Äventyraren som försvann: Mikael Ivarsson, Varberg (2004-07-25)

Min reflektion är att någon sällan drar från sin familj så där rätt utan någon som helst förvarning, och så totalt definitivt. Visst händer det väl då och då men vanligare är väl att man försöker bryta upp på hyfsat normalt sätt först. Försvinnandet kanske föregicks med något slags psykologisk warfare eller vad man kallar det och kanske en del mindre väl valda ordväxlingar. Att man är förtegen kanske beror på skuldkänslor även om man inte gjort något fel (ifal försvinnande föregicks av någon period med mycket grälande) eller att man är arg på någon som kanske pratat om att hen vill ha sin frihet och resa m.m. medan parten som är kvar ska ensam ansvara för barnen, och försöka förklara på något sätt att pappa inte längre bor där och att man inte vet om han ens kommer och hälsar på någon gång.

Om man inte släpper info om försvinnande kanske beror på att man är rädd att man ska bli vilseledd, att barnen främst utsätts för falska förhoppningar? Det kan nog vara väldigt slitigt.

Så verkar det ha varit.

Jag tror att Ivarsson kom att försvinna p. g. a. ett "frivilligt" försvinnande under tvång.

Han kan ha varit inblandad i saker som gjorde att han kände sig tvingad till att göra på detta sätt. Han hade ju någon tid innan köpt ett nytt hus. Jag tror att något hände efter att han hade köpt detta hus som gjorde att han valde att försvinna.

Vill han inte själv ge sig tillkänna för nära och kära, så tror jag att det kommer att förbli ett olöst försvinnande. Nu har 12 år gått och inte blir det lättare ju längre tiden går att ge sig tillkänna.

Under denna långa tid har mycket skett. Mycket är förändrat.

Ja någon fnurra på tråden lär det ju vara om han bestämmer sig att försvinna så. Och förhållandet lär ju vara riktigt illa om man inte någon tid innan märkt att något är fel. Vilket säkert frugan/sambon gjort och kanske därför familjen är förtegen, om man (rätt normalt) ältar om man borde ha gjort eller sagt på annat sätt än man ev. gjorde.

När han försvann var inte gift. Jag tror han bodde ensam i sitt hus.

Ingen av hans släktingar behöver ha märkt att det var "något på gång" s. a. s.

Som jag har fattat det så kom hans försvinnande som en blixt från ovan. Han bara lämnade allt bakom sig och drog. Barn, övrig familj, vänner, bil, hus, arbete m. m.

Hade han inte kontakt alls med barnens mor, även om de nu var separerade? Sedan hur länge?

Ivarsson hade en liten dotter och detta barn bodde tillsammans med sin mamma. Han hade förstås umgängesrätt med dottern och när han lämnade dottern för sista gången så hade han lagt ett smycke någonstans i flickans kläder. Detta förekommer tidigare i tråden.

Han kom också att få en son men som jag har förstått det så var inte sonen ännu född när fadern försvann. Gällande sin ofödde son så skall han ha stoppat ner ett smycke i mammans brevlåda. Detta barn måste han ha fått tillsammans med en annan kvinna.

Läser man på Facebook så ser man att dottern nu är stora damen. Hon bor fortfarande med sin mamma som verkar vara gift. Något minne lär dottern ha av sin pappa.

Den här utdelningen av smycken måste ha varit bland det sista han gjorde innan han försvann.

Det är verkligen synd att inte anhöriga skriver något i tråden för att klargöra om t. ex. felaktiga uppgifter. I vilket fall som helst så är det hela mycket tragiskt.

Vet (som faktisk vetskap) man att det är han som gav smyckena om de var nedstoppade i kläderna och brevlåda?

Ja det skall inte råda någon oklarhet att det var den försvunne som stoppade ner smyckena i kläderna resp. brevlådan.

Orsaken till att Mikael åkt till Norge kan vara så enkel att han behövde tjäna pengar i en något så när bekant miljö innan han "försvann".

Oljerigg, rensa fisk eller jobba på fartyg är arbeten där man kan tjäna bra belopp på en kort tid.

Bra tänk!

Har faktiskt inte själv tänkt på detta. Kan mycket väl ha varit på detta sätt innan Ivarsson drog vidare till någon annan del av världen.

Han hade i a f erfarenhet sedan tidigare av fartyg och färjor.

Låter onekligen som att mannen är vid liv. Jag brukar ha fel i dessa trådar men ändå...

Mina tankar går till den där "svensk-amerikanen" från Florida som åkte till Sverige och startade ett nytt liv, sedan abrupt lämnade allt och skapade sig ett nytt liv i Japan och sedan lämnade igen för att åka tillbaka till Florida, USA. Ni vet han som påstod sig enbart kunna prata svenska och som sedan efter en sejour i Sverige tog sitt liv.

En del gör så. Om han lämnat smycken till båda barnen kan det vara ett tecken på att han tagit avsked. För att ta sitt liv eller ge sig av och starta om.

(Vill man vara konspiratorisk är det inte han utan kidnapparna som varnat de båda mödrarna.)

Hur är det med preskriptionstider? Kanske har han begått ett brott han försökt undslippa. Lyckats med det men fått inse att efter viss tid är det inte lätt att komma åter?

Kanske har han lovat någon hemmavid att hålla sig undan för att slippa bli anmäld?

Jag tror inte familjen får se röken av honom om han inte hamnar i en situation där han behöver ekonomiskt stöd.

Vad för slags halsband är det han har på de två bilder som finns i facebook-tråden?

Är det nån slags symbol eller bil/verksatadsmoppajäng?