagt, detta är intuitiva bilder som inte får med allting, men ffa handlar ju detta om GR och inte om SR.
---
Virtuella partiklar fuskar på alla möjliga sätt, OM man tolkar QFT-integralerna som partiklar, med bidrag från mer eller mindre omöjliga banor. Men summan blir ju ändå sådan att inga signaler kan röra sig snabbare än ljuset relativt en lokal, fritt fallande, referensram.