Citat:
Ursprungligen postat av
Roerlig
Uppgiften är av ringa värde.
Den härrör från en granne och gäller vad en annan grannes man berättat att SE sagt.
Exempelvis att han gått på andra sidan Sveavägen när han hörde skotten. Att han sprungit efter GM och därefter återvänt till mordplatsen och frågat en polis om han kunde åka hem. Grannens grannes man "trodde" också att SE:s fru hämtat honom i Mörby mordkvällen.
Uppgiften får väl lite mer tyngd då TP faktiskt skriver om den i sin bok? TP är nämligen Sveriges förnämsta expert på (i det här fallet) efterspelsvittnet SE. Vi kan därför nästan nöjaktigt slå fast att efterspelsvittnet SE vid något tillfälle befann sig på just den västra trottoaren.
TP har också genomfört konfrontationsförhör med taxichauffören Wesslén där W tyckte att den enda bilden på SE som TP visade hade vissa likheter med den mystiska taxikunden W körde till Häggviksrondellen efter mordet. Vi kan därför nästan nöjaktigt slå fast att efterspelsvittnet SE åkte med Wessléns taxi efter mordet.
TP har också "slagit fast" att SE verkligen kom tillbaka till Skandia "vid 21-tiden" genom att "förhöra" en numera avliden väktare på Skandia. Vi kan därför nästan nöjaktigt slå fast att SE kom tillbaka till Skandia vid 21-tiden.
Men det är inte bara det, utan TP har också forskat om tandläkarborrar, parkeringsanmärkningar och luftballongskadade skorstenar som alla gör SE ännu mer osannolik som mördaren i sin bok. Vi kan därför nästan nöjaktigt slå fast att SE var en långsint lögnare med en impulsiv rättshaveristisk ådra.
Genom att gräva i PUs arkiv har SE också hittat ett stekhett tips från Dalarna som kan sammanfalla med att SE dumpade mordvapnet under isen på Långtjärnen utanför Hedemora på väg upp till Idre, även om bilmodellen och kroppsformen var fel och inget vapen syntes till. Vi kan därför nästan nöjaktigt slå fast att den påhittade GM-SE dumpade mordvapnet i Långtjärnen, med fel bil och fel kroppsform.
Att likt "skvallerbytta bing bång" gå runt som TP i alla gårdar och slicka smeten ur
tigerkaksbakskålar för att kunna peka finger åt SE är ett nytt och friskt journalistiskt grepp tydligen. Vi kan därför nästan nöjaktigt slå fast att "skvaller" och hörsägen är ett underskattat medel för att "fånga" osannolika mördare.