Skandiamannen

Är det inte så att observationen av LJ som SE säger sig göra är alldeles förtidig? LJ flyttade sig över till Kulturhuset knappa 1 minut efter mordet och efter att gm (SE?) sprungit förbi honom.

Dessutom så har vi ju fler som har observerat en person som sprang in i gränden men ingen har observerat SE varken på plats eller LJ.

Däremot säger LP att hon observerat/får för sig att det står en Man med ryggen mot en av barackerna på den norra sidan inne i gränden. Detta skall ha varit dryga minuten efter dådet. Kan detta ha varit SE? Därför då inte konstigt att han ser LJ. Lämnar dock frågan: vem är det då som någon halvminut innan sprungit förbi LJ och sedan uppför trapporna?

"– Med tanke på att vi beskylls för att inte ha gjort jobbet ordentligt vill jag tala om hur det gick till.

I en TT-intervju tar förre spaningsledaren Hans Ölvebro bladet från munnen och berättar varför Stig Engström aldrig blev misstänkt Palmemördare.

Hans Ölvebro, 75 år, ledde Palmegruppen 1988–1997. Under hans tid som spaningsledare åtalades Christer Pettersson för mordet. Fälld i tingsrätten 1989, friad i hovrätten samma år.

Nu har chefsåklagare Krister Petersson lanserat avlidne Stig Engström som huvudmisstänkt utan stöd av teknisk bevisning som till exempel mordvapnet.

– Jag är besviken, säger Hans Ölvebro som hade hoppats på ett tekniskt genombrott.

I dag ter det sig totalt osannolikt att Palmemordet skulle hamna i domstol en gång till.

– Jag har sagt hela tiden att det krävs ett vapen för att kunna lagföra någon."

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6jLovo/olvebro-engstrom-bara-flamsade-runt

Nej ungefär 30 år senare, på samma sätt som det här vittnet som också tror sig ha sett Engström fast i en annan roll, så att säga.

https://www.expressen.se/nyheter/palmevittnet-pekar-ut-engstrom-som-mordaren/

– Det känns mycket möjligt att det var han. Jag kan inte vara hundra procent säker men allting stämmer ju. Stilen, klädseln och kroppen.

– Ryggtavlan ser bred ut precis som jag beskrivit. Längden kan också stämma. Mannen jag såg var huvudet längre än mig, det vill säga runt 180 centimeter. Även kepsen och mörka jackan stämmer.

Ett vittne som stod nästan på första parkett och följde dramat.

Är det inte så att observationen av LJ som SE säger sig göra är alldeles förtidig? LJ flyttade sig över till Kulturhuset knappa 1 minut efter mordet och efter att gm (SE?) sprungit förbi honom.

Dessutom så har vi ju fler som har observerat en person som sprang in i gränden men ingen har observerat SE varken på plats eller LJ.

Däremot säger LP att hon observerat/får för sig att det står en Man med ryggen mot en av barackerna på den norra sidan inne i gränden. Detta skall ha varit dryga minuten efter dådet. Kan detta ha varit SE? Därför då inte konstigt att han ser LJ. Lämnar dock frågan: vem är det då som någon halvminut innan sprungit förbi LJ och sedan uppför trapporna?

Som väntat inget svar av dig om LJ's förnekande angående om han såg SE på platsen.

Du är medveten om att AD säger herrhatt och LJ ser kepsliknande utan skärm

Annars är alla andra vittnesmål överens om mörk mössa eller barhuvad och mörkhårig.

Det spretar inte i detta fall om huvudbonad. De verkar ovanligt överens.

Men gör man likt haveriet TP/FilterGöransson att man väljer ut enstaka ord från ett förhör så kan man givetvis göra vem som helst till mördare.

Jag vill nog påstå att efter att ha råkat impulsskjuta en passerande statsminister med ett vapen ingen känner till återvända till brottsplatsen för att där "etablera sig som vittne" och följa upp detta med ingående mediegranskning, tipssamtal och vidlyftiga kontakter med media och exponering däri, är ytterst anmärkningsvärt.

