Citat:
Ursprungligen postat av Kamora
Fredliga demonstrationer var det verkligen inte. Fredliga demonstrationer innebär inte att man börjar skjuta mot polisen och döda ett hundratal av dessa. Då har du misshandlat begreppet
"fredligt".
Du förlitar dig alltså hellre på regeringar som ljugit rakt upp i ansikten på folk i årtionden. USA:s påståenden har alltid bevisats vara horribla lögner så varför skulle jag börja sätta min lit till dessa krigsskurkar som är i koalition med USA?
Så på vilket sätt är man för ett friare Syrien om det tenderar till att skapa ett inbördeskrig. Din naiva syn är patetisk. Du föredrar alltså ett
"friare syrien" (Den västerländska definitionen: Inbördeskrig och Al-Qaida ideologi) än ett neutralt land som aldrig tidigare haft inre stridigheter bland religiösa och etniska grupper. Varför vill man splittra landet? Vad är visionen? Varför förstör man för kommande syriska generationer? Om man vet att detta tenderar till att leda till framtida kaos varför gör man som man gör?
Afghanistan och Irak friare? På vilket sätt menar du att det är friare?
Länderna står på randen av delning. Polisen och militär har idag läget ingen makt över många områden som kontrolleras av civila miliser. Inbördeskrig råder, Folk sprängs höger till vänster, människor avrättas, folk halshuggs. Jag antar att det är din bild av frihet.
Jag anser att Hizbollah har rätten att som demokratisk valt parti försvara sig mot en ockupations makt som systematiskt bryter mot folkrätten. En stat som olagligt också kränker Libanesiskt luft rum enligt internationell lag 365 gånger om året och en stat som utgör ett extremt hot med de kärnvapen man ligger på.
Skitsnack! Före Assadklanen kom till makten var alawiterna utsatta för förtryck av allra högsta grad. De levde avlägset uppe i An-Nusayriyah-bergen, och fick inte vara en del av det mer utvecklade samhälle nere i städerna. De flesta var obildade analfabetiker, och förtrycket från sunnimuslimerna (as I stated earlier) nekade dom chans till att bli en del av samhället, och utbilda sig. Det var först när Hafez Al Assad, år 1970 kom till makten som en urbanisering skedde, då tilläts alawiterna att flytta ner till städerna och bosätta sig där.
Efter det har det blivit ombytta roller, det var i princip endast alawiter som var högt uppsatta tjänstemän i regeringen, och generaler i militären. Sunnimuslimerna kunde i regel aldrig klättra lika högt upp i den politiska/militära hierarkin som en alawit kunde, under Hafez styre. Detta ändrades delvis när Bashar kom till makten, det är fortfarande till största del alawiter som styr men det finns numera kristna och muslimer högt uppsatta i regeringen samt några i armén.
De har länge varit hatade på grund av många faktorer, de är en intern, hemlighetsfull sekt vilket naturligt skapar misstankar om dom, deras tro har aldrig heller varit helt respekterad av sunnipopulationen som är i majoritet. En annan anledning är att alawiterna samarbetade med frankerna under korstågen, vilket givetvis resulterade med att de segrande sunni-sultanerna och ledarna straffade dom hårt, samt att något slags hat emot dom etablerades bland sunnimuslimerna. De var ju trots allt allierade med fienden. Under det Osmanska-riket jagade man dom upp till bergen, de var inte accepterade alls under deras styre.
För övrigt har kurder också varit förtryckta i Syrien (som över allt i Mellanöstern). Sen finns även det vanliga smyghatet gentemot shiamuslimer från sunnisidan (vet själv detta, kommer från en sunnifamilj), och jag är bombsäker på att något motsvarande finns från shiasidan.
Så din tes som jag
fetmarkerade stämmer inte.