Moderata samlingspartiets framtid (?+!)

Vi är några som jobbar på att byta ut partiprogrammet mot Nozicks "Anarki, Stat och Utopi". Kan väl slänga in lite Rand någonstans, fast jag är inte så tänd på tanten personligen.
Men dom liberala idéerna är inte alltid så välkomnade bland partisterna.

Kanske framförallt nu när det går framåt för Fredrik Reinfeldt, som visserligen är en av dom mest lysande politikerna (m) har haft på länge, men man får inte glöma att han valdes till ordförande i muf som en reaktion från dom konservativa på den allt mer nyliberala ideologi som tog form i ungdomsförbundet.
Visserligen så har vi sett en mer liberal politik från muf genom Gunnar Strömmer och Tove. Men det är svårt att på allvar få in dom riktigt liberala idéerna i partit.

Dom libertarianer som finns inom fp och luf stöter på samma problem.

Fast är man nyliberal så bör man givetvis gå med i moderaterna för det är ändå där som det finns hopp. Rand sa ju själv att objektivismen skulle växa fram ut der konservativa partiet i USA. Likadant ska det bli i Sverige.

Hon sade också att problemet i USA inte var demokraterna, utan republikanerna. Inte bara på grund av deras kopplingar till den kristna högern, utan också på grund av deras avsaknad av filosofisk/moralisk grund.

Om moderaterna bestämde sig för att vara som Libertarian party skulle jag bli både stolt och nöjd, men jag är skeptisk till att det verkligen blir så... Undrar om moderaterna skulle kunna släppa maktparti-perspektivet och vara ett idéparti?

Moderaterna är och kommer alltid att vara ett parti som får max ca 20%, detta helt oavsett partiledare. Deras grundläggande ideologi är skattesänkningar och det biter nu bara på dessa ca 20%, sen kan man halka lite uppåt om man får en mer"folklig" partiledare, typ Adelson, men behåll gärna Lundmark, .. han är faktiskt väldigt lik den där mannen i "Macken", han som for fram och tillbaka i verkstaden och frugan beskrev honom som beige, det är vad han är, beige.

Den här frågan tog medierna upp kort efter valet. Jag vill minnas att någon från partiledningen bekräftade att saken skulle tas upp till behandling vid partistämman.

Efter att ha läst era repliker tycker jag att en sak är slående; dom fyra borgerliga partierna behövs - ur ett ideologiskt perspektiv. Det är ju uppenbart att ett 20%-parti som (m) redan är för stort för att härbärgera allt från mörkblåa, krist-konservativa, moralbejakare, nyliberaler, libertianer, allmänborgerliga, etc etc.

Men trots det står vi inför det faktum att (s) kommer kunna sitta lugnt kvar vid makten om det inte formuleras ett tydligt icke-socialistiskt alternativ. Och när det alternativet skall konstrueras och presenteras kommer dessa till höger stående grupperna tvingas ge avkall på en rad frågor till förmån för kompromissernas ekvation.

Skall jag tolka herr Gekko att (m) bör hålla sig utanför den allmänna icke-socialistiska samverkan? Är det en position man bör intaga redan under det kommande riskdagsåret? F'låt; riksdagsåret, menar jag.

Ja, det vore en möjlighet. Men hur motiverar man partiarbetarna? Det blir färre uppdrag, sämre möjligheter till "karriär", etc etc. Och hur stort blir inflytandet i det politiska beslutsfattandet?

Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att arbeta politiskt igen. Visserligen är jag idag - som jag känner det - stående i fältet mellan de allmänborgerliga och den libertianska sfären. Jag vill att mina tankar och idéer skall få inflytande - vem vill inte det? - men jag tycker att det är svårare idag än för femton år sedan att hitta rätt "kanal".

Tack för ordet!

Dessa frågor var nog de enklaste att besvara. Eftersom hon gick direkt in i M:s partistyrelse, kan det knappast ha varit som en kritik mot partiledningen (även om hon iofs har kritiserat ledningen på annat vis), och en position inom partistyrelsen borde rimligtvis vara positivt för hennes fortsatta arbete.

Angående moderaternas framtid; jag tror att de kommer fortsätta bli mer liberala. Man bör ju betänka att senare tiders moderata ställningstaganden i frågor som homoadoption och invandring, ligger mycket långt från den konservatism som de tidigare har varit präglade av. Men det är nog tveksamt om de kommer gå till ren libertarianism.

Jag tycker nog att de har försökt under 1990-talet. Problemet är väl att det är så mycket svårare att övertyga en illitterat pöbel om poängerna med individuell frihet än att gasta om solidaritet :?