Och om man köper det kommer nästa steg. Försvara sig mot en framtida möjlig anklagelse - hellre förekomma än förekommas - är måhända giltigt initialt. Men inte varefter tiden går och ointresset för honom blir alltmer uppenbart. Paradoxalt vore om han som GM skulle vara frustrerad över just det hela hans agerande syftade till att uppnå - att förbli ointressant för PU.

Psykologiseringar likt att indignationen egentligen är ett uttryck för medvetna eller omedvetna skuldkänslor, tror jag att man bör vara försiktig med.

Att över tid "hamra in" vittnespositionen osv på sätt som gör att den havererar framstår inte som rimligt givet hur dristigt och övervägt han till att börja med ska ha agerat.

Man får till detta att GM-SE i åratal framstår som indignerad över det ointresse som visats honom foga att GM-SE också tycker att den påhittade vittnesinsatsen inte riktigt förslår och impar tillräckligt i sällskapslivet. Han tycks därför efterhand överdrivna den alltmer och på sätt så hela berättelsen blir omöjlig. Han underminerar av fåfänga alla de listiga insatser syftande till att skydda sig själv han företagit sig?

Det blir det här hoppandet mellan tuvor jag tidigare beskrivit det som. Från patologisk kontrollförlust till kallt beräknande till magnifik fåfänga. Alla typer av GM i en, en GM-SE för varje omständighet att plocka fram.

SE vore onekligen en mycket udda och sammansatt gärningsman. Och inte udda på det sätt som gärningsmän i såna här fall brukar vara.

Det är ingen omöjlighet att SE drog kortet EFTER det påstådda samtalet. Det satt antagligen apparater för dragning av kort vid alla dörrar. Ut genom de inre kunde man, enligt HO, komma via sensor. Men de i disken indikerar att kortet drogs innan, och även SE påstår att så skedde. (Även om han inte drog kortet där som avsett vid övriga tillfällen under arbetstid.)

Men, var det verkligen ett längre samtal? 5-åringar och en åldrad Leffe GW i all ära, som vetenskapsman vill man gärna beakta så många källor som möjligt, för att se om en uppgift kan styrkas. Att stirra sig blind på en och strunta i de andra går emot källkritikens principer.

Vad säger då källorna?

HO (förstahandskälla 1):

"Och, ja, jag har pratat med honom ganska mycket, frågade om han haft mycket att göra och då sade han att han hade slutfört ett jobb som var tvungen att vara klart för han skulle på semester nästa vecka. Sedan stod vi och pratade i ett par minuter. Och sedan ungefär 23:20 så skulle han gå iväg hem då för ta ta sista t-banan hem."

Den första frågan som man bör ställa sig här är, hur mycket pratade SE och HO med varandra EFTER den här kvällen, under tre månader. Det med "23:20" och "ta sista t-banan hem" kan vara nåt han fått från SE. Om polisen hade pressat honom på detta kanske han hade backat?

AK (förstahandskälla 2):

"Men jag kommer i alla fall ihåg han som hade den där axelremsväskan eller handledsväskan tror jag det var. Vad är det han heter [...] han som jobbar där. För han skulle ha semester veckan efter för vi önskade honom trevlig semester och allting. Och det var han som tydligen hade sprungit efter han som han trodde hade skjutit."

"AK: Det är därför jag tippar på, för det var nog ungefär kvart över elva, kan de ha varit ...
F: Då gick han alltså?
AK: Ja, omkring där. [...] vi önskade honom trevlig semester och allting."

Här ser det inte ut som något längre samtal, utan mer som några fraser i förbifarten på vägen ut för SE. I PH:s utredning står det lite annorlunda: "Kl. 23:15 kom SE till entrén. Han pratade en stund om semester innan han gick." Det här skulle kunna antyda att SE drog kortet efter samtalet?

