Diskussionstråd för Litteraturforums Frågesport

Kändes fint att göra ett inhopp i matchen igen, om än ett kort sådant. Familjebildande och utlandsflytt har gjort att flashbackandet blivit lidande de senaste åren, men ligger nu på en stabil nivå igen. Nu är det enbart min relativa obeläsenhet som käppar hjulet i denna eminenta tråd; allt för många författare som gåtorna gäller är dessvärre obekanta för mig. Måste vara på tårna när det blir smashläge som med Pär Lagerkvist.

Själv kommer jag aldrig att fatta era vaga ledtrådar.

Ledtråd: "Bild på ett grässtrå"
Förklaring: "Författaren var gift med dottern till en välkänd gräsklipparförsäljare"

Det är ju på den nivån.

Hur många av er googlar?

Man måste nog vara med ett tag för att lära sig lekens karaktär. De olika deltagarna har sin stil och sin typ av konstruktionsteknik. Sedan har ju alla sin egen specifika boksmak, det lär man sig efter ett tag att ha som fingervisning. Vår gode nestor, sensei Cohiba t.ex. skulle aldrig använda sig av en Stephen King-roman, medan Kundalini förmodligen skulle kunna göra det. Själv har jag en fäbless för östeuropeisk 1900-talslitteratur: M. Blecher, Bruno Schulz, Kundera och använder ofta Grass i ledtrådarna. Sedan gillar jag deckare och SF också.

Jag försöker även lägga ner lite tid på att förklara ledtrådarna så ingående jag hinner och orkar, så blir det lättare att följa tankegångarna och förhoppningsvis roligare för andra. Men ja, du har en poäng i att det blir lätt långsökt ibland.
Mitt tips blir att gå igenom gamla gåtor och försöka lösa dem (i den mån bildlänkarna fortfarande funkar):

När det gäller att googla och wikipeda, titta i början av tråden!
För min egen del: Jag sitter framför datorn när jag försöker knäcka gåtorna.

Så där är det ju sällan. Jag googlar i princip aldrig.

Däremot tycker jag att man kan bjuda lite på lättillgängliga verk. Det blir lite analt och esoteriskt om det bara handlar om verk som endast de mest autistiska litteraturnördarna är bekanta med.

Så man behöver lite Stephen King.

Inte ofta jag är med och spelar men jag personligen tycker googling är ok men att gåtförfattaren borde få avgöra vad som är ok. Så om jag någon gång lägger upp en gåta är det bara googla på, och som Kundalini över mig brukar jag hålla mig till verk som folk kan tänkas känna igen, vill att alla ska ha en chans iallafall.

När jag lägger upp en gåta (om det nu skulle hända igen) så räknar jag med att folk googlar.
Man kan ju välja generiska bilder som eller ledtrådar som ändå pekar ut verket/författaren.

Du är en god människa Kundalini.

Hur kul är det egentligen om folk ersätter sin brist på kunskap med exempelvis bildgoogling eller googlar fram svaret om man fått en lättillgänglig uppgift som typ författarens födelsestad?

Inte alls!



Hur kan man ens se sig själv i spegeln efter att ha handlat så uselt?

This people!

Jag är med dig där, Cohiba, även om jag har uttryckt mig annorledes i trådens begynnelse. Men håller med Gronbuske om att gåtmakaren får bestämma över vilka regler som gäller i det avseendet.

Rättelse: det händer visst att jag googlar, men då gissar jag inte...

Ja, det här med Colin Nutley, britt med språksvårigheter och "nöt", så hade jag en aning om att han gjort någon film med lite kortspel i. Då googlar jag... på "Colin Nutley" och får upp en lista på filmer han gjort. Lo and behold där finns en film med titeln "Black Jack" och då tänker jag att det är nästan som "21" och vad blir knekt och tia, jo 21 ---> Black Jack ----> alltså passar alla tre ledtrådarna med regissören Colin Nutley.

Nere på knä igen... hopplöst, googlat "barnbok pojke med trollstav" och får då upp denna figur...
med namn... som jag naturligtvis inte avslöjar ety jag inte vill förstöra gåtan för alla er som sitter framför ett tomt skrivbord i ett kalt rum. Efter detta vanvettiga googlande avstår jag givetvis från att gissa vidare på den aktuella gåtan.