En sorglig tanke

Om tid inte existerar är inte intet oändligt i tid. Det är odefinerbart.
Om rum inte existerar är inte intet oändligt stort. Det är odefinerbart.

Även om så vore fallet, betyder inte evigt rum + evig tid att allt har hänt ett oändligt antal gånger. Varför inte? Betänk detta: Du konstruerar ett tal som ser ut så här: 0.12121212 ... Tänk att talet har ett oändligt antal siffror. Detta betyder inte att alla tal förekommer däri.

Oändligt rum + oändlig tid =/= (nödvändigtvis) att allt har hänt.

För att påpeka att du har fel på ett tredje sätt:
Om något händer måste detta något existera. Om något existerar finns rum eller någon likvärdig behållare i vilken saker kan existera. Om något händer utgör detta givetvis en händelse. En händelse kan inte vara noll tidsenheter lång (inget hinner hända under noll tidsenheter). Händelsen tar alltså upp x tidsenheter där x =/= 0. För att detta ska vara möjligt måste tid finnas. Inget kan "hända" utan vare sig tid eller rum.

Q.E.D

Och ändå tänker sig många kloka och mindre kloka forskare och filosofer att bigbang uppstod utanför tid och rum.

Om det är så, att big bang var utanför tid och rum, kan vi inte säga att det har hänt. Om någon då påstår att det visst har hänt, ställ motfrågan "När och var?".

Om det verkligen vore så skulle jag inte definera big bang som en händelse.

Påstod aldrig att allt har hänt ett oändligt antal gånger, utan att allt som har hänt har hänt ett oändligt antal gånger, ser du skillnaden? Jämför de där 121212 som att 1 är händelsen Big Bang och att 2 är händelserna mellan Big Bang och till dess att universum helt försvinner.

Angående det andra, jag tror som sagt inte på det jag skrev i denna tråden utan det speglar bara vad någon som inte tror att universum har en skapare måste tro om denne inte tror att hela universum bara skapade sig självt helt random utan anledning, som forskare och andra "ickereligiösa" som köper deras prat MÅSTE tro om de inte tror på det jag föreslår i början av tråden. Och att tro att universum bara skapade sig själv sådär är för mig ofattbart och att nästan hela moderna världen smutskastar iden om att vårt universum kan ha skapats av ett medvetande är också helt vrickat.
Jag gillar väl helt enkelt inte tanken om att bli tillsagd att någonting inte går att förstå sig på på grund av att det är odefinierbart, vi saknar ju helt enkelt ord i vårt språk för att tala om detta!

Förstår om ovanstående meningar blev lite svåra att förstå och ursäktar för det, men jag är inte van vid att tänka på sånt här och än mindre skriva om det. Skola imorn dags att drömma, peace!