(Tänker särskilt på den där larmlistan, där ett larm går i hissutrymmet kl. 23:13 ... Eller var detta ALG på väg förbi på sin rond: "Ca 23:10 passerade hon entrén på väg till källaren", står det i PH:s PM ...)

SE (förstahandskälla 3):

"F: Vad har du konstaterat?

SE: Jo att jag har stämplat ut 23:20, att det tar ungefär en tjugo, trettio sekunder för mig ifrån stämpelklockan och fram till den platsen utanför Götabanken där jag befann mig när jag hörde skottet."

I hovrätten säger han att han gick rakt ut, efter att ha sagt "godnatt till nattpersonalen". Några korta fraser bara, alltså.

Så när man betraktar de källor som finns sammanfaller de på två punkter, att AK minns att de "önskade honom trevlig semester" och att SE sa "godnatt". Detta låter verkligen inte som ett samtal i två minuter.

RB (andrahandskälla) styrker detta: "På fråga från RB om han hade stannat och pratat med vakterna i S44 svarade SE att han inte hade dröjt sig kvar i receptionen."

Således kan han mycket väl vara ute på gatan kl. 23:19:20 ...

Du verkar vara en one-trick-pony.

Över de senaste sidorna i tråden har flera namn på personer räknats upp, som bevisligen varit på plats men ”som inte setts av någon”.

Ingen av dem har anklagats för MOP.

Du struntar i att Engström har ett alibi som var så starkt att Krister Petersson ljög om det på presskonferensen.

Är Krister Petersson misstänkt? Har Filter skrivit något om det?

Eftersom alla vittnesmål efter år 1986 tydligen är värdelösa så får ni väl riva sönder era göteborgska sagoböcker och tidningsmagasin och en gång för alla inse att Stig Engström är oskyldig?

Jag vill nog påstå att efter att ha råkat impulsskjuta en passerande statsminister med ett vapen ingen känner till återvända till brottsplatsen för att där "etablera sig som vittne" och följa upp detta med ingående mediegranskning, tipssamtal och vidlyftiga kontakter med media och exponering däri, är ytterst anmärkningsvärt.

Och om man köper det kommer nästa steg. Försvara sig mot en framtida möjlig anklagelse - hellre förekomma än förekommas - är måhända giltigt initialt. Men inte varefter tiden går och ointresset för honom blir alltmer uppenbart. Paradoxalt vore om han som GM skulle vara frustrerad över just det hela hans agerande syftade till att uppnå - att förbli ointressant för PU.

Psykologiseringar likt att indignationen egentligen är ett uttryck för medvetna eller omedvetna skuldkänslor, tror jag att man bör vara försiktig med.

Att över tid "hamra in" vittnespositionen osv på sätt som gör att den havererar framstår inte som rimligt givet hur dristigt och övervägt han till att börja med ska ha agerat.

Man får till detta att GM-SE i åratal framstår som indignerad över det ointresse som visats honom foga att GM-SE också tycker att den påhittade vittnesinsatsen inte riktigt förslår och impar tillräckligt i sällskapslivet. Han tycks därför efterhand överdrivna den alltmer och på sätt så hela berättelsen blir omöjlig. Han underminerar av fåfänga alla de listiga insatser syftande till att skydda sig själv han företagit sig?

Det blir det här hoppandet mellan tuvor jag tidigare beskrivit det som. Från patologisk kontrollförlust till kallt beräknande till magnifik fåfänga. Alla typer av GM i en, en GM-SE för varje omständighet att plocka fram.

SE vore onekligen en mycket udda och sammansatt gärningsman. Och inte udda på det sätt som gärningsmän i såna här fall brukar vara.

Nej, nej och nej.

Tyvärr.

Det torde stå klart för alla nu att Engström vände ut och in på sig själv inledningsvis för att nästla sig in i utredningen - hinna ut på gatan för att räknas.

Han hann inte ut för att ens höra båda skotten.

Kortet drogs inte två gånger utan en. Innan han nådde vakten i foajén.

(Vänder mig även mot det åldersrasistiska utfallet mot den oförvitlige polisprofessorn. Höj dig.)