Vad har ni upplevt för övernaturligt / paranormalt?

Jag har sett en grön Orb eller liknande i skogen en gång för en herrans massa år sen. Jag kan verkligen inte hitta någon naturlig förklaring på vad det var heller. Nej jag var inte påverkad utav någon substans. Högst fascinerande var det!

1. Gjorde anden i glaset och fick svar från någon eller något som utgav sig för att vara min framlidne morfar (skriver mer utförligt i tråd om huruvida anden i glaset fungerar).

2. En kväll när jag var barn satt hela hela familjen utom vår pappa och såg på tv i vardagsrummet som vi brukade. Pappa jobbade kvällsskift men kunde komma hem lite när som helst under kvällen beroende på när jobbet var klart. Plötsligt hör vi hur ytterdörren öppnas, följt av att ljudet av steg går genom hallen in till köket och det börjar skramlas med saker där ute och spolas vatten i kökskranen. Ganska ordinära köksljud man kan förvänta sig av någon som tänkt plocka ihop något snabbt att äta eller så liksom.

Det höll väl på en stund, grejandet i köket. Eftersom vi trodde det var pappa som kommit hem var det ingen som reagerade omedelbart, men när vi väl reste oss från soffan för att gå och säga hej så vart det tyst, och ingen var där i köket. Pappas bil stod inte heller på uppfarten till villan utanför, för han var fortfarande kvar på jobbet.

En annan underlig sak som kunde hända när jag var barn, var att jag ibland hörde mitt namn viskas till mig som om någon ville något. Jag reagerade alltid därefter, genom att se mig omkring, men det var aldrig någon där. Rösten var alltid densamma, den lät som om det var min mor som viskade. Det var emellertid inget hon brukade göra. Hon var för övrigt inte död eller så utan helt vid liv, frisk och kry.

Dessa viskningar varade bara under en period när jag var barn, sen upphörde de för att aldrig ha kommit tillbaka på över 30 år.

Är det ens per definition möjligt att uppleva något övernaturligt / paranormalt? Om man upplever något sådan är det då inte en riktig upplevelse, och hur kan man skilja på sanning och illusion...

Brukar kallas varsel, vad jag vet. Jag har upplevt det som barn, både ensam och med andra.

Hur skulle det inte vara en riktig upplevelse? Hur vet du att det du konstant upplever normalt en illusion? Det går att avgöra bäst när flera personer upplever samma sak eller kan relatera till det.

Jag och en kollega jobbade i Oslo 2009 och via chefen hyrde vi ett litet torp i fyra dagar, vi kom dit efter jobbet ca 20-tiden och vi var i säng före kl 22. Min kompis sommar med en gång i sitt rum oxh jag kollar film på min laptop som låg vägg i vägg med hans.
När filmen är slut tar jag av hörlurarna och ska lägga väck datorn när jag hör hur någon går utanför min dörr (mittemot toan) och förbi min dörr mot vardagsrummet/köket

Jag ligger och fokuserar på ljud tills jag somnar och hör inget mer.

Skiter i att säga något till min kompis på morgonen men helt plötsligt frågar han mig om jag var uppe och gick runt efter läggetid, han hade hört samma sak.

Då berättade jag också vad jag hört.

Sen skadade han sig på jobbet så han blev hemskickad, så jag fick sova där själv 😬

Många år senare jobbade jag på en fästning i Oslo, vi tog en paus jag och min kollega, min hjälm låg en bit bakom honom och helt plötsligt började lampan på hjälmen att lysa av sig självt.

Kan Inte förklara något av dessa underligheter, då har jag många gånger nattetid besökt ett gammalt mentalsjukhus utan att det var något konstigt där

Den mest sannolika förklaringen är såklart att det är helt vanliga fantasier, och efterkonstruktioner etc. Det verkar som din historia följer standardmallen för sådana historier... Avlägset torp ute på vischan, gammal fästning etc, sådana där platser som ofta sätter lite extra fart på folks fantasi....

