Allas lika värdighet eller lika värde? [Utbruten tråd]

Det finns rättigheter som gäller för alla. Men det finns också rättigheter som inte gäller alla. Deltagande i Bilderbergmöte, att få vissa toppositioner i samhället trots meriter och så vidare är reserverade för eliten. I praktiken har alla inte samma rättigheter i alla situationer.

Det är sant, människor tilldelas och tilldelar varandra olika privilegier.

Beroende på vilken människotyp du är så ser du på verkligheten på olika sätt, men det finns ändå bara en verklighet och därmed finns det ytterst också bara ett enda korrekt sätt att se på verkligheten. Detta inkluderar vad som är vackert. Det finns regler som måste uppfyllas för att vi ska tycka något är vackert. Men oavsett det så ligger sanningen inte i betraktarens ögon utan existerar av sig självt.

Om så är fallet, varför uppfattar människor vad som är sant på olika sätt? Varför anser vissa människor att någonting är sant, medan andra anser att det är falskt?

Det är irrelevant. Ingenting kan vara både sant och falskt samtidigt på samma gång i samma situation och sammanhang.

Det finns dock alltid ett mystiskt element till sanningen. Även om vi kan resonera oss fram till att det bara kan finnas en sanning så är det betydligt svårare att definiera denna sanning. Ändå måste vi tro att den finns där. Och även om vi inte till fullo kan förstå den så känner vi igen den när den visar sig.

Utifrån semantiken kan ett påstående ha en potential att vara sant och falskt eftersom vi inte kan bevisa huruvida påståendet är sant eller falskt: Vi kan bara anta om någonting är sant eller falskt. Om jag säger att Brad Pitt äter kyckling nu kan det vara sant eller falskt beroende på huruvida mottagaren anser att uttalandet är sant eller falskt. Och om det finns två åsikter om uttalandet kan uttalandet vara både sant och falskt på grund av att vissa människor tycker att påståendet är sant medan andra tycker att det är falskt. Så, någonting kan visst vara sant och falskt samtidigt utifrån semantiken.

Det som är sant består över tid och visar sig fungera stabilt över tid för flertalet människor. Individualism t.ex har visat sig vara en av de bästa filosofierna i mänsklighetens historia. Att kollektivet aldrig är överordnad individen. Kärnfamiljen är också en stabil konstruktion. Att vissa grottmongos hänfaller till postmodernism som ämnar riva ner det som är sant och vackert är väl bara ett utfall av mänsklig ofullkomlighet och dumhet. Tanken att allt är subjektivt eller relativt och att det finns en oändlig mängd förklaringar är subversiv och farlig för den förstör det som är stabilt, "sant" och vackert.

Sedan när har semantik bevisat något?

Vilka teorier kommer du med? Är det bevisat att det är sant? Mig veterligen finns det väldigt få teorier som inte kan krossas. Därför avstår jag att uttrycka mig så kategoriskt om abstrakta saker som du gör. Jag tycker att du bör tänka på att vara mindre kategoriskt när du diskuterar vad som är sant och falskt med människor.

Ge dig inte in i leken om du inte kan leken tåla.

Jag väntar fortfarande på att veta vems teorier du använder dig av när du avfärdar andras teorier.