Idiotiska jobbannonser

Jag sneglar på nytt jobb och har således börjat sondera terrängen lite halvhjärtat. Jag är redan trött på det. Problemet är jobbannonserna. Jag har ofta svårt att förstå vilka egenskaper som arbetsgivaren efterfrågar.

Jag saknar den gamla goda tiden då arbetsgivarna var lite mer precisa och mänskliga i sina krav (jag var nära att skriva kravprofil). Man sökte någon med god fysisk styrka, spänstigt intellekt eller omhändertagande ådra. Det är lite annorlunda i dag. Man ska vara en fena på att operera i gränsytor, vass på att implementera, vara kontaktskapande och annat jävla dösnack. Bla bla bla.

Här följer några utdrag ur idiotiska jobbannonser som jag kommit i kontakt med under mitt jobbsökande.

”Du som söker ska ha respekt för politiskt styrd verksamhet.” Jag förstår inte riktigt. Jag respekterar min far för att han slavat hela sitt liv för min välfärd. Det är inte så att jag föraktar politiskt styrd verksamhet men jag kan inte säga att jag hyser någon större respekt. Egentligen är jag ganska likgiltig till politiskt styrd verksamhet. Det är svårt att ha en åsikt om politiskt styrd verksamhet. Vad fan ska man skriva i eventuell ansökan? Hej, jag heter Nicke och har alltid respekterat politiskt styrd verksamhet. Jag vet inte riktigt hur den manifesterar sig men respekt för politiskt styrd verksamhet det har jag.

”Du som söker ska vara lojal med fattade beslut.” Satan, jag som alltid är så jävla illojal med fattade beslut! Har ett beslut fattats känner jag ett perverst behov av att vara illojal med det fattade beslutet. Avslag!

”Du som söker ska respektera arbetssätt.” Här förstår jag verkligen ingenting. Respekt för arbetssätt, vad betyder det?

”Du som söker ska vara nyfiken på förändringsprocesser.” Har ni någonsin hört något lika idiotiskt? Jo för skröen, jag är inte helt ointresserad av förändringsprocesser, det här låter som något för mig. Allvarligt talat, människor är inte särskilt nyfikna på förändringsprocesser. Tonårspojkar är nyfikna på den kvinnliga anatomin och Neil Armstrong var nog lite nyfiken på hur det skulle kännas att gå på månen.

”Du som söker ska ha postgymnasial utbildning.” Haha, postgymnasial utbildning. Alla eventuella kommentarer är överflödiga. Niklas tillkännager med grötmyndig stämma att han har gått och skaffat sig postgymnasial utbildning. Idiotsvenska.

”Du ska vara bra på att prioritera.” Människor är säkert olika bra på att prioritera. Oavsett finns det ingen som kan förklara varför hon är bra på att prioritera. Jo jag väljer liksom det viktigaste först och sedan det som är mindre angeläget. Det var som fan, tänker rekryteraren, här har vi en tjej som verkligen kan prioritera.

”Du kommer att få arbeta ihop med ett team där du förväntas vara med och påverka arbetsprocessen.” Räcker det inte med att vara med och påverka arbetet? Vad skiljer arbetet och arbetsprocessen?

I början av mitt jobbsökande surfade jag in på studentconsulting.com, en rekryteringsfirma. De tar sin uppgift på allvar: ”tillsammans arbetar vi varje dag med vår mission att skapa jobb för unga människor.” En mission minsann. Har du hört, gossen min, de har en mission. Jag skulle säga att Jesus hade en mission, inte StudentConsulting.

Är inte detta sinnessjukt? Är Sveriges arbetsgivare tillbakabildade? Är detta värdigt ett kulturfolk? Är det olagligt att vara precis? Kom gärna med egna exempel.

Om detta må ni berätta.

P.S. Mycket stor vikt läggs vid personlig lämplighet.

Skrattar mig fördärvad. Mest pga igenkänning eftersom jag också sneglar på nytt jobb och jobbannonser.

Har ett tunt bidrag här. Läste annons där taxiförare sökes. "Taxiförare med attityd sökes"...
Inte vet jag men är det inte ganska negativt att visa attityd? :-/

Ännu värre blir det på intervjuerna när man skall svara på frågor som inte har ett skit med jobbet att göra. Att alla ljuger på svaren borde väl alla "rekryterare" förstå, den som ljuger och svarar bäst på konstiga frågor får jobbet

De te första exemplen du anger handlar om att inte hitta på något eget förhållningssätt till vad som är rätt och fel. Jobbar du t.ex. i en politiskt styrd verksamhet, har du att implementera fattade beslut, oavsett vad du tycker om dem.

Vanligt just nu i jobbannonser är för övrigt att det står "För att trivas i rollen som...". Personligen tror jag att den som är arbetslös och med taskig ekonomi inte fordrar speciellt mycket att trivas i sin nya roll som avlönad, oavsett om han eller hon har diverse specifika egenskaper och erfarenheter som beskrivs i jobbannonsen.

Ja, fast i princip handlar det bara om att någon skitnödig rekryterare ska visa de överordnade att han/hon hänger med i språkmodet och klarar att krångla till språket, samtidigt som den sökande uppmanas att kräla i stoftet och visa sin tungas bruna kulör.

Du har 100% rätt när det gäller sånt här, söker också jobb och tappar nästan förtroendet för det när det står sånt i jobbannonserna, man vet ju fan inte vad man skall tänka, dom kräver så förbannat udda/annorlunda egenskaper oftast.

Det är bara att söka ändå, ofta vet de inte ens själva vad som står i jobbansökan.

Vi vill att du ska förvänta dig att bli belönad för dina höga insatser och att din närvaro och entusiasm sprider energi och ditt goda humör höjer stämningen på avdelningen!



STOR FÖRDEL om du har en fot i alternativbranschen och sysslar, eller har sysslat med meditation, yoga, feng shui, kinesiologi, astrologi, numerologi, medialitet, massage, akupressur, shiatsu, rosen, reiki, The Work, m.m. - m.m.

Haha mycket träffande beskrivning tycker jag.

Anledningen att det här förekommer är väl såklart att sålla ut de värsta tomtarna som inte förstår att det är fritt fram att söka utan att vara "kommunikationsspecialist" eller "ha ett brinnande intresse för vitvaror"...

haha! StudentConsulting är Sveriges värsta bemanningsföretag.
Bara du hör namnet, gå åt andra hållet.
Att de inte kan formulera en arbetsannons på ett korrekt sätt, förvånar mig inte en sekund.

Detta var en skön tråd som jag behövde läsa. Trodde jag var ensam om att spy över det pretentiösa språket i jobbannonser, det är ingen diktsamling de skriver. Sen de orimliga krav (inte meriterande, utan krav) de ställer, som ofta ärligt talat ingen besitter allt av. Undrar hur många värdiga kandidater de går miste om tack vare det.
Likaså de ofta dumma frågorna på intervjuer, som någon sa längre upp, den som ljuger bäst får jobbet.


Varför skulle en läskunnig person som inte söker jobbet för att han inte anser sig inneha alla kraven vara mindre lämpad för arbetet jämfört med en person som söker jobbet trots att han inte anser sig inneha alla kraven för arbetet?
Den senare har troligen högre självförtroende, och det verkar som att jobbsökande idag handlar om 90% självförtroende och 10% meriter. Förstår inte varför rekryterare vill ha det så.


Här har vi en klassiker angående personlighet:
Jag vet inte vad man ska säga...