Jeppen Jesus

Och dina källor är? Eller blir det som med vampyrerna: ett sensationellt påstående som alla på fb antas ta för sant bara för att du säger att det är så?

Håller delvis med dig..men faktum kvarstår..det finns mer fakta som talar för att Jesus aldrig existerat..som varande Guds son..än det finns ens ett korn av bevis att så skulle vara fallet..dessutom är det så..att om 100 individer dricker ett glas mjölk..så kan vi med 100% säkerhet säga att dom alla kommer att enas om att den mjölken dom drack var vit..sedan kan man ha olika smak upplevelser om mjölken..precis som man kan ha olika åsikter tolkningar av religiösa texter..men..det går inte att komma ifrån att det finns inte ett enda FAKTA som talar för att Jesus..varande Guds son någonsin existerat..således är sannolikheten för att Jesus aldrig existerat mer sannolik än att han faktiskt har existerat.

För min personliga del refererar jag ofta till naturvetenskapen i mina egna undersökningar..och håller benhårt fast vid att ett fenomen som studeras skall undersökas oberoende av flera individer innan faktiska slutsatser kan dras..och fenomenets vara skall speglas från alla upptänkliga håll..innan en "bas" av kunskap kan betraktas som hållbart.Lika benhård som jag är emot mina elever i deras undersökningar är jag emot mig själv..och ändrar OMEDELBART uppfattning/riktning om ny fakta visar att den bas som tidigare bildats har brister..det intressanta är(därav mitt intresse för naturvetenskapen..eller vetenskap rent allmänt)..är att de baser som under åren bildats har enbart utvidgats..berikats..och inga baser har behövts raserats.Ett av dessa baser är religioner..kunskaper om religioner som fenomen..man kan säga att forskning kring själva fenoment religion har på senare åren övergått från fakta forskning kring religion som fenomen..till forskning kring de "krafter" som bibehåller dessa föreställningar vid liv.[/QUOTE]




Min ingång i religionen – kristendomen – till min nuvarande hållning (som var en mycket lång process) som ytterst liberal hermeneutisk kristen med efterföljelsen tema som livshållning består i en tidig existentiell ångest i tidigt tonår. Med full kraft insåg jag att den totala förintelsen, utplåningen till kropp och själ är vår lott här i livet.

Jag är sönderläst av alla stora dramatiker, författare, poeter, filosofer, kristna mystiker mm för att få ett svar på en fråga – vad händer när vi dör. Det har även speglat min utbildning – ett år teologistudier på Lunds Universitet till att sedan övergå till socionomprogrammet och en fil mag. examen. Arbetar som socialsekreterare/kurator.

För mig är inte om Jesus är Guds son en viktig fråga. Jag kan tro på Gud som sanningen, utan att därmed säga att alla mina satser om Gud är sanna. Att något är sant i dag betyder inte att det är bokstavligt sant i alla tider, menar jag. Varje sanning, även om Gud, är på prov, tillfällig och öppen för förändring i framtiden. Vad den postmoderna kulturen säger nej till är att denna Sanning kan formuleras på ett slutgiltigt sätt. Alla sanningar är provisoriska. Som också de kristna mystikerna har erfarit och säger oss i sina alster.

Där kommer Kärleksbudskapet in. Det är efterföljelsens tema som mystikerna - Mäster Eckhart, Thomas a Kempis, Johannes av Korset m.fl. ser som det essentiella. Jag ser Jesus som Guds verb. Efterföljelsen innebär kort: Kärleksprincipen före dogmer, goda handlingar i alla interaktioner, förlåtelse mm. Men det betyder i en är en agnostiker om tio år. Det vet jag inte.

