Nyliberalism med medborgarlön

Är jag den enda som tänkt den tanken? Satt på en förfest med ett par vänner och diskuterade just detta. Föreställ er klassisk nyliberalism, en nattväktarstat och därutöver en fri marknad. Men på det en twist - de rikaste procenten i samhället hostar upp pengar via ett skattesystem som bekostar en medborgarlön för de resterande procenten. Nivåerna på medborgarlönerna samt andelen som bekostar den kan givetvis kalibreras efter politiskt tycke och smak. Systemet administreras av samma minimala stat som även står för rättsväsende och polis.

När det är klart släpper man marknaden fri. Är inte denna tanke rätt så intressant? Man fångar upp nästan alla politiska filosofier på sitt sätt. Man får högerns övertygelse om den fria marknadens förträfflighet, man får vänsterns idéer om grundtrygghet och möjligheter för alla och man får samtidigt liberalismens kärna - att få välja att spendera sin tid och sina pengar hur man vill.

Vad är era åsikter?

Nej, medborgarlön och nyliberalism går inte hand i hand. Fria marknaden är incitamentet till effektivisering och att folk överhuvudtaget jobbar. Genom att subventionera arbetslöshet/att inte tjäna mycket pengar kommer folk nöja sig med det och därmed inte tillföra någonting då de är nöjda med att leva på skattestölder från de som däremot har en inkomst.

Själv tror jag att det existerar ett incitament till att arbeta utöver självförsörjande. Känslan av att fylla sin tillvaro med någonting konstruktivt och känslan av att bidra till samhället kanske inte ska underskattas. Medborgarlönen är i så fall inte tänkt att finansiera en komplett tillvaro utan tänkt att existera som en buffert och en grundtrygghet (den ersätter alltså sjukförsäkring, socialbidrag, barnbidrag etc) som också kan användas för samhällsnyttiga verksamheter, typ välgörenhet eller att starta företag. Det är upp till var och en.

Man skulle ju kunna tänka sig att en helt fri marknad utan skatter skulle producera väldigt många, väldigt rika människor (se USA), varför finansiering av medborgarlön borde gå smidigt. Låt oss ta Sverige som ett hypotetiskt exempel. Vi sätter en medborgarlön på 10,000 (som du får även om du har ett jobb. På detta vis är medborgarlönen inte ett incitament för att inte arbeta utan snarare en möjlighet att bli rik om du faktiskt arbetar också, vilket jag tror att folk kommer att vilja göra).

Återigen - hypotetiskt. Vi säger att 5 miljoner myndiga medborgare ska tilldelas medborgarlön som bekostas av samhällets rikaste 10 procent.

Det blir om året 600,0000,00000 som ska bekostas av 1 miljon människor, i snitt 600,000 om året för var och en. Det låter inte helt otänkbart, förutsatt att vi använder oss av den vanliga progressiva modellen för beskattning. Miljardärerna får alltså givetvis dra det tyngsta lasset (bara just nu har Sverige över 100 miljardärer, med andra ord finns det att ta av).

Med en skattefri lön på en fri marknad borde alla som har ett jobb bli rika som troll och kan själva välja att spendera de pengarna exakt hur de vill i en helt fri marknad. Starta eget företag, lägga pengarna på utbildning eller välgörenhet etc. Ditt val. Tänk er ett gift par där båda arbetar heltid som medel-inkomsttagare, det är 30,000 skattefria kronor i månaden för var och en i lön i snitt, plus 10,000 var i medborgarlönen så är du uppe i totalt 80,000 för ett hushåll. Notera också hur priserna kommer att pressas ned av den friare marknaden, liknande USA.

Jag tror att kombinationen av den trygghet som medborgarlönen ger, kombinerat med den känsla av frihet och personligt ansvar den fria marknaden ger kan vara en vinnande kombination.

(Observera som sagt att allting ovan är 100% hypotetiskt/teoretiskt lek med tanken)

Problemet är att någonstans kommer du få en gränsdragning för vilka som får medborgarlön och vilka som tvingas betala för den förstnämnda gruppens medborgarlön. Då övergången från grupp 1 till grupp 2 blir kostsam för individen innebär det att individen kommer försöka hålla sig på den högsta lönenivån de kan utan att hamna i grupp 2 för att sedan skatteplanera bort resterande inkomster genom att flytta dem utomlands eller genom andra lösningar.

Alltså är systemet ohållbart.

Fast frågan är hur mycket välstånd som kan beskattas som skapas om alla arbetar med sina favorithobbies.

Grattis, du idiotförklarade just dig själv.



TS borde definiera "nyliberalism", för jag vet inte vad som menas. Menas klassisk liberalism där staten är tänkt att värna om folkets rättigheter kan jag inte se hur det skulle gå överens med att med andra handen kränka deras äganderätt.

Det skulle fungera, det skulle vara rätt så bra (väldigt bra relativt vad man lever under nu), det skulle dock vara nationalistiskt, men frågan är hur många man kan få med på det som en politisk idé.

Kan rekommendera van Parijs "Real Freedom for All" som driver just den här tesen. Hans grundtanke är att fri kapitalism är ok om det kombineras med maximal medborgarlön. Medborgarlönen bekostas med gemensamt ägda resurser (mark, naturtillgångar, historiskt ärvd kunskap och teknologi) och kränker därför ingens frihet.

http://www.oxfordscholarship.com/view/10.1093/0198293577.001.0001/acprof-9780198293576

Låter som en straffskatt för rika i äkta socialistisk anda, do not want.

Eller en, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv, fullt rimlig omfördelning som inte påverkar de rika nämnvärt utan istället lyfter samhället och de behövande i grunden.