Citat:
Ursprungligen postat av Varmare
Nu vet jag inte om du är man eller kvinna men det kvittar - om du inte tycker att det är så dumt i jämförelse med att arbeta så varsågod, gör det om du känner för det (och kan hitta någon som försörjer dig). För min del tycker jag precis tvärtom som kvinna. Ett liv som går ut på barnpassning, matlagning och skvallrande skulle ta död på mig, åtminstone mentalt. Du kan aldrig få någon som mig, och vi kommer i både manlig och kvinnlig modell, att "acceptera" ett sånt liv. Det betyder inte att det är fel på exempelvis dig, som föredrar det, men vänligen inse att alla inte måste tvingas in i samma fålla bara för att just du trivs så bra där utan låt var och en få försöka hitta den plats som passar en bäst!
Men nu är det ju så att den "fålla" som kvinnorna förr förpassades till inte längre finns.
Iallafall inte för de mindre bemedlade.
Och därför är det alltså inte valfritt längre hur man vill göra eller vill vara.
Det är ju också en "fälla" för både kvinnor och män.
Nu måste
båda arbeta för att skaffa mat på bordet för sina barn som tas om hand på dagis av andra när vi gör "karriär" och förverkligar oss själva, samtidigt som barnen saknar och skriker efter sina föräldrar och äktenskap går i kras när ingen orkar med den andra.
Tidigare var det en "kvinnofälla" nu skulle jag kalla det en samhällsfälla, där vi endast är till för att tjäna samhället och betala skatt.
Ser du inte det?
Stressa du sönder dig själv och dina ungar för att tjäna pengar, göra karriär, ha aktiviteter var för sig, resa och förstöra miljön men köpa utsläppsrättigheter för att lätta på samvetet. Samtidigt som du slåss för feminism och klappar din man på huvudet för att han är så duktig.
Heja dig!