Jag går mer och mer över till översättning som yrke. Jag funderar på att bara göra det och flytta till Kreta. Jag har arbetat deltid med översättning av forskning sedan rätt många år, men började för ett tag sedan med att skicka ut CV till lite online-bolag som verkar seriösa. I mitt fall så fick jag svar från 4-5 stycken efter att ha skickat ut uppskattningsvis 20 CV:n. Man bör ha minst en fil kand i något ämne och på lite mer avancerad nivå hittar man även folk med MA:n eller professorer. Jag känner en professor som helt gått över till översättning då han i kraft av sin specialkunskap tjänar bättre än som forskare.
Man får göra en provöversättning och gillar dom resultatet så hamnar du i deras register. Jag fick lite struntjobb då och då som jag ofta struntade i, men jag märkte att efter att ändå ha gjort lite sådana jobb (lite småsummor rakt in på paypal-kontot är så lätta att glömma berätta för staten) så började de med tiden skicka lite bättre jobb. Sedan en tid tillbaka skickar 3 utländska EU-agenturer så pass bra jobb att jag plötsligt tjänar en normal månadsinkomst på dom på ca. 2 veckor. Det verkar som att man får bevisa sitt värde genom lite struntjobb först för att åka upp på agenturernas favvis-lista. De gillar dessutom om man är hyggligt tekniskt insatt i Trados-programmet - det sparar dom arbeta och då gillar dom dig.
Saken är den att det är relativt klurigt att bli duktig översättare. Förutom språkliga färdigheter så bör man helst vara lite insatt i olika översättningsteorier (funktionell/formell översättning osv) för att undvika de vanligaste fallgroparna, men man bör även vara hyggligt kunnig inom ett specifikt område. Är man duktig på bokslut och finansiella analyser och samtidigt bra på att översätta till ett naturligt, felfritt och smidigt språk med korrekt terminologi så har man nog mycket jobb, t.ex.
I mer seriösa sammanhang får man bara översätta till sitt modersmål, oavsett hur bra man tycker att man är på sitt andra språk (själv översätter jag sällan till svenska). Det märker man själv, om man ändå ger sig på det motsatta, att det inte blir lika bra, eller om det blir lika bra så tar det längre tid. Inom branschen och bland lingvister är det vedertaget att man alltid är lite svagare i sitt andra språk.
Jag jobbar rätt billigt, knappt en krona per ord, men det blir en rätt bra timpenning många gånger. Jag har tjänat upp till 15 000 på en 45-timmars vecka på den lönen. Jag har också tjänat 10 000 över en helg för att korrläsa en manual som var så perfekt att jag var klar på 3 timmar. Det medges att man ska ha lite tur för att få sådana jobb

Men det föregicks också av ett halvår då jag inte tjänade mer än kanske 15 000 sammanlagt. Nackdelen är ju förstås, som med alla lite mer kreativa yrken, att det ofta kan vara en ostadig inkomst. En bra månad kan åtföljas av en månad utan knappt nånting alls. Men har man stadiga uppdrag så kan man leva alldeles rimligt på det. Och dom måste man jobba upp. Mitt råd till de som är lämpade för yrket är att se det som en deltidssysselsättning i början, ta skitjobben som agenturerna skickar och leverera snabb och bra kvalitet, och se det som ett projekt som kan ta ett år att utveckla till heltidsjobb.
Jag älskar jobbet. Jag gillar språk väldigt mycket, har en fil kand i språkrelaterade ämnen och en MA i ämnen som ligger nära den forskning jag brukar jobba mest med, vilket gör att 80 % av det jag översätter är intressant läsning. Men friheten, mannen, friheten...Jag ligger naken i sängen med en katt bredvid mig och en kopp kaffe och ska precis röka en lunch-joint och fortsätta jobba och grubbla på det här med Kreta...