Det är extremt vanligt att de knirrar och knakar till i gamla torp, vilket hjärnan och vår fantasi lät kan övertolka som om det skulle vara steg...

Hjälmlampor har ofta en konstruktion som gör att kretsen för lampan kan slutas spontant om den inte är ordentligt avskruvad.

Nu brukar de som kommer med anekdoterna oftast helt såga alla rationella logiska naturliga förklaringar, men varför skulle nåt övernaturligt vara mer sannolikt än de logiska naturliga förklaringarna....?

Håller med dig, man efterfantiserar gärna.
Tryckknappen på lampen behöver man trycka ganska hårt på dock och knirket i golvet flyttade på sig som om man klev och förflyttade sig så vem vet ?

Jag tror inte på spöken, eller gud.

Deja vu inträffar ibland men är inte övernaturligt utan en bugg i hjärnan. Andra händelser som att tänka på en person för att strax därefter träffa denne på stan är bara ett utfall av sannolikhet, för betänk hur många gånger det inte sker liknande.

När min äldre bror flyttade hemifrån så fick han hyra två rum i källaren hos ett äldre par som hade ett hus. Han bodde där i ungefär två år och pluggade under tiden. De kom bra överens och han tyckte mycket om paret som hyrde ut åt honom.

Eftersom han bodde kvar i samma stad så var jag ofta och hängde hos honom. Vi lyssnade på musik, kollade på film och snackade om allt möjligt. En dag när jag hälsade på honom så satt vi ute på tomten i varsin solstol och njöt i värmen med varsin cola. Han hade bott där i ungefär ett år då, tror jag. Vi snackade som vanligt om allt möjligt och jag minns inte hur vi kom in på det, men jag fick i alla fall veta att han tyckte att det hade börjat hända en skum sak med jämna mellanrum.

Han sa att när han låg i sängen om nätterna och skulle till att sova så var det någon som bröt av alla hans blyertspennor. Det hände inte varje natt, men lite då och då. Han hade som sagt två rum och det ena var sovrummet och det andra var där han hade soffa, teve och skrivbordet där han satt och pluggade. Om någon från övervåningen skulle ner i källarvåningen så var de tvugna att gå ned för trappan som var precis mittemot hans sovrum, så han skulle se om någon gick förbi. Men han hade aldrig sett någon gå ner vid dessa tillfällen.

Första gången han hörde knäppandet från när en av pennorna bröts av hade han inte reagerat. Det var inget ljud han direkt hade stört sig på. Men efter ett tag började han förstå att det faktiskt var pennor som gick av, pennor han hade till sina studier. Det kunde ligga bitar lite varstans på golvet när han gick upp.

Han sa att han aldrig var rädd eller upplevde det som så obehagligt att han inte ville bo där mer. Men han tyckte det var skumt och var irriterad över att hela tiden köpa nya pennor. Han frågade mig vad jag trodde det kunde vara och jag skrattade bara bort det och trodde han skämtade med mig.

Vi snackade inte mer om det den eftermiddagen och när jag skulle röra mig hemåt så tog jag tomburkarna för att slänga dom i en sån där grön stor papperskorg på hjul, som de med hus kastar sina sopor i. När jag lyfter på locket för att kasta ner tomburkarna så ser jag att det ligger en fryspåse överst med massor av avbrutna blyertspennor i.

Orsaken till att jag verkligen tror honom är att han aldrig tog upp det igen efter det och jag sa heller inget om att jag faktiskt hade sett fryspåsen med alla bitarna i.

Detta är helt korrekt enligt mig, finns det en enda sannolik naturlig förklaring så slår den ut alla slags "bevis" på övernaturligt/ övernaturliga förklaringar.
Jag kan dock förstå att folk känner sig säkra på sina egna upplevelser och detta förstärks av känslor av rädsla, adrenalinpåslag, bland annat.
Därmed inte sagt att det inte finns övernaturliga fenomen.