Citat:
Ursprungligen postat av
Rimbert
Din framtidsoptimism är verkligen beundrandsvärd och jag önskar jag hade den.
Men människan är ännu bara en naken och primitiv apa, på en kraftigt överbefolkad värld, som dock har resurser att förgöra allt liv på jorden med några knapptryckningar.
Klarar vi vårt kollektiva självmord och bemästrar överbefolkningen, kanske vi har en chans att nå ända till stjärnorna...
But it never happened! Domedagsprofetior har vi ingen brist på, de är mångtusenåriga. Men vi blir bara fler och var och en av oss blir bara rikare och producerar allt mer fantastiska saker. Om du för en stund bortser från de domedagsprelater som du växt upp med i nyhetsmedia och skola, och istället ser på hur mänskligheten verkligen utvecklas, så finns det på det stora hela bara goda nyheter! Inte ens andra världskrigets katastrofer klarade av att minska befolkningsmängden. Ännu finns ingenting som övervinner intelligensen och evolutionen.
"Över"befolkning är tramsig domedagsproapganda. Fler människor producerar mer resurser per person, det har alltid varit så och det är uppenbart att det förblir så. Tack vare att vi blir allt fler så kan vi t.ex. producera allt mer mineralbränslen (som olja och naturgas) varje år.
Antalet kärnvapen var verkligen oroväckande på 1980:talet, ca 60 000 st tror jag. Idag mindre än 1/10 av det, och de nya är mycket mindre, mycket mer träffsäkra och dessutom finns idag luftvärnssystem som kan skjuta ned en hel del av dem innan de träffar sina mål. Förr byggde man stora kärnvapen för att man inte kunde träffa målen med några mils precision. Man behövde då förstöra en hel stad för att komma åt en stabsbunker. Idag kan ett kärnvapen göra det utan mycket skada på den omgivande staden där det träffade regeringshögkvarteret ligger. Vi har blåst faran över när det gäller kärnvapen, det är inte längre civilisationshotande. Dessutom har 1900:talets sjuka dogm om att målet är att mröda maximalt antal mäniskor gått över. Både amerikaner och ryssar är angelägna om att visa sig "humana". Även om det är si och så med det i verklig handling, så är det dramatiskt bättre än när man på 1940:talet avsiktligen försökte mörda så mågan barn som möjligt med brandbomber och kärnvapen, och var uttalat stolt över det och fick medaljer för det! Lärande pågår, även om det framstår som trögt under en mänsklig livstid. Sett över tidsenheten århundrade sker däremot påtagliga framsteg.