Den stora tråden där vi gnäller på våra medmänniskors språkbruk

Ett aktuellt exempel är ju alla idioter som tror att "sanktionera" betyder samma sak som "införa sanktioner".
Ordet har t.ex. använts felaktigt av statsministern.

Sanktion är en så kallad kontronym på samma sätt som exempelvis bestrida.

Dock kan sanktionera betyda att man godkänt sanktioner.

Riksdagen har idag sanktionerat att sanktioner sätts in mot X.

Narrativ.
Överhöra.
Karaktär (ref engelskans "character").

Vad less jag blir.

Jag antar att du retar dig på ordet "karaktär" i betydelsen "rollfigur". Men den betydelsen finns belagd så tidigt som 1760 enligt SAOB. Ordet betyder ursprungligen "ristat tecken", så betydelsen "summan av en persons egenskaper" är inte heller den primär.

Jodå, jag har koll på det.
Engelskans "character" betyder ju också tecken eller bokstav, i vissa sammanhang, så helt gripet ur luften är det ju inte när man användr "karaktär".

Dock är det ju så att användandet av "karaktär" som jag syftar på det, knappast drivs av att det finns i SAOB, utan snarare av att engelskans "character" försvenskats mht syntax.
Hade det drivits av semantik och SAOB hade det hela varit enklare att fördra.

Jo, men är det någonting dåligt att vi återanknyter till en användning av ordet som tillämpas i flera stora kulturspråk? Vi lånade det från franskan förra gången, nu lånar vi det igen från engelskan. Är det så jobbigt?

Nej, SÅ jobbigt är det naturligtvis inte.
Det är ju inte något som direkt gör mitt liv sämre. Mitt inlägg skall kanske ses som en allmänt avvaktannde inställning till direktöversatta ord när det redan finns passande (etablerade) svenska ord. Det skaver en aning, helt enkelt. Att det är en naturlig del av språkets utveckling är ju ett faktum men det skaver en aning lik förbannnat. Speciellt när det gäller skrift.

Vadå syntax? Förändringen har drivits av semantik, men i långivande språk och i svunna tider.

Varför säger man raTionell och inte rationell utan T:et när man samtidigt säger station och inte "StaTion"?

Det stör jag mig på. Är det någon som vet varför just denna oregelbundenhet existerar?

På finlandssvenska uttalas station logiskt nog som nation. Det är något som har ballat ur hos oss så att t:et försvunnit.

En motsatt konstighet är när svenskar uttalar engelskans international med t-förslag.

Inte i sig, och bara när någon inhemsk användning av ordet störs eller omöjliggörs. När det gäller att gå omkring och kalla roller eller rollfigurer för karaktärer är detta olämpligt i första hand för att det förträffliga, och inte på något annat sätt lätt uttryckbara, begreppet karaktärsroll i princip blir oanvändbart.

Problemet med termen ”karaktärsroll” är att det tycks råda förvirring kring vad den betyder. Ursprungligen betecknade det en ganska stereotyp och tvådimensionell mindre roll där vissa egenskaper framhävdes. Det kunde till exempel röra sig om ett fyllo, eller skvalleraktig kammarjungfru, och de skådespelare som var specialiserade på sådana roller kallades ”karaktärsskådespelare”.

Numera tycks det oftast beteckna en bärande roll, eller ”pregnant” roll, som SAOL uttrycker det. SAOL aktar inte ens för rov att ta Hamlet som exempel. Vilket ju är något helt annat än den ursprungliga betydelsen av ordet.

Men visst, att använda ”karaktär” i betydelsen ”rollfigur” gör ju inte direkt förvirringen mindre.