Den stora tråden där vi gnäller på våra medmänniskors språkbruk

Looser är väl bara en förstärkning av ordet loser, använd 3 o och man är en ännu större loooser.

...eller inte.

Ursäkta men det stavas faktiskt CRINGE.

Undrar varför det plötsligt har blivit så svårt att skilja mellan varken eller och vare sig eller. Det hörde eller såg man aldrig folk göra fel på för bara 15 år sedan.

Varken har en inbyggd negation, det har inte vare sig.

Som man kan läsa ibland även i seriösa medier som SVT: ”innebär förslaget inget merarbete för varken partierna, riksdagen eller förvaltningen”.
(De gick förstås ut och korrigerade detta en stund senare, men det var så dags. Vi var många som ansattes av svår sekundärskam å deras vägnar.)

Skulle inte sekundärskam snarare innebära att man fick ta del av gärningsmannens primärskam? Men den som har gjort'et är ju en totalt skamlös person. Vore det inte bättre med ställföreträdande skam?

Skulle inte sekundärskam snarare innebära att man fick ta del av gärningsmannens primärskam? Men den som har gjort'et är ju en totalt skamlös person. Vore det inte bättre med ställföreträdande skam?

Skulle inte sekundärskam snarare innebära att man fick ta del av gärningsmannens primärskam? Men den som har gjort'et är ju en totalt skamlös person. Vore det inte bättre med ställföreträdande skam?

Jag skrev övertagande pinsamhet och övertagande stämmer väl med ställföreträdande. När det gäller skam som är primär eller sekundär så har de båda med huvudpersonen att göra. Den primära handlar om skammen för att ha gjort fel och den sekundära om vad det kan leda till att behöva skämmas för som en följd.

Jag vet inte om den definitionen står i något psykologiskt lexikon eller är vedertagen i andra sammanhang. Är den inte det behöver vi inte bry oss om den.

Man kunde kanske som alternativ till sekundärskam tänka sig surrogatskam, dvs en skam som ersättning för den skam som borde ha upplevts av en annan person. Dvs vi skamkompenserar så att den samlade mängden skam i världen bibehålls.

Om inte din definition finns i något psykologiskt lexikon eller är vedertagen i andra sammanhang så behöver vi ju inte bry oss.

Inom Mindfulness definieras lidande i två steg, exempelvis för ryggskott: Det primära lidandet är då de obehagliga förnimmelserna i ryggen, det sekundära lidandet blir då tankar som - jag står inte ut med det här -, - det är inte rättvist -, - om jag bara kunde slippa den här smärtan -.

Men det behövs en term för att känna skam å andras vägnar.
Är inte sekundärskam redan inmutat av examenstyngda psykologer och psykiatrer och andra lärde inför jag begreppet här och nu. Med surrogatskam som alternativ.

Men skulle inte surrogatskam vara någonting man kände i stället för skam?

Ja, strikt talat.
Jag tänker ju att den här självpåtagna skammen fyller ett skamtomrum som en annan person inte har vett att fylla. Kanske viceskam vore ett annat alternativ. Det är viktigt att få med den ställföreträdande aspekten.