Raka besked och auktoritativa uttalanden är vad många förväntar sig. Att säga: Ja visst, men å andra sidan... eller: Du kan ha rätt på ditt sätt och jag på mitt - sådant vittnar inte om kompetens och karaktär, menar jag. I själva verket kräver det betydligt mer av en person att med bibehållen sans och balans omfatta flera olika motstridiga åsikter på en gång.
Angående huruvida teologin har ”övergått från fakta forskning kring religion som fenomen..till forskning kring de "krafter" som bibehåller dessa föreställningar vid liv” kan jag inte uttala mig om då jag inte har insyn i hur teologin bedrivs idag.

Det handlar inte om det någonsin funnits någon jeppe som var Jesus..det handlar om det någonsin funnits en jeppe som var jesus..och samtidigt var Guds son..visa istället EN vetenskaplig källa som visar att Guds son faktiskt knallat runt på jorden..det du..där har du att göra resten av ditt liv

Mitt problem är att hypotesen att jesus aldrig existerat så lättvindigt viftas bort som pseudovetenskap. Pga att en person som är så central för vår största religion, som enligt bibeln och dess följeslagare gjort så mycket "fantastiska" saker endast omnämns i 1-2 samtida källor som kan anses oberoende och då omnämns han endast oerhört kortfattat samt att det inte ens är säkert att de är THE jesus över huvud taget. Samt att det finns massvis med fabricerade och omskrivna bevis/källor som talar för hans existens. Någonstans med denna vetskap borde ju historiker bli aningen skeptiska och kanske inte då så bombastiskt förkasta hypotesen till 'en ding ding värld'.

Jag menar om han nu var så fantastisk att han har blivit källan till en ny religion, varför finns det inte mer och obestridda källor från hans samtid på hans existens? Andra av historiska personer av vikt från denna tid har ju spaltmeter av texter som på något sätt bevisar deras historiska existens. Med detta i bakhuvudet förhåller åtminstone jag mig fortfarande öppen för att jesus kanske aldrig existerat över huvud taget

Ja det har ju med upplevelser av mirakel att göra, om du har fått barn så kan du uppleva ett mirakel i mottagandet av barnet, det kan välla tårar av obeskrivlig lycka inom dig för det lilla stycket skrikhals som ligger där hjälplöst.. men du kan inte bevisa ATT det verkligen är ett mirakel, ändå uplever de flesta det so mirakel. Att människan håller vissa händelser och skeenden som mirakulösa och heliga - ögonblick som stannar och upplevs som evighet, t.ex föärlskelse, äkta kärlek.. hur går det att bevisa? Det går ju inte, det är upplevelser och gemensmma överenskommelser som gjordes för otroligt längesedan, ingen av oss vet vad som eg. hände.. då t.ex bibeln är mer eller mindre prosa och dramaturgi av upplevelser, en hel massa namn på människor som kom och gick grälade och krigade hatade älskade och gjorde livet surt för varandra - heligt? Det jag tror enda, många kommer överens om är gud, det där som ingen vet ett skvatt om, så man är överens om att inte veta någonting, allt annat från urkunder är rent spel, strategi och ägandeförhållanden - världsligt och profant mitt i "det heliga" som var allt utom heligt!

Det blir inte bättre med vare sig guld eller hallelulja, det handlar alltid om att försöka respektera och kanske vörda nuet, en själv och förstå vad man inte vill ha, kunna enas, men nejdå... krävs ju lite intelligens och ork... men då alla dessa monstruösa tempelbyggen bara fortsätter och inte kan bromsas, så är väl människan en liten vilsen stackare.. som måste ha något fullständigt utomjordiskt supernatural för att klara av att stílla sig (genuin materialism, slita arslen av sig) .. det är bevis på en slags underlig skam... , att inte kunna leva i fred, inte ens vilja... p.g.a för mycket hat och avundsjuka?, kan också vara att det är för många trosriktningar i omlopp på en fläck.. avsaknad av ro.. , istället för att tro på varandra menar jag.. sammanfattar religionerna till rena rama ÖVERTRON. Det är väl då fotfästen tappas.. och ursinnen tar över.

