Skandiamannen

Som jag precis skrev så visar "förväxlings-strategin" inte på något.

Är man ett vittne och uppfattat sig vara förväxlad och där polisen riskerar att gå på ett felaktigt signalement, (Lisbeth-samtalet och den mörkblåa täckjackan bör självklart ha uppfattats som det korrekta av vittnet SE), så självklart vill de flesta påtala detta.
Att gå ut i media är ett sätt, när man inte blir hörsammad av ointresserad polis.

Det är klart att en förväxling också är en bra strategi för en gärningsman. Så polisen letar åt annat håll.
Att gå ut i media och återupprepa detta går nog att diskutera(Roerlig var också inne på det, "en gång räcker"), men att samtidigt kritisera polisen är att be om att åka fast.

Var det allmänt känt redan den 25 april 1986 att det var just Lisbeth som hade fått Rimborn att tro att det var två gärningsmän?

Hon hade ju tydligen uttryckt sig på ett sätt som fick honom att tro det, även om många anser att det hon egentligen försökte förmedla var att hon satte skjutningen i samband med de två personer hon sett utanför sin lägenhet en tid dessförinnan. Hon verkade tro att gärningsmannen var en av de två personerna och hade därför uttryckt sig otydligt gentemot Rimborn. Det är i alla fall en vanlig teori.

Oavsett lämnade Rimborn sitt möte med Lisbeth på sjukhuset med uppfattningen att det var två gärningsmän på platsen. Och om det inte var allmänt känt den 25 april är det väldigt konstigt att SE kunde uttrycka sig så här:

Stig Engström: Ja hon sa det liksom upprepat vid ett par tillfällen, och då så uttryckte hon sig, dom har skjutit mig också. Ett senare tillfälle så sa hon, dom har skjutit mig i ryggen.
FHL: Uttryckte hon sig på det sättet att hon sa dom?
Stig Engström: Ja det gjorde hon faktiskt.

Lyssna själv vetja. Just det där om förväxlingen kommer ca: en minut in i inslaget:
https://www.nrk.no/video/stilte-i-rekonstruksjon-her-blir-skandiamannen-intervjuet-rett-etter-drapet_b81c9d22-4acb-40c8-b3e8- 19adc9c4c4bc

Dock så måste vi våga prata om Engströms känsla att bli förväxlad...

Visst signalementen spretar och Engström kan väl såklart tro att några förväxlingar kan ha skett med olika vittnen och vad folk ser snabbt !

Men han går ju "allin" med att han är den som är förväxlad !

Engström förstår ju själv att en förväxling med honom är ju nästan otänkbar om han når brottsplatsen ca 40sek efter skotten och han sen håller låg profil ...Språngmarschen och supervittnet är ju helt otänkbar som förväxling som Roerlig själv säger !

Men ändå så tvingar vi oss att ta med Språngmarschen och supervittnet för att ens kunna närma oss att förstå att Engström kan gå så "allin" med att känna sig förväxlad !

Blir ett moment 22...

Tack men jag har redan lyssnat. Självfallet handlar inslaget om förväxlingen.
Folke Rydén är den som talar om det för oss tittare.
Det SE nämner är omständigheterna runt detta och på mordplatsen. Och då om polisens agerande.

Jag förstår inte varför man upprepat påstår att Engström var så "smart och beräknande", det är bara att sätta sig in i Engströms knepiga situation som GM. Han lämnade bygget i väktarnas åsyn någon minut innan skotten och vissa signalement stämde in på honom. Vad skulle han göra, vänta tills polisen knackar på dörren? Han förekom detta genom att dagen efter höra av sig till både jobb ("så var ju jag klädd") och polis ("han trodde att det signalement som lämnats på en man i mörk rock, kan gälla honom själv").

Värt att notera är att han av allt döma inte sagt något om vare sig LP-snack, språngmarsch eller mannen i gränden till väktarna på mordkvällen, lanseringen av Supervittnet dröjde han med ytterligare en vecka.

Varför skulle polisen knacka på dörren? Ingen av väktarna hörde av sig och verkar inte uttrycka den minsta misstanke i förhören med dem.

Roland blev lite misstänksam men det var ju bara för att SE la sig i och kom med märkliga förfrågningar om utstämplingstider. Vilket bara förstärker poängen att han borde ha legat lågt.

Allt annat blir rena fantasier om vad som eventuellt försiggick i Engströms huvud.

Det kunde ju inte Engström veta på förhand.

Det bevisar egentligen bara att hans "taktik" var framgångsrik, eller hur?

Tydligt som jag kommit fram till.

Hela hans "rekonstruktion" i Rapport handlar om att visa upp ett fejkande språngmarsch och att nå ut med budskapet om förväxling...!

Se min sista mening. Helt subjektiva fantasier om vad som eventuellt försiggick i Engströms huvud är inte mycket att hänga i granen.

Och även om han kände sig lite orolig hade det räckt med ett kort samtal till polisen och säga att han var där. Han behöver absolut inte visa ansiktet i media dagen efter och lägga till extrema detaljer som att han fick audiens med ”första damen” och så vidare. Det är då man måste ta till ”next level” fantasier om att han försökte ”förekomma utpekanden” med avancerade mediestrategier som saknar motstycke.

Det verkar inte finnas något dokumenterat fall i kriminalhistorien där någon agerat så. Det vill säga utfört ett extremt våldsdåd på allmän plats inför flera okända vittnen, kommit undan, och sedan direkt frivilligt visat sitt ansikte i media och utgett sig för att vara oskyldig utan att redan vara uppenbart huvudmisstänkt.

Ja, att han låter Folke Rydén förklara händelseförloppet ger kanske lite bättre tyngd åt historien. SE verkar ha en förmåga att låta andra föra hans talan, som t.ex. även i dokumentären Palmemördaren som Lars-Olof Lampers producerade i uttalat syfte att "ge röst åt" den snälle och oskyldigt utpekande SE. För övrigt verkar både Rydéns Rapportreportage och Lampers dokumentär nu ha avpublicerats av SVT, och det är ju på sätt och vis lite synd.

Du glömmer att mannen i fråga lämnade bygget inför kända vittnen någon minut innan mordet.