De slutsatser som samlade sig kring personen Jesus..visade att Jesus var en "konstruktion"..inte en faktisk historisk figur.Figuren Jesus baseras på de förväntningar som judarna hade..på en kommande frälsare..och under den tiden som jesus sägs ha levat fanns det flera personer som gick omkring och påstod att dom var just de frälsare som skulle komma..dom flesta blev dödade antingen av judarna själva..eller av romarna.

ja, men judarna hade väntat på frälsaren i 3000 år, så någon fick ju hitta på något, så att de skulle sluta hoppas hela tiden att det kommer en frälsare. på samma sätt som kristna har nu väntat i 2000 år på frälsarens "återkomst", så man måste nog hitta på en frälsare snart igen, som gör kristna nöjda ett tag.

Du har en poäng här...min personliga åsikt är att vi lever i en tid då alla religioner gradvist inte bara börjar tappa mark, utan är i snabb takt på väg ut ur människans intressesfär, och kommer att ersättas av riktningar som på olika sätt beskriver den faktiska verkligheten så som den är, i linje med vetenskapen..

Dalai Lama tilldelades nobels fredspris 1989, skulle nog tro att denne kan ge flera delsvar på hur den faktiska verkligheten kan hanteras, lite bättre och lite mindre hagalet än vad som skett under livsbetingelser hittills. Vare sig judendom kristendom eller islam har lyckats, om än att islam är på den glidande skalan av sadism, som även maktpotentater inom judendom varit inne på, extremt missaktande och respektlös hantering och utnyttjandet av både tro och religion.

Så jag håller med om att det krävs mycket omorientering i denna fruktansvärt egoistiska värld bestående av äckligt maktkåta potentater i alla led, höga som låga. alla har gått på myter. Säket jag också, men otroligt mnga har inte ens val.. så iofs.. laman har också sina vissa valda delar om bakfoten, han har trots allt sagt att han är religiös och det är religionen som är hans s.k gebit och hans folk, som han ofta betonar.

Ändå.. det kommer ofta skarpa ord ifrån den herren, och så många fler... oavsett de talar med gud eller för egen maskin.. synd bara att det märksa vilken schauvinism som verkar ha varit idealet även i buddhism, nästan identisk med den kristliga eller judendomliga och vad islam gäller, är det ju lag nr 1 att kvinnorna tiger eller får veta att de lever.... mycket i linje med det assymetriska systemet med övertro och uppblåst tillit till diverse religiösa frontfigurer eller portalfigurer, där enbart ett kors ger knäreflex åt många (smått tragiskt hur lätt fdet är att paralysera folk eller hypnotisera dem till total passivitet)

Ett slags system, som verkar råda över hela globen.
Men det kan ha med GT.fanatismen att göra...

Du säger: För mig är inte om Jesus är Guds son en viktig fråga....och det är ett förhållningssätt som många delar med dig, vilket i sig är helt ok...precis som det för min del är helt ok om en del människor har många gudar som dom dyrkar, men om en individ är intresserad av att i någon mening se bortom TRO, och önskar någon form av kunskap om verkligheten så blir din åsikt att det spelar ingen roll om Jesus faktiskt var Guds son, något som i mångas ögon ser egendomligt ut.

Bibeln/Kristendomen bygger på det centrala budskapet att Jesus VAR Guds son, så om han INTE var Guds son så faller det centrala budskapet i Bibeln..

När jag själv var buddist så var det den lilla vagnen som intresserade mig, då jag snart såg att i den stora vagnen fanns det proppfullt med traditioner/mystik och en MASSA ord som lades i efterhand i Buddhas mun. Betraktade aldrig den delen av Buddism som någon form av religion i den bemärkelsen som andra religioner är befästa med.

Att hypnotisera folk till total passivitet är inget som endast religioner kan ta äran till sig av...även den politiska korrektheten i Sverige är att likna vid en del av de mer otäcka dragen i religionen.